I april 1997 gav regeringen Forskningsrådsnämnden (FRN) i
uppdrag att genomföra visa aktiviteter rörande "oral
galvanism" m.m. Skälet var att frågor om metallers påverkan
på människan varit ett aktuellt ämne sedan 1981 då det första
fallet av "oral galvanism" rapporterades till Socialstyrelsen.
Det rörde sig om en patient med besvär från munhålan som
uppfattades som galvaniska strömmar, därav benämningen
oral galvanism. En misstänkt orsak till problemet var att
olika metaller använts som tandfyllnadsmaterial, däribland
amalgam.
Särskilt frågan om huruvida kvicksilver från amalgam påverkar hälsan har
varit föremål för omfattande debatt. Forskningen på området har emellertid
varit begränsad och främst varit kliniskt orienterad samt knuten till de
odontologiska fakulteterna. Epidemiologisk forskning saknas i stort sett.
Regeringen fann det därför angeläget att försöka nå en fördjupad kunskap
om vilka eventuella hälsoeffekter kvicksilver från amalgam har och gav FRN
det ovan nämnda uppdraget i syfte att skapa en överblick över samt
fördjupad kunskap på området.
FRN avlämnade sina förslag till regeringen i april 1998. Bland rekommen-
dationerna återfinns förslag om ett enhetligt system för rapportering av
biverkningar för områdena läkemedel, kroppsimplantat, dentalimplantat,
kosmetika och livsmedelstillsatser. I rapporteringen skall man också beakta
fördröjda och långtidseffekter av de olika medlen.
FRN föreslog vidare att systemet med olika regelverk, praxis och
procedurer för dessa ovan nämnda områden liksom för kemikalier i miljö och
radioaktivitet blir föremål för översyn. Syftet är att undvika eller pedagogiskt
förklara att olika myndigheter gör olika riskbedömningar. Som exempel lyfts
här fram att det som anses säkert i munhålan för huvuddelen av befolkningen
bedömts som osäkert för miljön även ingjutet i betong.
En tredje viktig fråga som FRN tar upp är möjligheterna till en veten-
skaplig medling mellan forskargrupper med olika uppfattning om oral
galvanism och amalgamets effekter. Den medicinska, vetenskapliga
kontrovers mellan forskargrupper som pågått i över femton år har påverkat
berörda patienter negativt. Charli Eriksson vid Folkhälsoinstitutet har
formulerat läget på följande sätt. "Fallet amalgam ställer stora utmaningar -
kunskapsläget är ännu öppet, faran uppenbar men riskbedömningen
ofullständig, aktörerna i media och forskningen oeniga, människor
indignerade och många lider, tandsaneringen pågår och ersättningsmaterial
prövas."
I bakgrundsmaterialet till FRN:s rapport återfinns två seminarieföredrag,
det ena av Thomas Brante och det andra av Henry Montgomery, där de tar
upp vetenskapsbaserade kontroverser och ger förslag på metoder att lösa dem
på ett mer rationellt sätt än vad som är fallet i nuvarande svensk
forskningspolitik. Jag anser att regeringen måste ta initiativ till att pröva
deras förslag när det gäller att lösa amalgam/oral galvanismfrågan så att
patienter inte får fortsätta att sitta i kläm mellan olika vetenskapliga
uppfattningar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rapportering av biverkningar för läkemedel, kroppsimplantat,
dentalimplantat, kosmetika och livsmedelstillsatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av regelverk, praxis och procedurer för riskvärdering
inom olika myndighetsområden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försök till lösning av den medicinsk-vetenskapliga kontroversen
om amalgam (oral galvanism).