Förändringar i socialtjänstlagen
Den 1 januari 1998 genomfördes ändringar i socialtjänstlagen. Dessa innebar bl.a. att 6 § kompletterades med tilläggsbestämmelser som preciserar rätten till försörjningsstöd och rätten till annat bistånd. Vidare tillfördes lagens portalparagraf ett barnperspektiv. Denna innebär att det vid placering av barn utanför hemmet skall i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig. Av andra förändringar kan nämnas att det blev större möjligheter för äldre och funktionshindrade att flytta till annan kommun och att stödet till anhöriga utökades.
Försörjningsstöd
Den viktigaste förändringen var genomförandet av en riksnorm. Vänsterpartiet hade under en lång tid drivit den frågan. 90-talets ekonomiska kris och sociala nedskärningar gjorde det nödvändigt att lagreglera biståndet och på så sätt garantera ett ekonomiskt skyddsnät. Riksnormen ska täcka kostnader för livsmedel, kläder, skor, lek och fritid, hälsa och hygien, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV- licens. Individuellt prövas dessutom kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, läkarvård, akut tandvård, glasögon, a- kassa, fackavgift och hemförsäkring. Rätten till bistånd omfattas också av s.k. annat bistånd och annat ekonomiskt stöd. Rätten till färdtjänst, hemtjänst och särskilt boende lagregleras medan övrig vård och omsorg liksom ev. övrigt ekonomiskt stöd avgörs av den enskilda kommunen.
Vi ansåg att det varit nödvändigt att lagreglera biståndet och på så sätt garantera ett ekonomiskt skyddsnät för medborgarna. Vi är dock inte odelat positiva. Om man jämför med tidigare regler, som styrts av Socialstyrelsens rekommendationer, anser vi att man i en del fall har gått ett steg tillbaka. Det finns därför skäl att lägga in ytterligare poster i försörjningsstödet och därmed bl.a. ge möjlighet att överklaga med förvaltningsbesvär. Det handlar om skäliga kostnader för möbler, husgeråd, TV m.m. och kostnader för tandvård och psykologisk behandling och psykoterapi. Tandvårdsför- säkringen har urholkats på ett sådant sätt att det många gånger är svårt för en person som uppbär socialbidrag att betala sin tandvård. Dessutom kan svåra gränsdragningsproblem uppstå vid bedömningen av vad som är akut tandvård eller ej. Psykologisk behandling och psykoterapi kan öppna för en fullständig rehabilitering och bör i likhet med annan läkarvård omfattas av försörjningsstödet. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen beslutar att även det ovan nämnda biståndet skall kunna överklagas med förvaltnings- besvär.
Annat bistånd
Enligt socialtjänstlagen skall avlösar- och ledsagarservice endast vara frivilliga verksamheter för kommunerna. Ett beslut som rör den här typen av insatser kan endast överklagas genom kommunalbesvär. När det gäller avlösarservice vet vi att föräldrar till funktionshindrade barn och människor som bistår sina anhöriga har drabbats hårt. Även de som är i behov av ledsagarservice men som inte tillhör LSS personkrets har drabbats när kommunen dragit in denna service. Det är därför angeläget att avlösar- och ledsagarservice omfattas av rätten till bistånd och att beslut om insatser kan överklagas genom förvaltningsbesvär.
Om förhållandet mellan LSS och SoL
Enligt 7 § p. 7 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har skolungdom över 12 års ålder rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under loven, dvs. fritids. Om sådant bistånd inte ges kan beslutet överklagas med förvaltningsbesvär.
Enligt Socialtjänstlagen (SoL) skall kommunerna bedriva skolbarnsomsorg t.o.m. 12 års ålder. Det betyder att barn med särskilda behov skall anvisas plats i bl.a. skolbarnsomsorg upp till 12 års ålder. Även om barnet alltså tillhör personkretsen i LSS så skall behovet av skolbarnsomsorg före 12 års ålder tillgodoses enligt SoL. Det är också skälet till att LSS tar över först vid 12 års ålder.
Somliga kommuner erbjuder barn med särskilda behov sådan skolbarns- omsorg med stöd av 16 § SoL. Om däremot barnet inte får vad det behöver enligt denna paragraf kan beslutet inte överklagas med förvaltningsbesvär. Då betyder 6 § mycket. Vid avslag skall i dag ansökan också prövas som bistånd enligt denna paragraf i form av skolbarnsomsorg. Ett avslagsbeslut överklagas med förvaltningsbesvär. Barnet kan alltså genom en rättighets- konstruktion framtvinga skolbarnsomsorg enligt socialtjänstlagen.
Vid de senaste ändringarna av socialtjänstlagen kvarstår åldersgränsen i 13 § på 12 år, och 16 § SoL om att barn med särskilda behov skall anvisas plats i skolbarnsomsorg, om barnens behov inte tillgodoses på annat sätt. 7 § p. 7 LSS är också densamma. Vad som däremot är borta är 6 § SoL! Det betyder, att handikappade barn under 12 år är hänvisade till att kommunerna tar sitt ansvar och tillgodoser barnets behov. Om inte, kan beslutet inte överklagas med förvaltningsbesvär, och rätten inte framtvingas. Från 12 års ålder kan barnet däremot framtvinga sin rätt enligt LSS, förvaltningsbesvär.
Vänsterpartiet antar att detta inte kan vara en avsedd konsekvens. Det handikappade barnet har en starkare ställning efter 12 år än före p.g.a. att skolbarnsomsorgen faller ut ur 6 § SoL och rättighetsregleringen i SoL. Vi menar, att åldersgränsen 12 år bör tas bort från 7 § p. 7 LSS. Då blir effekten, att om kommunen av något skäl inte tillgodoser barnets behov i enlighet med SoL 13, 16 m.fl. §§, kan frågan prövas enligt LSS och överklagas med för- valtningsbesvär. Beslut om vård och behandling kan också bara överklagas genom kommunalbesvär.
Missbrukarna
Den som t.ex. vill komma ifrån sitt drogberoende och önskar en plats på ett behandlingshem har inte rätt att överklaga ett beslut om öppenvård genom förvaltningsbesvär. Detta anser vi strider mot socialtjänstlagens portalparagraf om att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. När det gäller att upphöra med ett missbruk är det viktigt att missbrukaren själv kommit till insikt. Den enskildes val av behandlingsform måste respekteras. Utgångspunkten i socialtjänstens arbete med missbrukare är att åtgärderna skall ske på frivillig väg. För att rehabiliteringen inte ska försvåras föreslår Vänsterpartiet att vård och behandling av missbrukare omfattas av rätten till bistånd och att även detta skall kunna överklagas genom förvaltningsbesvär.
Socialbidrag en statlig angelägenhet
Kostnaden för socialbidragen bör på sikt delas lika mellan kommunerna och staten. Kostnaden för socialbidragen riskerar alltid att öka i tider med lågkonjunktur, hög arbetslöshet eller kraftig regional obalans. Det är staten som har de främsta politiska redskapen för att bedriva både konjunkturpolitik, sysselsättningspolitik och regionalpolitik därför är det också viktigt att statskassan tar en del av kostnaden för socialbidragen. Det är samtidigt viktigt att kommunerna har kvar ett ekonomiskt incitament för att aktivt arbeta med att minska socialbidragskostnaderna och skapa möjlighet för människor till egen försörjning.
Överflyttningen ska vara kostnadsneutral. Det kan lösas genom att generella statsbidrag till kommunerna minskas i motsvarande mån. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär en utredning av hur kostnader och ev. organisation av socialbidragen kan delas mellan stat och kommun. Oavsett grad av statligt övertagande av kostnadsansvaret är det angeläget att finansieringsprincipen upprätthålls. Varje ändring som kan medföra merkostnad för kommunerna måste åtföljas av en reglering så att kommunerna kompenseras.
Ungdomar 20-25 år
I och med att riksdagen fattade beslut om ändringar i socialtjänstlagen infördes nya bestämmelser som ger kommunerna rätt att begära att den som är under 25 år och som får försörjningsstöd ska delta i arbete, praktik, utbildning eller annan kompetenshöjande verksamhet. Vänsterpartiet ser positivt på att satsningar görs för att ge arbetslösa ungdomar en meningsfull sysselsättning. Vänsterpartiet har dock tidigare påpekat att det är viktigt att även ungdomar har tillgång till arbetsförmedlingens åtgärder och service. Det är också viktigt att den ersättning som ungdomar får för utförd sysselsättning är lön, dvs. skattepliktigt, pensionsgrundande m.m., och att lagstiftningen på arbetsmarknaden gäller.
Vi är också kritiska till att försörjningsstödet ska kunna villkoras på det sätt som regeländringarna nu gör. Vi anser att detta strider mot social- tjänstlagens portalparagraf om respekt för individens självbestämmande och integritet. Det är viktigt att socialbidragen behåller sitt ursprungliga syfte att vara ett tillfälligt ekonomiskt stöd. Vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen till känna att arbetsplikten tas bort ur socialtjänstlagen.
Barnens bästa
Det är tillfredsställande att portalparagrafen kompletterats med skrivningar som beaktar barnens bästa. Barn och unga ska få stöd och hjälp i samband med adoptions-, vårdnads- och umgängesärenden. Skyldigheten att anmäla till socialtjänsten om barn befaras fara illa har utvidgats. Alla yrkeskategorier inom offentlig och privat verksamhet som rör barn och ungdom omfattas nu av denna skyldighet. Det har inträffat händelser inom privat dagisverksamhet som inte anmälts till socialtjänsten vilket visar att behovet av information kring nu gällande lagstiftning är stor.
Med hänsyn till barnens bästa är Vänsterpartiet av den uppfattningen att även vård och behandling av barn ska omfattas av rätten till bistånd. Samma sak gäller barnens rätt att träffa sina föräldrar. Därför bör även umgänges- resor beaktas i biståndet.
Översyn av SoL
Våren 1999 kommer en nu arbetande utredning att lägga fram förslag till ny socialtjänstlag. Därefter ska riksdagen ta ställning. Den nya utredningen håller på att komplettera Socialtjänstkommitténs översyn av hur förändringarna i transfereringssystemet påverkat socialtjänsten och hur dess nya roll ser ut. Man ska också värdera hur den ekonomiska krisen påverkat socialtjänsten. Översyn görs av hela lagens struktur. Översynen innebär att man analyserar vård- och behandlingsinsatser som ställs till innevånarnas förfogande. Man ser också över avgränsningarna mellan rättighets- och skyldighetslagstiftningen. Socialtjänstens arbetsmarknadsrelaterade verksamhet liksom tillsynen av hur socialtjänsten fungerar ingår också i översynen. Frågor rörande socialtjänstlagen kommer därmed inom en snar framtid att åter bli föremål för behandling i riksdagen. Vänsterpartiet anser att denna utredning även ska få i uppdrag att utvärdera hur de ändringar som gjorts i lagen påverkat socialtjänsten, dvs. om dessa medfört mer av negativa bemötanden och fler avslag om bistånd än tidigare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppgift att se över besvärsrätten enligt vad i motionen anförts om utökad besvärsrätt för bistånd enligt socialtjänstlagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till funktionshindrade att barn får samma stöd före som efter tolv års ålder,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppgift att komma med förslag om hur kostnaden för socialt ekonomiskt bistånd kan delas mellan stat och kommun,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom tilläggsdirektiv utreder borttagandet av arbetsplikten ur socialtjänstlagen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barns bästa,
6. att riksdagen hos regeringen begär att Socialtjänstutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utvärdera hur de senaste ändringarna i socialtjänstlagen påverkat kommunerna när det gäller biståndsbedömningen.
Stockholm den 20 oktober 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars Bäckström (v) Stig Eriksson (v) Owe Hellberg (v) Berit Jóhannesson (v) Tanja Linderborg (v) Maggi Mikaelsson (v)