Motion till riksdagen
1998/99:So284
av Sofia Jonsson (c)

Anorexi


Ätstörningar som anorexi (självsvält) och bulimi (hetsätning)
är problem som uppmärksammats allt mera på senare år.
Dessa problem drabbar främst flickor. De kan uppstå genom
ett komplicerat samspel mellan biologiska, psykologiska,
sociala, kulturella faktorer och med stora individuella
variationer. Anorexi leder till benskörhet, muskelsvaghet,
rubbningar i salt- och vätskebalans och blodbrist. Sjukdomen
kan också leda till hjärtsvikt, vilket kan leda till plötsliga
dödsfall. 4 procent av anorektikerna dör av sjukdomen.
Nästan alltid börjar anorexi med bantning. Unga flickor får tidigt lära sig
en mall att passa in i. Den otrygghet de känner kan lätt få sitt uttryck i
utseendefixering. Den viktigaste förebyggande åtgärden mot ätstörningar är
att förhindra att flickor och unga kvinnor  bantar. Vi måste börja ifrågasätta
våra ideal och tänka på vilka signaler som vi vuxna sänder till barn och
ungdomar i vår närhet. Skolan har en viktig uppgift i arbetet att förebygga
ätstörningar.
I ett land som under lång tid vänt sig bort från individens betydelse och det
personliga ansvarstagandet, för att istället uppmuntra ett kollektivistiskt
tänkande, kan detta inte komma som en överraskning. När vi får ett samhälle
där individen står i centrum ges utrymme för mångfald och tolerans. För att
uppnå detta krävs inte främst politiska beslut. Människor måste får större
makt över sin vardag. Vi behöver en debatt i samhället om grundläggande
värderingar. Och vi måste inse att alla har ett ansvar för att skapa en trygg
miljö som föder trygga människor.
I Sverige drabbas cirka 3-4 procent unga kvinnor av någon form av
ätstörningar. Bland yngre tonåringar är anorexi den vanligaste åkomman och
drabbar 1 procent av dessa. Den värsta formen av hetsätning bulimia nervosa
drabbar cirka 1-2 procent av alla kvinnor i åldrarna 18-30 år. Om man
dessutom räknar in alla kvinnor som har en mildare form av anorexi, så
kallad "anorexi light", tros siffran vara dubbelt så stor.
Målet är att forma samhället på ett sådant sätt att problemen inte uppstår.
Därför behövs satsningar på forskning om förebyggande insatser mot
ätstörningar, vilka faktorer som utlöser problemen och uppgifter på hur
många kvinnor och män som är drabbade. Detta bör ges regeringen till
känna. Utbildning och information av personal som jobbar med unga tjejer i
vården, skolan, på fritidsgårdar och inom idrottsrörelsen kan vara en väg för
att förebygga och förhindra sjukdomsförlopp.
Förhållandet till mat och regelbundna måltider är mycket viktigt för att
förebygga sjukdomen. Maten i skolan måste vara god och serveras på fasta
tider. Miljön i skolbespisningen ska vara trivsam. Hemkunskapen har en
viktig roll eftersom unga människor behöver kunskap om näringsbehov och
en grundkunskap för att kunna skaffa sig en bra matkultur.
Det är också viktigt att utvärdera anorexi- och bulemivården för att få reda
på hur många patienter som blir friska efter behandling av ätstörningar. De
unga kvinnor som drabbas av anorexi eller bulemi måste, liksom alla andra
patienter, ha rätt att välja den vårdform de önskar. Detta bör ges regeringen
till känna.
Eftersom sjukdomar drabbar allt fler yngre barn och tonåringar är det
viktigt att kompetens inom speciella vårdenheter finns för att hantera denna
grupp. Det är olyckligt om patienterna hamnar inom den ordinarie
psykvården.
På många håll i landet saknas vårdplatser för anorektiker och bulemiker.
Ingen vet idag hur många som skulle behöva vård och hjälp. Därför är det
angeläget att se över vårdbehovet i hela landet för att se vikten av att denna
vård prioriteras.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förebyggande insatser för ätstörningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt att välja vårdform.

Stockholm den 26 oktober 1998
Sofia Jonsson (c)