Den 1 januari 1998 genomfördes ändringar i
socialtjänstlagen. Dessa innebar bl.a. att 6 § kompletterades
med tilläggsbestämmelser som preciserar rätten till
försörjningsstöd och rätten till annat bistånd. Vidare
tillfördes lagens portalparagraf ett barnperspektiv. Denna
innebär att det vid placering av barn utanför hemmet skall i
första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon
anhörig. Av andra förändringar kan nämnas att det blev
större möjligheter för äldre och funktionshindrade att flytta
till annan kommun och att stödet till anhöriga utökades.
Försörjningsstöd
Den viktigaste förändringen var genomförandet av en
riksnorm. Vänsterpartiet hade under en lång tid drivit den
frågan. 90-talets ekonomiska kris och sociala nedskärningar
gjorde det nödvändigt att lagreglera biståndet och på så sätt
garantera ett ekonomiskt skyddsnät. Riksnormen ska täcka
kostnader för livsmedel, kläder, skor, lek och fritid, hälsa
och hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV-
licens. Individuellt prövas dessutom kostnader för boende,
hushållsel, arbetsresor, läkarvård, akut tandvård, glasögon, a-
kassa, fackavgift och hemförsäkring. Rätten till bistånd
omfattas också av s.k. annat bistånd och annat ekonomiskt
stöd. Rätten till färdtjänst, hemtjänst och särskilt boende
lagregleras medan övrig vård och omsorg liksom ev. övrigt
ekonomiskt stöd avgörs av den enskilda kommunen.
Vi ansåg att det varit nödvändigt att lagreglera biståndet och på så sätt
garantera ett ekonomiskt skyddsnät för medborgarna. Vi är dock inte odelat
positiva. Om man jämför med tidigare regler, som styrts av Socialstyrelsens
rekommendationer, anser vi att man i en del fall har gått ett steg tillbaka. Det
finns därför skäl att lägga in ytterligare poster i försörjningsstödet och
därmed bl.a. ge möjlighet att överklaga med förvaltningsbesvär. Det handlar
om skäliga kostnader för möbler, husgeråd, TV m.m. och kostnader för
tandvård och psykologisk behandling och psykoterapi. Tandvårdsför-
säkringen har urholkats på ett sådant sätt att det många gånger är svårt för en
person som uppbär socialbidrag att betala sin tandvård. Dessutom kan svåra
gränsdragningsproblem uppstå vid bedömningen av vad som är akut
tandvård eller ej. Psykologisk behandling och psykoterapi kan öppna för en
fullständig rehabilitering och bör i likhet med annan läkarvård omfattas av
försörjningsstödet. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen beslutar att
även det ovan nämnda biståndet skall kunna överklagas med förvaltnings-
besvär.
Annat bistånd
Enligt socialtjänstlagen skall avlösar- och ledsagarservice
endast vara frivilliga verksamheter för kommunerna. Ett
beslut som rör den här typen av insatser kan endast
överklagas genom kommunalbesvär. När det gäller
avlösarservice vet vi att föräldrar till funktionshindrade barn
och människor som bistår sina anhöriga har drabbats hårt.
Även de som är i behov av ledsagarservice men som inte
tillhör LSS personkrets har drabbats när kommunen dragit in
denna service. Det är därför angeläget att avlösar- och
ledsagarservice omfattas av rätten till bistånd och att beslut
om insatser kan överklagas genom förvaltningsbesvär.
Om förhållandet mellan
LSS och SoL
Enligt 7 § p. 7 lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) har skolungdom över 12 års ålder
rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet i anslutning
till skoldagen och under loven, dvs. fritids. Om sådant
bistånd inte ges kan beslutet överklagas med
förvaltningsbesvär.
Enligt Socialtjänstlagen (SoL) skall kommunerna bedriva skolbarnsomsorg
t.o.m. 12 års ålder. Det betyder att barn med särskilda behov skall anvisas
plats i bl.a. skolbarnsomsorg upp till 12 års ålder. Även om barnet alltså
tillhör personkretsen i LSS så skall behovet av skolbarnsomsorg före 12 års
ålder tillgodoses enligt SoL. Det är också skälet till att LSS tar över först
vid
12 års ålder.
Somliga kommuner erbjuder barn med särskilda behov sådan skolbarns-
omsorg med stöd av 16 § SoL. Om däremot barnet inte får vad det behöver
enligt denna paragraf kan beslutet inte överklagas med förvaltningsbesvär.
Då betyder 6 § mycket. Vid avslag skall i dag ansökan också prövas som
bistånd enligt denna paragraf i form av skolbarnsomsorg. Ett avslagsbeslut
överklagas med förvaltningsbesvär. Barnet kan alltså genom en rättighets-
konstruktion framtvinga skolbarnsomsorg enligt socialtjänstlagen.
Vid de senaste ändringarna av socialtjänstlagen kvarstår åldersgränsen i
13 § på 12 år, och 16 § SoL om att barn med särskilda behov skall anvisas
plats i skolbarnsomsorg, om barnens behov inte tillgodoses på annat sätt. 7 §
p. 7 LSS är också densamma. Vad som däremot är borta är 6 § SoL! Det
betyder, att handikappade barn under 12 år är hänvisade till att kommunerna
tar sitt ansvar och tillgodoser barnets behov. Om inte, kan beslutet inte
överklagas med förvaltningsbesvär, och rätten inte framtvingas. Från 12 års
ålder kan barnet däremot framtvinga sin rätt enligt LSS, förvaltningsbesvär.
Vänsterpartiet antar att detta inte kan vara en avsedd konsekvens. Det
handikappade barnet har en starkare ställning efter 12 år än före p.g.a. att
skolbarnsomsorgen faller ut ur 6 § SoL och rättighetsregleringen i SoL. Vi
menar, att åldersgränsen 12 år bör tas bort från 7 § p. 7 LSS. Då blir effekten,
att om kommunen av något skäl inte tillgodoser barnets behov i enlighet med
SoL 13, 16 m.fl. §§, kan frågan prövas enligt LSS och överklagas med för-
valtningsbesvär. Beslut om vård och behandling kan också bara överklagas
genom kommunalbesvär.
Missbrukarna
Den som t.ex. vill komma ifrån sitt drogberoende och önskar
en plats på ett behandlingshem har inte rätt att överklaga ett
beslut om öppenvård genom förvaltningsbesvär. Detta anser
vi strider mot socialtjänstlagens portalparagraf om att
verksamheten skall bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet. När det gäller att
upphöra med ett missbruk är det viktigt att missbrukaren
själv kommit till insikt. Den enskildes val av
behandlingsform måste respekteras. Utgångspunkten i
socialtjänstens arbete med missbrukare är att åtgärderna skall
ske på frivillig väg. För att rehabiliteringen inte ska försvåras
föreslår Vänsterpartiet att vård och behandling av
missbrukare omfattas av rätten till bistånd och att även detta
skall kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.
Socialbidrag en statlig
angelägenhet
Kostnaden för socialbidragen bör på sikt delas lika mellan
kommunerna och staten. Kostnaden för socialbidragen
riskerar alltid att öka i tider med lågkonjunktur, hög
arbetslöshet eller kraftig regional obalans. Det är staten som
har de främsta politiska redskapen för att bedriva både
konjunkturpolitik, sysselsättningspolitik och regionalpolitik
därför är det också viktigt att statskassan tar en del av
kostnaden för socialbidragen. Det är samtidigt viktigt att
kommunerna har kvar ett ekonomiskt incitament för att
aktivt arbeta med att minska socialbidragskostnaderna och
skapa möjlighet för människor till egen försörjning.
Överflyttningen ska vara kostnadsneutral. Det kan lösas genom att
generella statsbidrag till kommunerna minskas i motsvarande mån.
Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär en utredning
av hur kostnader och ev. organisation av socialbidragen kan delas mellan stat
och kommun. Oavsett grad av statligt övertagande av kostnadsansvaret är det
angeläget att finansieringsprincipen upprätthålls. Varje ändring som kan
medföra merkostnad för kommunerna måste åtföljas av en reglering så att
kommunerna kompenseras.
Ungdomar 20-25 år
I och med att riksdagen fattade beslut om ändringar i
socialtjänstlagen infördes nya bestämmelser som ger
kommunerna rätt att begära att den som är under 25 år och
som får försörjningsstöd ska delta i arbete, praktik,
utbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet.
Vänsterpartiet ser positivt på att satsningar görs för att ge
arbetslösa ungdomar en meningsfull sysselsättning.
Vänsterpartiet har dock tidigare påpekat att det är viktigt att
även ungdomar har tillgång till arbetsförmedlingens åtgärder
och service. Det är också viktigt att den ersättning som
ungdomar får för utförd sysselsättning är lön, dvs.
skattepliktigt, pensionsgrundande m.m., och att
lagstiftningen på arbetsmarknaden gäller.
Vi är också kritiska till att försörjningsstödet ska kunna villkoras på det
sätt som regeländringarna nu gör. Vi anser att detta strider mot social-
tjänstlagens portalparagraf om respekt för individens självbestämmande och
integritet. Det är viktigt att socialbidragen behåller sitt ursprungliga syfte
att
vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd. Vi föreslår därför att riksdagen ger
regeringen till känna att arbetsplikten tas bort ur socialtjänstlagen.
Barnens bästa
Det är tillfredsställande att portalparagrafen kompletterats
med skrivningar som beaktar barnens bästa. Barn och unga
ska få stöd och hjälp i samband med adoptions-, vårdnads-
och umgängesärenden. Skyldigheten att anmäla till
socialtjänsten om barn befaras fara illa har utvidgats. Alla
yrkeskategorier inom offentlig och privat verksamhet som
rör barn och ungdom omfattas nu av denna skyldighet. Det
har inträffat händelser inom privat dagisverksamhet som inte
anmälts till socialtjänsten vilket visar att behovet av
information kring nu gällande lagstiftning är stor.
Med hänsyn till barnens bästa är Vänsterpartiet av den uppfattningen att
även vård och behandling av barn ska omfattas av rätten till bistånd. Samma
sak gäller barnens rätt att träffa sina föräldrar. Därför bör även umgänges-
resor beaktas i biståndet.
Översyn av SoL
Våren 1999 kommer en nu arbetande utredning att lägga
fram förslag till ny socialtjänstlag. Därefter ska riksdagen ta
ställning. Den nya utredningen håller på att komplettera
Socialtjänstkommitténs översyn av hur förändringarna i
transfereringssystemet påverkat socialtjänsten och hur dess
nya roll ser ut. Man ska också värdera hur den ekonomiska
krisen påverkat socialtjänsten. Översyn görs av hela lagens
struktur. Översynen innebär att man analyserar vård- och
behandlingsinsatser som ställs till innevånarnas förfogande.
Man ser också över avgränsningarna mellan rättighets- och
skyldighetslagstiftningen. Socialtjänstens
arbetsmarknadsrelaterade verksamhet liksom tillsynen av hur
socialtjänsten fungerar ingår också i översynen. Frågor
rörande socialtjänstlagen kommer därmed inom en snar
framtid att åter bli föremål för behandling i riksdagen.
Vänsterpartiet anser att denna utredning även ska få i
uppdrag att utvärdera hur de ändringar som gjorts i lagen
påverkat socialtjänsten, dvs. om dessa medfört mer av
negativa bemötanden och fler avslag om bistånd än tidigare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom
tilläggsdirektiv får i uppgift att se över besvärsrätten enligt vad i motionen
anförts om utökad besvärsrätt för bistånd enligt socialtjänstlagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till funktionshindrade att
barn får samma stöd före som efter tolv års ålder,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom
tilläggsdirektiv får i uppgift att komma med förslag om hur kostnaden för
socialt ekonomiskt bistånd kan delas mellan stat och kommun,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom
tilläggsdirektiv utreder borttagandet av arbetsplikten ur socialtjänstlagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barns bästa,
6. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom
tilläggsdirektiv får i uppdrag att utvärdera hur de senaste ändringarna i
socialtjänstlagen påverkat kommunerna när det gäller
biståndsbedömningen.
Stockholm den 20 oktober 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)