Det finns idag ungefär lika många platser på olika former av
äldreboenden som för tio år sedan trots att de äldre, särskilt
de allra äldsta, har ökat i antal. Vi kristdemokrater tycker det
är bra att fler har kunnat välja att bo kvar hemma, efter egna
önskemål, med hjälp av lasarettsanknuten vård samt
vårdpersonal inom äldreomsorg och sjukvård.
Problemet är att kommunernas vård och service i hemmen inte har ökat i
takt med de växande behoven. Resurserna har koncentrerats till de äldre med
stort behov av hjälp. Detta har medfört en utveckling mot ett större ansvar
för de anhöriga.
Anhörigvårdarnas situation
idag
Enligt de beräkningar som gjorts står anhöriga för största
delen av vården i hemmen. De utför cirka två tredjedelar av
all vård i hemmen. Trots en del uppmärksamhet i
massmedierna är anhörigvårdarna en tyst och försummad
grupp. Det är inte ovanligt att 80-åringar, ofta kvinnor,
sköter en starkt vårdbehövande make i hemmet. Och det är
heller inte ovanligt att det görs helt utan eller med mycket
otillräcklig hjälp från kommunen.
Många av anhörigvårdarna får aldrig sova ostört en hel natt. De kan inte
lämna hemmet under dagtid om de inte får avlösning. Eftersom de själva ofta
lider av större eller mindre krämpor är det lätt att inse att bördan ofta blir
övermäktig. Trots att grundinställningen till den egna insatsen är positiv.
Stöd till anhöriga förekommer i alla kommuner, men det är ovanligt att
resurserna är öronmärkta för anhörigstöd. Mycket av den verksamhet som i
dagligt tal uppfattas som anhörigstöd, t ex dagverksamhet och avlösning,
riktas i stället i första hand mot den sjuke. För anhörigvårdaren är det viktigt
att vårdplaneringen görs på ett tidigt stadium och att det erbjuds flera
valmöjligheter. Ett behov av utvecklingsarbete finns för att öka omfattningen
och bredden av anhörigstödet, men även för att förbättra samarbetet mellan
kommunala och icke-kommunala aktörer.
Det är bra att det särskilda stimulansbidraget i budgetpropositionen avser
insatser för anhöriga som kommunerna vill genomföra i samverkan med
anhöriga och med frivilliga organisationer.
Framtidens anhörigvårdare kommer
att ställa krav
Fördelningen av ansvaret för vården mellan det offentliga
och familjen är en av de stora framtidsfrågorna. Nästa
generation äldre kommer inte att finna sig i en enskild
tjänstemans godtycke utan att ställa egna krav på delaktighet.
Anhörigrollen måste därför uppvärderas och erkännas för att
möta framtidens behov. Kunskapen om anhörigvårdares
situation är en viktig del i vårdutbildningar på alla nivåer.
Frågan om de anhöriga enbart ska få olika typer av stöd, eller om det ska
bli aktuellt att yngre anhöriga ska kunna anställas och omfattas av
trygghetsförsäkringar och pensionsavtal måste också lyftas fram. När det
gäller anställning av anhöriga måste vårdtagarens önskemål så långt som
möjligt tillgodoses.
I och med att nya bestämmelser i socialtjänstlagen infördes den 1 januari
1998 markeras socialnämndens ansvar för anhörigvård. Bestämmelsen är
dock luddig och saknar föreskrifter om hur stödet till de anhöriga bör
utformas.
Socialstyrelsen bör enligt Kristdemokraterna få i uppgift att fastställa
specifika riktlinjer för hur stödet till de anhöriga ska utformas genom en
garanti som kan innehålla följande moment:
- Uppsökande verksamhet ska bedrivas
- Vårdtyngdsmätningar som tar hänsyn till både
vårdtagarens och vårdgivarens psykiska och fysiska hälsa
ska utföras. Utifrån mätningarna ska omfattningen av
avlösningen och andra insatser läggas fast
- En utvärdering ska göras regelbundet så att
anhöriguppgiften kan omprövas.
På detta sätt kan anhörigvårdarna känna delaktighet genom
att deras situation lyfts fram på ett mer aktivt sätt. Det skulle
alla inblandade parter vinna på.
Vi kristdemokrater anser också att en anhörigombudsman bör finnas i
varje kommun.
Anhöriganställning
Det råder idag stora skillnader mellan kommunerna när det
gäller yngre anhörigas möjlighet till anställning för vård av
närstående. Anställda anhörigvårdare har alltid
timanställning med lägsta ersättning. Trygghetsförsäkringar
och pensionsavtal gäller inte för denna grupp. På grund av
detta försvåras möjligheten att kombinera ett arbete utanför
hemmet med anhöriganställning. Följden blir att den
anhörige tappar sitt sociala nätverk på grund av
familjesituationen. Dessa frågor behöver utredas närmare.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Socialstyrelsen bör utarbeta riktlinjer för stöd till
anhörigvårdare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning angående villkoren för anhöriga som anställs för att
vårda en närstående.