Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller
kraven på en god vård. Kraven har kommit till uttryck i olika
lagbestämmelser och innebär främst att patienten får vård av
god kvalitet, ges ett gott omhändertagande, visas omtanke
och respekt, ges information och lämnar samtycke till vården
samt i förtroende kan lämna uppgifter om sina personliga
förhållanden.
Även om antalet anmälda fall till HSAN ökat under de senaste åren, så ges
alltjämt en god vård och omsorg om sjuka och gamla. De senaste årens
anmärkningar ger dock indikationer om att omhändertagandet och
bemötandet av de äldre patienterna i allt för många fall har brister och de
tenderar att öka.
I HSAN:s arbete konstateras allt för ofta, att nuvarande tidsgräns på 2 år
innebär problem för anmälaren. Mycket ofta sträcker sig behandlings-
perioderna över väsentligt längre tid än två år. Vid mycket långa sjukdoms-
perioder har vederbörande ofta inte återhämtat sig varken fysiskt eller
psykiskt så att han/hon orkar göra en anmälan efter en felbehandling. Vid
dödsfall, inte minst när det gäller barn, krävs ofta lång tid för anhöriga att
bearbeta sin sorg. Därmed faller deras möjligheter att anmäla ärendet när
preskriptionstiden är så kort som två år. Samtidigt får inte preskriptionstiden
sättas så att minnesbilder av aktuellt fall försvåras. Preskriptionstiden bör
därför förlängas till tre år. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
I andra fall kan det vara så att orsaken till en patients besvär på grund av
en felbehandling upptäcks först efter att preskriptionstiden har gått ut. Ett
exempel på ett sådant fall är en patient som under drygt två år hade svåra
smärtor i buken. Upprepade besök hos läkare gav olika diagnoser och
behandlingar som inte hjälpte. Efter diagnosen blindtarmsinflammation
opererades patienten och då upptäcktes en operationsduk som glömts vid en
tidigare operation. Eftersom två år gått kunde patienten inte göra en anmälan
trots att ett helt uppenbart fel hade begåtts. Det är ur patientsynpunkt helt
nödvändigt att preskriptionstiden ändras så, att när orsaken till en patients
problem är ett misstag från sjukvården, skall preskriptionstiden börja löpa
från den dag då misstaget upptäcks. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen tillkänna.
Muntlig förhandling är sällsynt i HSAN:s handläggning. Vid de
administrativa domstolarna i anslutning till mål om psykiatrisk tvångsvård,
anses muntlig förhandling ge en mycket god tilläggsinformation. I
svårbedömda fall är sådan information givetvis värdefull. Muntlig
förhandling bör därför medges i större utsträckning i svårbedömda fall.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en treårig preskriptionstid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att preskriptionstiden skall kunna räknas från den dag en
felbehandling eller ett misstag upptäcks,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av ökad muntlig förhandling.