Motion till riksdagen
1998/99:So263
av Kenneth Lantz (kd)

Nationellt preventionsprogram mot brännskador


Sverige är internationellt sett ett land som är känt för sitt
förebyggande arbete mot barnolycksfall. Det har under flera
decennier pågått utbildning genom barnmottagning och
föräldragrupper. Socialstyrelsen anger strategier för ett
olycksfritt Sverige, SOS-rapport 1991:18, och landsting och
kommuner bedriver sedan lång tid ett omfattande
informationsprogram om barnsäkerhet. I detta arbete, som
ofta införlivas i det ordinarie arbetet, genomförs kampanjer
för att öka barnsäkerheten.
Emellertid har förekomsten av skållningsskador på småbarn varit oför-
ändrad under de senaste 20-30 åren. Dessa olyckor är beklagligt nog en
vanligt förekommande skadetyp. Det är hög tid att införa kraftiga åtgärder
som nedbringar antalet bränn- och skållningsolyckor som orsakats av för hett
vatten, grytor eller andra varma föremål i våra hem, vanligtvis i köket.
Att lidandet är stort för såväl det drabbade barnet som dess föräldrar och
anhöriga ifrågasätts inte av någon. Kostnaderna är dessutom betydande. Det
svenska primärvårdssystemet borde kunna vara behjälpligt med att minska
antalet brännskador ytterligare. Genom nuvarande upplysning kan man inte i
Sverige påvisa att antalet inläggningsfall sjunker med aktuella preventiva
åtgärder.
Varje år skadas omkring 6.000 svenska småbarn genom skållningsolyckor
i hemmet. Drygt 400 av dessa är i behov av sluten vård på lasarett. Av dessa
får ett 50-tal hög specialistvård på brännskadeavdelningarna. Antalet av
dessa incidenter har under flera årtionden varit i det närmaste oförändrat.
Barnen skadas övervägande genom skållning med varmt vatten, t.ex.
potatisvatten, kaffe/te eller liknande. De flesta olyckorna sker i hemmet,
speciellt i köket. Men även andra föremål i anslutning till öppen eld,
elektricitet eller heta föremål förorsakar betydande skador. Spisens roll i
sammanhanget har dock minskat med åren. Vilket troligtvis kan bero på flera
olika preventiva insatser såsom avskärmning, spisskydd och barnsäkra luckor
för ugnen. Den ökade riskmedvetenheten hos föräldrarna skall inte heller
förringas.
Skållningsolyckorna av hett kranvatten drabbar speciellt barn, 83 % är
under 9 år. Den övriga delen drabbar åldringar och rörelsehandikappade.
Vid temperatur under 50°C krävs normalt en exponeringstid på mer än 5
minuter för att en fullhudsskada skall uppstå. Redan vid 52°C är tiden
förkortad till 1,5-2 minuter för motsvarande skada. Vid 57°C räcker det med
10 sekunder och vid 60°C tar det endast 5 sekunder innan skadan blivit lika
omfattande. Svenska byggnormer säger att temperaturen på varmvattnet skall
vara mellan 50°C och 60°C. I USA och Australien rekommenderas 50°C där
man då även värderat risken med att vattnet drabbas av legionella.
I Norge har ett projekt med målgruppsfokuserad prevention halverat
frekvensen av brännskador i åldersgruppen 0 till 5 år. I Harstad i Norge har
man under sju år, med betydande framgång, genomfört ett projekt för
prevention av barnbrännskador. Harstad-projektet omfattade såväl åtgärder
för att säkra barnets miljö som åtgärder för att minska riskfyllda beteenden i
barnets vuxna miljö. Påverkan genom lokala medier, privata och offentliga
organisationer utnyttjades för att beskriva problemet. Barnmottagningar
torde vara lämpliga kanaler för att på ett trovärdigt sätt informera föräldrar.
Vuxna personers beteende påverkades genom upprepade rådgivnings-
tillfällen, kopplade till barnens obligatoriska vaccinationsprogram och under-
sökningstillfällen.
Genom att beskriva konkreta exempel om hur barn bränt sig kan man få
igång en diskussion om hur liknande situationer kan undvikas. Detta bör vara
en lämplig uppgift att ålägga distriktssköterskor som har en nära och naturlig
kontakt med barnfamiljerna.
En halvering av antalet brännskador skulle friställa mycket betydande
belopp som återinvesteras i effektiv prevention. Även om det ekonomiska
intresset av att förebygga barnbrännskador är stort, görs den största och
omätbara vinsten i ett mänskligt perspektiv. Tanken på de enskilda barnens
och familjernas mycket svåra lidanden i samband med skada och vård gör att
behovet framstår som oändligt.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prevention av  brännskador,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påbörja ett projekt för att utvärdera hur insatser kan
genomföras i Sverige för att minska antalet bränn- och skållningsolyckor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att primärvården bör uppmannas att informera på ett effektivt och
preventivt sätt om barnbrännskador.

Stockholm den 26 oktober 1998
Kenneth Lantz (kd)