Motion till riksdagen
1998/99:So234
av Ulla-Britt Hagström (kd)

Könsspecifik märkning av läkemedel


Den dokumentation som finns om hur läkemedel bör doseras
bygger huvudsakligen på s k kliniska prövningar av
läkemedlen. Kunskapen om vilka läkemedel som bör doseras
olika till män och kvinnor är fortfarande ofullständig. Först i
våra dagar har det blivit vanligt att analysera resultatet
könsspecifikt. I USA finns lagstiftning om att ha
könsspecifik representation vid kliniska undersökningar. För
att godkänna läkemedlet skall materialet också analyseras
könsspecifikt.
I Sverige finns inte detta lagstiftningskrav. Det borde dock vara möjligt att
kartlägga proportionerna män/kvinnor och redovisa den könsspecifika analys
av läkemedlen som gjorts. Därigenom kunde vissa läkemedel direkt märkas
könsspecifikt. Ett kvalitetssystem skulle påvisa lämpligheten könsspecifikt.
Den skulle vidare innehålla optimal läkemedelsbehandling vid olika tillstånd.
Jämställd vård - olika vård på lika villkor (SOU 1996:133) berör frågan i
kapitlet Läkemedelsanvändning bland kvinnor och män samt redovisar det
amerikanska systemet i en bilaga.
Försäljningen av receptläkemedel har ökat kraftigt de senaste åren. 92 %
av alla läkemedel säljs i Sverige som receptläkemedel. Apoteket ger ut
häften med rekommendationer för egenvård. Egenvårdsfoldrar finns
framtagna av läkemedelskommittéer. Här saknas hänvisning till kvinnor och
män. Det är viktigt att läkemedlen redovisas könsspecifikt. Över huvud taget
måste läkemedelsinformationen förbättras. I Läkemedel för alla, ett
delbetänkande till utredningen Läkemedel i vård och handel slås fast att
dagens läkemedelsinformation inte fungerar tillräckligt bra och att många
sjukdomsfall beror på felaktig förskrivning. En amerikansk sammanställning
från 1995 (Källa: Nyttan av svensk apoteksfarmaci) visar att läkemedels-
misslyckanden är orsaken till:
? 8-10 procent av alla intagningar på sjukhus
?
? 25 procent av alla intagningar av patienter över 65 år
?
? 10-15 procent av de fall som intensivvårdas
?
? sämre livskvalitet bl a genom olämplig förskrivning av lugnande medel
och sömnmedel till äldre.
?
Då inga lagar finns i Sverige om könsspecifik klinisk
prövning torde inte läkemedelsmisslyckandena vara mindre i
Sverige.
Ett område där kvinnorna också hamnat i skymundan är psykiatrin. Den
litteratursökning som gjordes till betänkandet om jämställd vård visade att
det saknas studier med inriktning om kön inom psykiatrin. Kvinnor är i högre
utsträckning än män patienter inom den specialiserade psykiatrin, förutom
bland missbrukare. Det kan finna anledning att tro att oro och ångest kan
vara upphov till läkemedelsförskrivningar i stället för andra behandlings-
metoder. Också här bör jämställdhetskravet tillgodoses på ett bättre sätt.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsspecifik märkning av läkemedel.

Stockholm den 25 oktober 1998
Ulla-Britt Hagström (kd)