Motion till riksdagen
1998/99:So262
av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

Svenskt luftburet ambulanssystem


Ansvaret för sjuktransporter med helikopter överfördes 1
januari 1992 från staten till sjukvårdshuvudmännen med
Socialstyrelsen som tillsynsansvarig.
Frågan om helikopterburna sjuktransporter har diskuterats länge.
Riksdagen har sedan 1985 framhållit vikten av en lösning på sjuk-
transporterna, men frågan har fastnat när det gäller kostnadsfördelningen
mellan staten och landstingen.
 En helikopter kan också användas för insatser vid miljöskador, skogs-
bränder, rekognosering av skadeområden och för transporter av
räddningsstyrkor. Behov finns alltså av helikoptrar inom sjukvård,
kommunal räddningstjänst, sjö- och flygräddning och övrig samhällsservice.
För att insatserna ska bli effektiva måste god beredskap kunna upprätthållas
dygnet runt.
Försvarsmaktens
helikoptrar
Försvarsmaktens helikopterresurser har förstärkts under
1990-talet genom att 5 stycken helikoptrar av typ Augusta
Bell 412 HP inköpts efter Försvarsbeslut 92.
Fyrpartiregeringen underströk i totalförsvarspropositionen att
nya sjuktransporthelikoptrar för krigsbruk så långt det är
möjligt bör utnyttjas för sjuktransporter i fred.
Försvarsutskottet hade samma uppfattning och menade att
sjukvårdshuvudmännen skall ges möjlighet att teckna avtal
med Försvarsmakten om användande av helikoptrar för
sjuktransporter.
Försvarsmakten har deltagit i sju upphandlingar men endast lyckats få ett
kontrakt och det med Västerbottens läns landsting. Riksdagen beslöt i
Försvarsbeslut 96 att arbetet med att åstadkomma en effektivare helikopter-
beredskap för sjuktransporter skall fortsätta och att Försvarsmakten bör
fortsätta sina ansträngningar att få till stånd avtal med sjukvårdshuvud-
männen.
Från 1 juli 1996 kan Försvarsmaktens helikoptrar tas i anspråk som s.k.
nödhelikoptrar. Systemet innebär att främst de tunga helikoptrarna skall
kunna utnyttjas av sjukvårdshuvudmännen för transporter vid livshotande
situationer där omedelbar transport är avgörande för behandlingen av
skadade eller sjuka.
Helikoptrarna behåller sin ordinarie basering och beredskap.
Försvarsmaktens helikopterorganisation leds av Försvarsmaktens helikop-
terflottilj i Linköping. Möjligheterna till samverkan med de civila myndig-
heterna och medverkan i bl.a. räddningstjänst och sjuktransporter med
helikopter skall vidareutvecklas.
Trafiksäkerhetsarbete
I det långsiktiga arbetet med den s.k. nollvisionen måste
hänsyn tas till hur vi utformar samhällets olika stödsystem
som t.ex. information, räddning, vård och rehabilitering.
Vägverket värderar ett människoliv till 11-12 miljoner
kronor. För en helikopterbas med 600 uppdrag per år innebär
detta cirka 36 räddade liv och cirka 400 miljoner kronor i
besparingar. Av cirka 600 dödade personer i trafiken varje år
skulle omkring 100 människoliv räddas och cirka 300
människoliv totalt i Sverige per år med luftambulanser.
Ovärderliga vinster av humanitär karaktär är minskat lidande och
reducerad eller utebliven invaliditet. Befolkningen får en trygghetskänsla
samtidigt som kompetensen inom akutmedicinen bland ambulanspersonal
och övrig sjukvårdspersonal höjs.
Norsk luftambulans (NLA)
Erfarenheter från Norge visar att tidigt insatta åtgärder inte
bara räddar liv. De största nyttoeffekterna innebär att
behovet av sjukhusvård minskar och att antalet
invalidiserade personer reduceras eller undviks helt.
Stiftelsen Norsk Luftambulanse (SNLA) har som måtto
"Sjukhuset till patienten snabbast möjligt." Detta innebär att
det viktigaste med helikoptern är att snabbt komma fram till
olyckan med avancerad akutmedicinsk kompetens och
utrustning dvs. vad som blir gjort före och under transporten.
Svensk luftambulans
För att möjliggöra ett heltäckande svenskt
luftambulanssystem måste de helikopterresurser som finns i
landet organiseras så att en tillfredsställande beredskap kan
erbjudas medborgare i hela landet. Beräkningar visar att ett
förslag med 12 akutmedicinska baseringar torde ligga på 200
miljoner kronor. 95 procent av Sveriges bofasta befolkning
skulle då nås av mycket kompetent akutmedicinsk hjälp
inom i genomsnitt 20 minuter från larmet.
Genom det vidgade säkerhetsbegreppet betonas allt mer vikten av en
helhetssyn på samhällets hantering av yttre och inre hot och påfrestningar i
såväl fred som kris och krig. En väl fungerande och effektiv helikopterburen
akutsjukvård blir en god förstärkning av samhällets resurser vid svåra
olyckor och påfrestningar. En helikopter i omedelbar beredskap är ett
ypperligt  kostnadseffektivt akutmedicinskt instrument som skulle göra vårt
samhälle tryggare.
Ett rikstäckande luftambulanssystem där Försvarsmaktens helikoptrar
utgör en viktig resurs tillsammans med övriga helikopterresurser i samhället
ökar tryggheten i samhället. Den utredning som pågår bör därför ta ett
helhetsgrepp på hur ett svenskt luftambulanssystem med avancerad
akutmedicinsk kompetens ska utformas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett rikstäckande luftambulanssystem med akutmedicinsk
kompetens.

Stockholm den 26 oktober 1998
Åke Carnerö (kd)

Tuve Skånberg (kd)