Den dokumentation som finns om hur läkemedel bör doseras bygger huvudsakligen på s k kliniska prövningar av läkemedlen. Kunskapen om vilka läkemedel som bör doseras olika till män och kvinnor är fortfarande ofullständig. Först i våra dagar har det blivit vanligt att analysera resultatet könsspecifikt. I USA finns lagstiftning om att ha könsspecifik representation vid kliniska undersökningar. För att godkänna läkemedlet skall materialet också analyseras könsspecifikt.
I Sverige finns inte detta lagstiftningskrav. Det borde dock vara möjligt att kartlägga proportionerna män/kvinnor och redovisa den könsspecifika analys av läkemedlen som gjorts. Därigenom kunde vissa läkemedel direkt märkas könsspecifikt. Ett kvalitetssystem skulle påvisa lämpligheten könsspecifikt. Den skulle vidare innehålla optimal läkemedelsbehandling vid olika tillstånd. Jämställd vård - olika vård på lika villkor (SOU 1996:133) berör frågan i kapitlet Läkemedelsanvändning bland kvinnor och män samt redovisar det amerikanska systemet i en bilaga.
Försäljningen av receptläkemedel har ökat kraftigt de senaste åren. 92 % av alla läkemedel säljs i Sverige som receptläkemedel. Apoteket ger ut häften med rekommendationer för egenvård. Egenvårdsfoldrar finns framtagna av läkemedelskommittéer. Här saknas hänvisning till kvinnor och män. Det är viktigt att läkemedlen redovisas könsspecifikt. Över huvud taget måste läkemedelsinformationen förbättras. I Läkemedel för alla, ett delbetänkande till utredningen Läkemedel i vård och handel slås fast att dagens läkemedelsinformation inte fungerar tillräckligt bra och att många sjukdomsfall beror på felaktig förskrivning. En amerikansk sammanställning från 1995 (Källa: Nyttan av svensk apoteksfarmaci) visar att läkemedels- misslyckanden är orsaken till:
? 8-10 procent av alla intagningar på sjukhus ? ? 25 procent av alla intagningar av patienter över 65 år ? ? 10-15 procent av de fall som intensivvårdas ? ? sämre livskvalitet bl a genom olämplig förskrivning av lugnande medel och sömnmedel till äldre. ? Då inga lagar finns i Sverige om könsspecifik klinisk prövning torde inte läkemedelsmisslyckandena vara mindre i Sverige.
Ett område där kvinnorna också hamnat i skymundan är psykiatrin. Den litteratursökning som gjordes till betänkandet om jämställd vård visade att det saknas studier med inriktning om kön inom psykiatrin. Kvinnor är i högre utsträckning än män patienter inom den specialiserade psykiatrin, förutom bland missbrukare. Det kan finna anledning att tro att oro och ångest kan vara upphov till läkemedelsförskrivningar i stället för andra behandlings- metoder. Också här bör jämställdhetskravet tillgodoses på ett bättre sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om könsspecifik märkning av läkemedel.
Stockholm den 25 oktober 1998
Ulla-Britt Hagström (kd)