Med genteknikens hjälp kan vi i dag förutsätta om en individ senare i livet kommer att insjukna i vissa sjukdomar. Det rör sig huvudsakligen om ovanliga sjukdomar som Huntingtons sjukdom (danssjuka). Men också flera vanliga sjukdomar är möjliga att testa, bland dem ärftlig bröst- och äggstockscancer samt en form av tjocktarms-livmodercancer.
Möjligheten att anlagstesta för ärftliga sjukdomar reser en rad etiska frågor. De blir särskilt svåra därför att genetisk information om en individ alltid berör många människor. Den enskilda individen har rätt till information, kontroller och behandling. Men hur ser övriga personer i släkten, som också kan bära på anlaget, på att testas? Skall man leta efter släktingar när man hittat en anlag för ärftlig sjukdom hos en patient? Hur skall man informera om att en person är anlagsbärare? Hur skall man förfara med alla de blodprov, som tagits av nyfödda under årens lopp för att diagnostisera vissa medfödda ämnesomsättningsrubbningar. Sådana prover sparas och frågan är då om de vid ett senare tillfälle också får användas för gentestning av olika ärftliga sjukdomar?
Hur skall sekretessen om testerna regleras gentemot arbetsgivare och försäkringsbolag?
Hur kontrolleras kvaliteten på gentesterna? I dag är det laboratorierna själva som ansvarar för detta men i övrigt är verksamheten, enligt uppgift, i stort sett okontrollerad i Sverige. Hur hur skall man se på preimplantatorisk diagnostik vid in vitro-fertilisering? Frågorna är många.
Socialdepartementets promemoria Genetisk integritet - vem har rätt att använda information från genetiska undersökningar (Ds 1996:13) skulle ligga till grund för en proposition till riksdagen, som stått upptagen på regeringens propositionslistor så sent som våren 1998. Någon proposition har inte kommit och finns inte heller upptagen på höstens lista över planerade propositioner.
Hösten 1997 beslutade regeringen tillsätta utredningen Biotekniken i samhället - möjlighet och risker. Denna utredning har först nu kommit igång med sitt arbete och skall vara färdig senast den l juni 2000. I direktiven tar man upp att den moderna biotekniken ger bättre möjligheter att diagnostisera sjukdomar och framställa läkemedel och att den öppnar behandlings- möjligheter som kan få stor betydelse. Man skriver också att utvecklingen aktualiserar grundläggande frågor av etisk natur samt att det för många tillämpningsområden redan i dag finns riktlinjer eller lagar. Inom andra områden pågår arbete. Utredningen har således inte i sina direktiv fått ett specificerat uppdrag att försöka besvara de frågor jag tagit upp ovan.
Mot bakgrund av ovanstående och de svåra etiska frågor genteknikens användning på människa reser, anser jag att en parlamentarisk utredning måste tillsättas med uppgift att ta sig an de etiska frågor som gentestning på människa medför.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättning av en parlamentarisk utredning om gentester på människa.
Stockholm den 20 oktober 1998
Barbro Westerholm (fp)