Inledning
Regeringens proposition om stärkt patientinflytande i hälso- och sjukvården och en ny lag om patientnämndsverksamhet som ersätter lagen om förtroendenämndsverksamhet är i stort ett förslag som Miljöpartiet kan ställa sig bakom.
Det är bra att patientnämndens arbetsområde utvidgas till att omfatta all offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vissa socialtjänstfrågor inom äldreomsorgen. Detta är en lagstiftning som preciserar nämndernas arbetsuppgifter och det tror vi är bra för att få en enhetlighet över landet.
Genom en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen blir vårdgivarna skyldiga att ta hänsyn till patientens val av behandling där två eller flera alternativ är möjliga. Bestämmelsen innebär också att vårdgivarna i vissa situationer skall vara skyldiga att medverka till att patienten får möjlighet att diskutera sin sjukdom och behandling med ytterligare en läkare (s.k. second opinion). Miljöpartiet vill understryka vikten av att lämnad information, val av behandlingsalternativ samt ett eventuellt ställningstagande angående en förnyad medicinsk bedömning dokumenteras i journalen i enlighet med det nya stadgandet i patientjournallagen. Detta är även viktigt för de patienter som vill diskutera alternativmedicinsk behandling med sin läkare.
Rättighet till förnyad medicinsk bedömning
Av remissinstanserna är det ett par handikapporganisationer som ifrågasätter om inte rätten till förnyad medicinsk bedömning bör vara en rättighet som kan krävas. Den ståndpunkten överensstämmer med Miljöpartiets reservation i betänkandet SOU 1997:154 "Patienten har rätt". Vi delar den uppfattningen och anser att regeringen borde ha tagit steget fullt ut och föreslagit en rättighetslagstiftning. Det blir en mycket tydligare markering av hur viktigt vi anser det är att patienten har rätt till en förnyad medicinsk bedömning. Det faktum att patienten kan få sin rättighet prövad i domstol kommer att vara en tydlig normgivande signal, som huvudsakligen kommer att ha en preventiv verkan.
En rättighetslagstiftning behövs för de fall där patienten av olika skäl inte får det gehör för sin begäran om en förnyad medicinsk bedömning. Enligt regeringens förslag skall hälso- och sjukvården i vissa situationer vara skyldig att medverka till förnyad medicinsk bedömning när det är fråga om livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och patienten står inför valet att utsätta sig för särskilt riskfyllda behandlingar eller om valet har stor betydelse för framtida livskvalitet. Förhoppningsvis är det endast ett fåtal patienter som begär en förnyad bedömning, men för detta fåtal är det viktigt att kunna åberopa en rättighet. Vi anser att den föreslagna avgränsningen även kan leda till onödig administration och svårbedömda avvägningar när det gäller lagens tillämpning. Det kan också förekomma fall där det av någon anledning saknas förtroende mellan patienten och vårdgivaren och då anser vi att patienten behöver ha en rättighetslagstiftning att åberopa för att ge eftertryck åt sin önskan om val av annan vårdgivare. Detta är särskilt viktigt för s. k. svaga grupper. Den starke patienten kan ofta hitta fram till en tillfredsställande lösning även inom nuvarande system.
Sannolikt kan många anmälningsärenden till patientnämnden undvikas om patienten kan garanteras en förnyad medicinsk bedömning.
Patientnämnder
Vi tillstyrker förslaget till patientnämnder och instämmer samtidigt i det uttalande som flertalet remissinstanser gjort om att det är direkt olämpligt om ledamöter i nämnden samtidigt fullgör uppdrag i sådana nämnder som har ansvar för hälso- och sjukvård.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättighetslagstiftning.
Stockholm den 20 oktober 1998
Thomas Julin (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp) Kerstin-Maria Stalín (mp)