med anledning av prop. 1998/99:4 Stärkt patientinflytande
Inledning
Regeringens proposition om stärkt patientinflytande i hälso-
och sjukvården och en ny lag om patientnämndsverksamhet
som ersätter lagen om förtroendenämndsverksamhet är i stort
ett förslag som Miljöpartiet kan ställa sig bakom.
Det är bra att patientnämndens arbetsområde utvidgas till att omfatta all
offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vissa socialtjänstfrågor inom
äldreomsorgen. Detta är en lagstiftning som preciserar nämndernas
arbetsuppgifter och det tror vi är bra för att få en enhetlighet över landet.
Genom en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen blir vårdgivarna
skyldiga att ta hänsyn till patientens val av behandling där två eller flera
alternativ är möjliga. Bestämmelsen innebär också att vårdgivarna i vissa
situationer skall vara skyldiga att medverka till att patienten får möjlighet
att
diskutera sin sjukdom och behandling med ytterligare en läkare (s.k. second
opinion). Miljöpartiet vill understryka vikten av att lämnad information, val
av behandlingsalternativ samt ett eventuellt ställningstagande angående en
förnyad medicinsk bedömning dokumenteras i journalen i enlighet med det
nya stadgandet i patientjournallagen. Detta är även viktigt för de patienter
som vill diskutera alternativmedicinsk behandling med sin läkare.
Rättighet till förnyad
medicinsk bedömning
Av remissinstanserna är det ett par handikapporganisationer
som ifrågasätter om inte rätten till förnyad medicinsk
bedömning bör vara en rättighet som kan krävas. Den
ståndpunkten överensstämmer med Miljöpartiets reservation
i betänkandet SOU 1997:154 "Patienten har rätt". Vi delar
den uppfattningen och anser att regeringen borde ha tagit
steget fullt ut och föreslagit en rättighetslagstiftning. Det blir
en mycket tydligare markering av hur viktigt vi anser det är
att patienten har rätt till en förnyad medicinsk bedömning.
Det faktum att patienten kan få sin rättighet prövad i domstol
kommer att vara en tydlig normgivande signal, som
huvudsakligen kommer att ha en preventiv verkan.
En rättighetslagstiftning behövs för de fall där patienten av olika skäl inte
får det gehör för sin begäran om en förnyad medicinsk bedömning. Enligt
regeringens förslag skall hälso- och sjukvården i vissa situationer vara
skyldig att medverka till förnyad medicinsk bedömning när det är fråga om
livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och patienten står
inför valet att utsätta sig för särskilt riskfyllda behandlingar eller om valet
har stor betydelse för framtida livskvalitet. Förhoppningsvis är det endast ett
fåtal patienter som begär en förnyad bedömning, men för detta fåtal är det
viktigt att kunna åberopa en rättighet. Vi anser att den föreslagna
avgränsningen även kan leda till onödig administration och svårbedömda
avvägningar när det gäller lagens tillämpning. Det kan också förekomma fall
där det av någon anledning saknas förtroende mellan patienten och
vårdgivaren och då anser vi att patienten behöver ha en rättighetslagstiftning
att åberopa för att ge eftertryck åt sin önskan om val av annan vårdgivare.
Detta är särskilt viktigt för s. k. svaga grupper. Den starke patienten kan ofta
hitta fram till en tillfredsställande lösning även inom nuvarande system.
Sannolikt kan många anmälningsärenden till patientnämnden undvikas om
patienten kan garanteras en förnyad medicinsk bedömning.
Patientnämnder
Vi tillstyrker förslaget till patientnämnder och instämmer
samtidigt i det uttalande som flertalet remissinstanser gjort
om att det är direkt olämpligt om ledamöter i nämnden
samtidigt fullgör uppdrag i sådana nämnder som har ansvar
för hälso- och sjukvård.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rättighetslagstiftning.
Stockholm den 20 oktober 1998
Thomas Julin (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)