Inledning
All politik bör utgå från människovärdet och alla individers absoluta, lika och unika värde. Ett kännemärke för Kristdemokraternas vård- och omsorgspolitik är att ge trygghet och medmänsklig omsorg åt alla oavsett deras ålder, kön, bakgrund, yrke. Alla har samma rätt att leva ett värdigt liv.
Graden av civilisation i ett samhälle sägs kunna mätas genom att man studerar på vilket sätt man bemöter de svagaste grupperna t ex de gamla, de sjuka och barnen. Ju mer framstående en kultur är, desto större är tryggheten för de svaga grupperna. Dessa företräds inte av starka föreningar eller förbund som kan hävda deras intressen. Det rör sig många gånger om människor, som inte vågar, orkar eller kan göra sina röster hörda.
Omsorgen om de äldre
I en demokrati är rätten till ett värdigt liv också på ålderns höst självklar. För inte så länge sedan var åldrandet en naturlig del av samhällslivet. Att ta hand om sina gamla var lika naturligt som att ta hand om sina barn. Vårt samhälle saknar mycket av en grundläggande respekt för ålderdomen. Enligt en undersökning, som gjorts av bl a Lars Hallin, geriatriker och överläkare, håller en åldersgräns på att växa fram inom sjukvården. De äldre räknas ibland som ett B-lag och behandlas inte lika bra som de yngre på en medicinavdelning. Det får inte vara samhällsnyttan som avgör vårdinsatsen. Landsting och kommuner måste garantera fortsatt god vård. Omsorgen om de äldre skall vara ett prioriterat område.
De äldres livserfarenhet
Att ta tillvara den äldre generationens livserfarenhet vore en kvalitetshöjning för hela samhället. De äldre har livsvisdom och mognad samt perspektiv på ett långt liv. Detta bör utnyttjas av samhället.
Dagligen fattas beslut som gäller äldre utan att någon som vet vad det innebär att vara gammal får vara med och påverka. Vårt samhälle vet inte hur man skall ta tillvara den stora kapacitet som många friska äldre erbjuder. De äldre, som utgör ca 20 % av Sveriges befolkning, diskrimineras härigenom.
Åldersexplosion
Antalet äldre över 85 år ökar. Om 10-12 år har det blivit ca 30 % fler. Resurserna till äldreomsorg och sjukvård måste därför prioriteras ännu mer. Sverige har en av västvärldens äldsta befolkningar, och medellivslängden ökar stadigt. I EU-länderna beräknas seniorernas antal om 20 år vara ca 100 miljoner. Det svenska samhället måste på sikt ställas om efter den nya befolkningsstrukturen.
FN:s äldreår
År 1999 är FN:s äldreår. Vi måste då få ett brett deltagande i de olika aktiviteterna - inte bara av de äldre själva. Att förändra attityderna till de äldre måste bli en prioriterad uppgift i regeringens satsning.
De äldre-äldre
Det ökande antalet mycket gamla, de s k äldre-äldre, kräver en mycket god vårdkvalitet med kompetent vårdpersonal. Det krävs både etisk och yrkesmässigt god utbildning. Behovet av fortbildning av personalen måste flyttas fram. Grunden för handlandet i vården bygger på etiska principer.
Bra omvårdnad kräver också tid. Tid är något, som inte värdesätts idag. Det tar tid att vårda och ge god omsorg inom äldrevården.
Personalens möjligheter att ge god omvårdnad är nyckeln till den höjning av kvaliteten inom vård och omsorg, som är nödvändig. Investering i dyr utrustning får inte skymma behovet av fler anställda. Fler händer i vården är viktigare än kvadratmeter sjukhusyta.
Äldreminister och äldreombudsman
Det är hög tid att inrätta en äldreminister och en äldreombudsman. De äldre får då en naturlig företrädare i debatten. En äldreombudsman kan verka för de äldres situation och även ta initiativ till egna utredningar och föreslå åtgärder för att förbättra för de äldre.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en åldersgräns i sjukvården,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synen på ålderdom och de äldres livserfarenhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åldersexplosionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FN:s äldreår,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omvårdnaden i äldrevården,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en äldreminister och äldreombudsman.
Stockholm den 26 oktober 1998
Maj-Britt Wallhorn (kd)
Lars Gustafsson (kd) Chatrine Pålsson (kd) Rosita Runegrund (kd)