Orsaken till mäns flintskallighet är att de använder insidan
av skallen, menade Aristoteles. Med det fick han även
någonting sagt om kvinnors intelligens. Forskningen har
visat att Aristoteles hade fel. Håravfall och flintskallighet är
hormonellt betingat och har alltså inget att göra med hur män
och kvinnor använder hjärnan. Det kan tyckas att det här är
historia och att vi i vår moderna tid vet bättre. Men synen på
kvinnan som avvikande lever kvar inom medicinen och
psykologin och påverkar kvinnliga patienter än i dag. Genom
att människan, inom den medicinska forskningen, är en 75-
kilos man har kvinnan kommit att betraktas som avvikande.
Eftersom män inte har menstruation, inte föder barn eller lika
påtagligt kommer in i klimakteriet har dessa för kvinnan
normala funktioner kommit att betraktas som sjukdomar.
Den medicinska vetenskapen har ett relativt bra grepp om de sjukdomar
som är vanligast förekommande bland män, medan kunskapsläget tycks vara
sämre när det gäller de s.k. kvinnosjukdomarna. Inte minst gäller detta nya
sjukdomar som antingen har börjat beskrivas först nu eller uppstått som en
följd av den moderna samhällsutvecklingen. Utöver reumatism, som har varit
känd sedan länge, så har vi fått t.ex. fibromyalgi, migrän, utbrändhet,
osteoperos, s.k. elallergi, anorexi, bulimi, vestibulit och amalgamsjuka - nya
eller nyupptäckta sjukdomar som den manligt dominerade professionen och
forskningen ofta känt sig handfallna inför. Ett otäckt och kränkande inslag
har tyvärr varit att professionen och forskarna ofta försökt dölja sin
kunskapsbrist genom att psykologisera symptomen och omyndigförklara de
hjälpbehövande. I den här motionen för Vänsterpartiet fram en rad områden
där ytterligare forskning och prioritering av resurser krävs för att komma
närmare målet om jämställdhet på hälsans och medicinens område.
Kvinnors normalvärden
När normalvärdet för blodtryck skulle fastställas mättes
blodtrycket på ett antal medicine kandidater - alla män,
eftersom läkarstuderande var män på den tiden. Utifrån detta
manliga normalvärde ansågs kvinnor ha för högt blodtryck
och tvingades äta blodtryckssänkande medicin för att komma
ner i normalt, d.v.s. manligt, tryck. Om normalvärdet skulle
vara satt utifrån kvinnor skulle det kunna innebära att hela
den manliga delen av befolkningen skulle tvingas att äta
blodtryckshöjande medicin.
De undersökningar som ligger till grund för bedömningen av blodfetter är
gjorda på män. Det leder till att läkarna i dag vet lite om vilka blodfettvärden
som gäller för kvinnor. Det som för män är det goda kolesterolet kan för
kvinnor vara det farliga. Läkarna kan bara konstatera att antalet kvinnor som
dör i hjärtinfarkt har ökat. När kvinnor kommer till sjukhusen för akuta
hjärtproblem får de sämre behandling, och livsuppehållande behandling sätts
inte in eller sätts in för sent eftersom kvinnor inte upplever hjärtsmärtor på
samma sätt som män och därför beskriver sina smärtor på ett för läkaren
okänt sätt.
Inom muskelfysiologin och muskelbiokemin används muskelbiopsier för
att forska om hur muskeln ser ut och varför vi blir trötta. Eftersom män har
större muskelmassa använder forskarna sig ofta av t.ex. brandmän och
idrottare som försökspersoner. Resultaten publiceras sedan som giltiga för
oss alla. Men är de verkligen giltiga för alla muskler och inte bara för
männens? Ingen vet eftersom inte någon brytt sig om att ta reda på om
kvinnors och mäns muskler skiljer sig åt. En uppgiven anledning till varför
forskare inte använt sig av kvinnliga försökspersoner är att kvinnor
menstruerar och det blir "så besvärligt" med den månatliga cykeln.
Forskning kring kvinnliga
hormoner
Vi saknar i dag grundläggande kunskaper om de normala
cykliska förändringarna i bröstkörteln hos friska kvinnor och
om hur variationen av olika hormoner under
menstruationscykeln påverkar bröstkörteln. 25 % av all
kvinnlig cancer är bröstcancer. I stället för att utveckla
forskningen om hur kvinnans vanliga hormoner _ östrogen
och progesteron _ och hormonbehandling påverkar det
friska bröstet skär man bort det sjuka bröstet och den
enskilda kvinnan utsätts för ett stort trauma.
Cirka 15 % av alla kvinnor handikappas varje månad av rikliga mens-
blödningar till stora kostnader för samhället. Karensdagen i sjukförsäkringen
minskade visserligen kostnaderna för "handikappet" som i stället läggs över
på den enskilda kvinnan. Orsaker och behandlingsmöjligheter är dåligt
utvecklade liksom forskningen om normala blod- och järnvärden hos
menstruerande kvinnor. Klimakteriet beskrivs av många som ett bristtillstånd
vars livsinnehåll består av en rad förluster - barnen flyttar hemifrån samtidigt
som den barnalstrande förmågan minskar och kvinnan skulle uppleva att
hennes värde som kvinna därmed försvinner. Andra betraktar det som ett
tillstånd då kvinnan övergår från att vara en "normal" kvinna till häxa.
Återigen andra menar att det är kulturella och sociala strukturer som
bestämmer hur klimakteriet upplevs av kvinnan, vilket också bevisas av att
frekvensen av övergångsbesvär är mycket varierande i olika kulturer. Stora
prospektiva studier skulle kunna öka kunskapen om klimakteriets normala
förlopp och variationer hos friska kvinnor i Sverige.
Närmare en miljon svenska kvinnor behandlas dagligen med hormoner i
olika former. Hormonell behandling påverkar ofta kvinnors allmänna
livssituation och livskvalitet. Eventuella samband mellan behandling och
olika tumörformer i t.ex. bröst, livmoder och äggstockar diskuteras livligt.
De studier som hittills gjorts har gett osäkra och motstridiga resultat.
Förbättrade kunskaper om östrogeners och andra hormoners effekter kan öka
förståelsen för många vanliga sjukdomar hos kvinnor, som t ex högt
blodtryck, förkalkning, sockersjuka och reumatisk ledvärk. Vid sekelskiftet
kommer det att finnas cirka en miljon kvinnor över 60 år i Sverige. Med
hormonell behandling finns möjlighet att förebygga t.ex. benskörhet och
hjärtinfarkt hos vissa riskgrupper. Men för detta krävs alltså ytterligare
prioritering av forskning om kvinnliga hormoner.
Synen på kvinnan i
medicinsk utbildning
Hälften av alla gynekologiska besvär har psykosomatiska
orsaker hävdade professorn Sam Brody i sin lärobok i
gynekologi och obstetrik: Besvären förekommer "hos
kvinnor med en expansiv personlighetskaraktär ...
Typexemplet är den överambitiösa, disharmoniska kvinnan.
Hon är ofta en kampnatur: seg, energisk, framgångsrik
karriärkvinna. Karaktäristiskt är en inte alltid särskilt väl
dold tagg mot män i allmänhet och mot maken i synnerhet
och en önskan att vilja konkurrera och överglänsa. Det
kvinnliga är dem ofta motbjudande." Psykosomatisk betyder
"kroppssjukdom med själslig bakgrund". Genom att kalla
kvinnors besvär psykosomatiska lägger man skulden för
besvären på kvinnan. Det är något fel i kvinnans psyke som
gör att hon får kroppsliga symptom. Därmed kan läkaren
utesluta kvinnors situation och livsbetingelser, t.ex. det
faktum att kvinnor ofta arbetar i underordnad ställning, har
de mest monotona, förslitande arbetsuppgifterna och oftast
har huvudansvar för hem och barn. Det är därför viktigt att
forskning och utbildning införlivar en medvetenhet om
kvinnors hälsa i kurslitteratur. Under tiden som kunskap om
kvinnors hälsa utvecklas och byggs upp måste ett
obligatorium om kvinnokunskap på alla områden i
utbildningen av nya läkare ingå.
Redan praktiserande läkare bör få kompletterande utbildning i medicinska
och psykologiska frågor som rör kvinnors hälsa. Det finns redan i dag
fortbildningsdagar för läkare - ett par av dem kan göras obligatoriska och
handla om kvinnor.
Kvinnor och smärta
Andelen kvinnor med smärtor från rörelseapparaten utgör en
stor del av de långtidssjukskrivna i Sverige.
Rehabiliteringsinsatserna och vårdkonsumtionen i samband
med dessa tillstånd är betydande. Utvärdering av dessa
behandlings- och rehabiliteringsinsatser visar att
ohälsotillståndet är svårbehandlat. En alltför stor andel av
dessa patienter är missnöjda med den hjälp och den
behandling de fått. Ofta har patienten också kvar sin smärta.
De diagnoser dessa patienter erhållit varierar mellan fysiska
symtomdiagnoser, till exempel myalgi och/eller psykiatriska
diagnoser av typen somatoformt smärtsyndrom.
Behandlingsinsatserna varierar, likaså handläggningen av
försäkrings- och ersättningsfrågor. Bristen på samordning
och samsyn i detta sammanhang lämnar utrymme för stora
variationer i hanteringen, till nackdel för patienterna.
Detta är ett av vår tids stora könsrelaterade folkhälsoproblem. Kunskap
finns inom området, men hittills har ingen tagit det övergripande ansvaret,
något som kräver ett tvärvetenskapligt samarbete över klinikgränser och
mellan öppen och sluten vård. Samordning av forskningsresultat och
tvärvetenskaplig metodutveckling skulle kunna höja kvaliteten i vården för
denna stora patientgrupp. Detta bör ges regeringen till känna.
Några s.k. kvinnosjukdomar
Vestibulit
Vestibulit är en "nyupptäckt" sjukdom som nästan bara
drabbar unga kvinnor och yttrar sig som mycket svåra
smärtor i slidmynningen. Orsaken tycks vara en kombination
av svampinfektioner, biverkningar av läkemedel mot svamp-
infektioner och överansträngning av slemhinnorna. En teori
är att det kan finnas ett samband med samlag som genomförs
trots att kroppen inte har lust. Nära hälften av gynekolog-
och hudklinikerna vid landets sjukhus har eller planerar ett
samarbete kring vestibulit genom att öppna speciella
mottagningar. Vänsterpartiet vill att regeringen ska ge
Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa en rapport om
vestibulit där bland annat eventuella behov av riktade
resurser och åtgärder belyses.
Migrän
Migrän är en sjukdom som ofta orsakar så svåra smärtor att
den drabbade regelbundet blir totalt utslagen i upp till ett
dygn. Sjukdomen drabbar 12,7 % av alla kvinnor och 3,4 %
av männen. De nya och effektivare mediciner som nu finns
på marknaden, triptanerna, har dock gett många
migränpatienter hopp. Problemet är bara att de är så dyra att
många läkare tvekar att skriva ut dem och att många
patienter som fått dem utskrivna åt sig avstår från att hämta
ut medicinerna. De nyaste preparaten kostar runt 50 kronor
per dos, medan det starkare medlet Imigran kostar ca 100
kronor per dos. Många väljer istället att använda vanliga
huvudvärkstabletter, vilket ofta kan vara tillräckligt. Men vid
kraftigare anfall behövs de dyrare medlen för att undvika
stort lidande och för samhället kostsamma sjukskrivningar.
Vänsterpartiet vill att regeringen ger Socialstyrelsen i
uppdrag att undersöka hur de höga priserna på
migränmediciner påverkar migränpatienternas möjlighet att
få rätt behandling och deras samhällsekonomiska
konsekvenser.
Osteoporos
Osteoporos - benskörhet - är en sjukdom som karakteriseras
av låg benmassa och försämrad benkvalitet, vilket ökar
risken för frakturer. Varannan kvinna och var fjärde man
över 50 får någon gång under livet en fraktur på grund av
osteoporos. Antalet har tredubblats sedan 50-talet. I dag vet
vetenskapen mycket om hur osteoporos skall förebyggas,
diagnostiseras och behandlas. Bland annat har EU-
kommissionen på EU-parlamentets uppdrag framställt en
rapport om osteoporos som borde ligga till grund för arbetet i
Sverige. Trots detta går arbetet med att utveckla
diagnostisering, kartläggning och information trögt. EU-
kommissionens rapport innehåller åtta rekommendationer till
medlemsländerna som den svenska regeringen snarast borde
se till att följa. Bland de viktigaste är att politiker bör besluta
att förebyggande av osteoporos är ett viktigt mål inom hälso-
och sjukvården samt att personer som löper hög risk för
frakturer bör få tillgång till mätning av bentäthet. Sverige bör
fatta ett sådant målsättningsbeslut och Socialstyrelsen bör få
i uppdrag att kartlägga tillgången till mätning av benskörhet.
Anorexi och bulimi
Anorexi eller bulimi drabbar 4-5 % av alla kvinnor i
Sverige. Sjukdomen leder ofta till benskörhet,
muskelsvaghet, rubbningar i salt- och vätskebalans och
blodbrist. Anorexi börjar nästan alltid med bantning.
Sambandet mellan dessa sjukdomar och kommersialismens
skönhetsideal och massmedias bantningskampanjer är
glasklart. Vänsterpartiet menar att det är dags att överväga
förbud mot reklam som direkt eller indirekt uppmuntrar till
hälsofarligt ätbeteende. Detta bör ges regeringen till känna.
Rikskvinnocentrum
Rikskvinnocentrum är en specialistenhet för kvinnor som
misshandlats eller våldtagits. Detta centrum bedriver sedan
starten sin verksamhet 1994 vid Kvinnokliniken på
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Rikskvinnocentrum har ett
trefaldigt uppdrag:
? I förgrunden står självklart patientverksamheten och utveckling av
arbetet med omhändertagande av utsatta kvinnor
?
? Utbildning och information om verksamheten över landet och inter-
nationellt
?
? Forskning och utveckling
?
För innevarande budgetår 1998 bidrog staten med 3 miljoner
kronor för verksamheten och Uppsala läns landsting bidrog
med lika mycket. I årets budgetproposition finns inga medel
avsatta till Rikskvinnocentrum överhuvudtaget och
framtiden för den fortsatta verksamheten vid denna viktiga
enhet är oviss. Vänsterpartiet anser att staten även
fortsättningsvis skall ta ett ekonomiskt ansvar för
verksamheten. Vi utesluter inte att verksamheten på sikt helt
kan överföras till landstinget, men detta kan först bli aktuellt
när liknande centrum byggts upp på fler platser i landet. Vi
har utvecklat vår syn på Rikskvinnocentrum i en särskild
motion.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning kring kvinnors normalvärden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av prioritering av forskning om kvinnliga hormoner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av medvetenhet om kvinnors hälsa i medicinsk
kurslitteratur,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnokunskap som obligatoriskt inslag på alla områden i
läkarutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fortbildning av läkare i frågor som rör kvinnors hälsa,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av samordning av forskningsresultat och
tvärvetenskaplig metodutveckling när det gäller kvinnors smärtor från
rörelseapparaten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa en rapport om
vestibulit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka konsekvenserna av
de höga priserna på migränmediciner,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förebyggande av osteoporos bör vara ett viktigt mål i inom
hälso- och sjukvården,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga tillgången till
mätning av benskörhet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att överväga förbud mot reklam som direkt eller indirekt
uppmuntrar till hälsofarligt ätbeteende.
Stockholm den 27 oktober 1998
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Camilla Sköld (v)
Claes Stockhaus (v)
Carlinge Wisberg (v)
Alice Åström (v)