Efter att under stora delar av 1970- och 1980-talet ha fört en
tynande tillvaro har 1990-talet inneburit en renässans för
psykologisk testning. Tendenserna är lika över hela Europa. I
dag finns en stor efterfrågan på material som kan utgöra bra
beslutsunderlag. Behovet av psykologisk testning ökar,
vilket bl.a. har till följd att personer med ingen eller mycket
ringa psykologisk kunskap finner en marknad för likaledes
ofta dåligt anpassade och utvecklade test inom främst
rekryteringsområdet.
Psykologiska test som metod
Psykologiska test används av psykologer som
arbetsinstrument inom bl.a. hälso- och sjukvård, socialtjänst,
habilitering, rättsmedicinalväsende, skola och yrkesmässig
rehabilitering. De ingår som hjälpmedel vid utredningar,
utvecklingsbedömningar, diagnostik och utvärdering för att
tillgodose verksamheters krav på - och behov av -
systematiserad psykologisk kunskap. I arbetslivet och i
försvaret används psykologiska test för rekrytering och
urval.
Målet med att använda test som arbetsinstrument i diagnostik, utredning
och bedömning är grovt sett att kunna få hjälp att precisera en persons färdig-
heter eller förmåga; kunna beskriva hur personen fungerar dvs. dra slutsatser
om hur stabilt en psykologisk process är utvecklad och hur personen därmed
förhåller sig i olika situationer; få bidrag till att närmare fastställa skador,
felfunktioner, utvecklingsbrister eller emotionella störningar; skapa underlag
för behandling eller träning; liksom att definiera utgångspunkterna för att
underlätta och stödja en persons utveckling.
Det breda användningsområdet innebär att psykologiska test har olika
inriktning. De kan t.ex. ha neuropsykologisk karaktär och ge en uppfattning
om omfattning och lokalisering av eventuella hjärnskador samt kartlägga
språkutveckling och dyslexi. De kan även fokuseras på personlighetsfaktorer.
Utveckling av psykologiska
test
Psykologiska test ingår således som en väsentlig del i
psykologens metodarsenal. De används när psykologen
behöver kompletterande information om enskilda individer
eller grupper. Resultaten från enskilda test integreras i de
bedömningar som psykologen gör utifrån andra tillgängliga
data.
Psykologiska test bygger på psykologisk forskning och skall, för att kunna
användas på ett riktigt sätt, vara standardiserade, dvs. de ges på samma sätt
och under i allt väsentligt likartade betingelser samt poängsättas enligt på
förhand givna kriterier. Den enskilde individens resultat jämförs med
resultaten hos en normpopulation. Detta innebär bl.a. att det för ett enskilt
test kan finnas tillgängliga data på hur olika individer och grupper i olika
åldrar handskas med materialet, s.k. normdata. Ett enskilt lands språk, kultur
och miljö utgör en av de viktigaste grunderna för de nämnda likartade
betingelserna.
De i Sverige använda psykologiska testen har ofta ett internationellt
ursprung. Utvecklingen av svenska psykologiska instrument har av
kostnadsskäl varit tämligen begränsad. Internationella instrument har i allt
tätare takt kommit och fångat upp förändringar i kulturell miljö och övriga
betingelser för mänsklig tillvaro i sina respektive befolkningsgrupper.
En vetenskaplig och tillämpad utveckling av dessa har inte heller kunnat
ske i Sverige av kostnadsskäl. Dessa nyare versioner av internationella test
saknar svensk standardisering och normering. De är, trots att såväl
instrument som manualer kunnat översättas till svenska, inte rättvisande i vår
miljö. De bör inte användas i kliniskt psykologarbete utan anpassning till
svenska förhållanden.
Det finns ett stort behov av att åstadkomma ett sådant anpassningsarbete
och därmed standardisera i första hand ett basbatteri för mätning av
psykologiska variabler. På motsvarande sätt behöver nya svenska test
utvecklas.
Test behöver också vara valida och tillförlitliga. Validiteten anger den grad
med vilken instrumentet mäter eller förutsäger vad det avser att mäta eller
förutsäga. Prognosförmågan hos ett psykologiskt test är en viktig del av
validiteten och av stor praktisk betydelse. Validiteten kan variera för ett test
beroende av såväl testsituation som testperson och testare.
God validitet hos ett psykologiskt test är beroende av reliabilitetsnivån,
dvs. tillförlitligheten. God reliabilitet innebär att individerna får samma
resultat om testningarna upprepas under samma förhållanden.
De nämnda kraven på validitet och reliabilitet innebär att standardisering
av internationella eller svenska psykologiska test är en tämligen omfattande
och kostsam process. Det innebär t.ex. att varje test måste utprövas på
tämligen stora svenska grupper innan det kan rekommenderas för an-
vändning. Anknytning till forsknings- och utvecklingsarbete är en nöd-
vändighet.
Svensk psykologisk forskning ligger internationellt mycket långt framme
och har gjort sig internationellt känd på en rad viktiga fält. Den utgör också
grunden för den tillämpning som praktiskt verksamma psykologer svarar för.
I många svenska psykologiska forskningsprojekt används test - utländska
och svenska - för ändamål som hänger direkt samman med arbetet i
projektet. Dessa test skulle med beaktande av insamlade data kunna komma
psykologisk tillämpning till del om ett standardiseringsarbete kunde
finansieras.
Behov av resurser
Denna anpassnings- och utprövningsprocess har hittills inte
funnit sina finansiärer. Detta framgår av en utredning som
Sveriges Psykologförbund har genomfört under 1994.
Fortsatt arbete därefter i samarbete med Socialstyrelsen,
Landstings- och Kommunförbunden har visat på det stora
behovet av psykologiska test inom många områden - men
även på fortsatta stora svårigheter att finna finansiärer av
testutveckling.
De vetenskapliga forskningsråden inriktar sig regelmässigt på grund-
forskning eller sådan tillämpad forskning som inte rymmer moment av
metodutveckling och är inte en framkomlig väg för finansiering av utveck-
lingsarbetet.
Andra myndigheter eller företrädare för den offentliga sektorn ser det inte
heller som möjligt att bidra med anslag för forskning och utveckling (FoU).
(Undantag utgör AMI-verksamheten inom AMS och Värnpliktsverket som
bedriver sådant FoU-arbete för eget bruk.) Detta utgör ett stort bekymmer
både för verksamheterna och de praktiskt verksamma psykologerna som
måste konstatera att flera betydelsefulla test som psykologer har behov av är
föråldrade och därmed inte mäter vad de skall mäta. Ur kvalitetssäkrings-
synpunkt är situationen allvarlig och kan innebära direkta problem för råd-
sökande, patienter och klienter.
Eftersom Sverige är ett litet land är de kommersiella möjligheterna små för
att finansiera de större standardiseringsinsatserna för psykologiska test.
Samtidigt anvisas ofta dessa kommersiella vägar för testutvecklingen. En
jämförelse med t.ex. den medicinska/farmakologiska metod- och preparat-
utvecklingen - där den kommersiella industrin lägger ned ofantliga summor
på utvecklingsarbetet - låter sig inte göras.
Finansieringsmöjligheterna för vetenskaplig konstruktion, utprövning och
därtill relaterat forsknings- och utvecklingsarbete bör därför uppmärk-
sammas, när det gäller metodutveckling utan omedelbar kommersiell för-
räntning, men där människors behov av adekvata och rättvisande metoder
väger tungt.
Barnpsykiatrikommittén anger i sitt slutbetänkande (SOU 1998:31):
"Psykologiska test som är väl utprövade och tillförlitliga och som används på
ett professionellt sätt är viktiga instrument i psykologiska utredningar. De
bidrar till kvalitet och kostnadseffektivitet i de verksamheter som möter barn
och ungdomar med psykiska problem. Finansiering av testutveckling är
emellertid ett allvarligt bekymmer." Man föreslår därför att regeringen
initierar en fond för detta ändamål,att förvaltas av Socialstyrelsen med stöd
av en nämnd som ansvarar för vetenskaplig och praktisk värdering av
inkomna ansökningar.
Vänsterpartiet anser att det är angeläget att regeringen ges i uppdrag att se
över frågan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av forskning och utveckling inom det psykologiska
metodområdet, framför allt av psykologiska test.