Motion till riksdagen
1998/99:So307
av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, v, kd, c, mp)

Barns och ungdomars rätt till en tobaksfri uppväxt


Nikotin är ett av de mest beroendeframkallande ämnen vi
känner till. För att utveckla ett beroende krävs att man
exponeras för nikotin. Det är individuellt hur snabbt man
utvecklar ett sådant. Forskning över tvillingars tobaksbruk
tyder på att ärftliga faktorer spelar roll för benägenheten att
utveckla ett beroende. Beroendet kan bli så starkt att
människor inte vill eller tror att de kan klara av att sluta röka.
En rökare fortsätter att röka för att uppleva nikotinets
positiva effekter men också för att slippa abstinensbesvär.
Tobaksbruk påverkar barn och ungdomar på många sätt. Barn kan
påverkas redan i moderlivet. Man vet sedan länge att deras födelsevikt är
lägre och att de kan uppvisa vissa missbildningar. Nyligen har en australisk
undersökning presenterats, där man funnit att inte mindre än en fjärdedel av
barn med utåtagerande problematik kan ha sin upprinnelse i mammans
rökvanor. Orsaken kan vara att nikotinreceptorerna i fostrets hjärna
förändrats av moderns cigarettbruk. Exponering för tobaksrök har visats öka
risken för tidig spädbarnsdöd och för utveckling av astma och infektioner i
barnaålder.
Trots vetskapen om riskerna för fostret röker fortfarande 16 procent av
svenska kvinnor vid graviditetens början och knappt en tredjedel av dessa
lyckas hålla upp med rökningen under resten av graviditeten. Det visar hur
svårt det är att upphöra med bruket och vikten av att aldrig börja.
Under senare år har forskning presenterats som stöder antagandet att
rökdebut i unga år kan vara en inkörsport till missbruk och droger senare i
livet. Att rökning också ökar risken för en rad sjukdomar som cancer i olika
former, hjärt-kärlsjukdomar och lungemfysem är väl känt. Allt detta
sammantaget visar hur viktigt det är att unga människor inte börjar röka och
att de som börjat röka får hjälp att sluta med sitt bruk av tobak.
Sedan några år har vi en tobakslag i Sverige med åldersgräns för utköp.
Dock får vi rapporter om att denna åldersgräns inte respekteras.
Kommunerna har ett tillsynsansvar liksom Socialstyrelsen på riksplanet. Det
är viktigt att denna tillsynsuppgift tas på allvar.
Omfattningen av undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i
skolorna varierar över landet. Problem förekommer också med att hålla
skolgårdarna, särskilt gymnasieskolorna, rökfria. Skolan som förebild är
oerhört viktig i det tobakspreventiva arbetet. Det bör därför vara en
prioriterad uppgift för Skolverket att arbeta för en hög kvalitet i ANT-
undervisningen i skolan och för rökfria skolgårdar.
Det är också viktigt att föräldrar och andra vuxna som arbetar med barn
och ungdom och som är rökare får stöd till rökavvänjning. De allra flesta
som slutar röka gör det på egen hand men återfallsfrekvensen är hög,
närmare 80 procent, bland kraftigt nikotinberoende rökare. Hos dem kan det
vara nödvändigt att använda nikotinersättning i form av plåster, nässpray
eller tuggummi. Vikten av att det inom hälso- och sjukvården finns tillgång
till rökavvänjning och rökslutarstöd kan inte nog understrykas. En
högprioriterad grupp här är gravida kvinnor. Eftersom rökavvänjning kan te
sig dyr för ungdomar är det angeläget att Folkhälsoinstitutet närmare studerar
i vilken utsträckning ekonomin lägger hinder i vägen och kommer med
förslag till lösningar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans undervisning och insatser mot rökning,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övervakningen av åldersgränsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolans roll i det tobakspreventiva arbetet, 1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rökavvänjning.

Stockholm den 27 oktober 1998
Barbro Westerholm (fp)
Berit Andnor (s)

Elisabeth Fleetwood (m)

Eva Zetterberg (v)

Ingrid Näslund (kd)

Sofia Jonsson (c)

Marianne Samuelsson (mp)








1 Yrkandena 1 och 3 hänvisade till UbU.