med anledning av prop. 1998/99:26 Beskattning av råtallolja
Regeringen föreslår i propositionen att en särskild
energiskatt skall införas för råtallolja. Den av regeringen
föreslagna skattesatsen skall motsvara den sammanlagda
skatt som tas ut på eldningsolja. Syftet med att införa skatten
är att söka minimera de negativa effekter som
energibeskattningen indirekt haft för den kemiska
förädlingsindustrins råvaruinköp av råtallolja.
Sänkt skatt är också en väg
Råtallolja är en biprodukt inom skogsindustrin och används
inom råtalloljeindustrin vid framställning av kemiska
produkter. Råtalloljan är också ett skattefritt biobränsle och
har därför gynnats av de höga skatterna på fossila bränslen.
Detta har lett till höjda kostnader för råtalloljeindustrin och
frågan om kompensation till denna industri har därför varit
aktuell i riksdagen vid ett flertal tillfällen. Problemet med att
industri som använder råtallolja som insatsvara kan ha svårt
att konkurrera på världsmarknaden på grund av stigande
priser på råtallolja är således inte nytt.
När den socialdemokratiska regeringen den 1 juli 1997 höjde koldioxid-
skatten från 260 kronor per ton till 550 kronor per ton innebar detta samtidigt
ett kraftfullt incitament för att använda råtallolja för uppvärmning, i stället
för att använda den som råvara i vidareförädlingsprocesser. Det är värt att
notera att den borgerliga regeringen 1993 genomförde en reducering av
koldioxidskatten för industrin till 260 kronor per ton. Därmed åstadkoms en
lösning på problemet med råtallolja genom konkurrensneutralitet. Den
socialdemokratiska regeringen tycks bara se höjningar av befintliga skatter
och nya skatter som den framkomliga vägen.
Omfattande kritik mot
regeringsförslaget
Den enda remissinstans som är odelat positiv till regeringens
nu framlagda förslag är Kemikontoret. Alla andra
remissinstanser som har lämnat synpunkter är mycket
kritiska, däribland NUTEK, Skogsindustrierna och
Industriförbundet. Den mer övergripande och kanske
viktigaste kritiken är att det i förslaget inte finns någon
närmare analys av vilka mer långtgående konsekvenser ännu
en "lapp" i det befintliga lapptäcksartade och
svåröverskådliga energiskattesystemet kommer att få.
Dessutom framhålls att omfattningen av den faktiska
talloljeeldningen och förekomsten av internationell handel
inte tillräckligt har analyserats. STOSEB (Stor-Stockholms
Energi AB) går till och med så långt som till att uttrycka en
stor tveksamhet till att med en energiskatt motverka att
råtallolja används som bränsle, eftersom man härigenom
motverkar en nyttig användning.
En allvarlig principlöshet och klara brister i analysen lyser tydligt igenom i
propositionen. En mycket viktig invändning är att regeringen föreslår en
punktskatt för ett speciellt biobränsle. Förslaget kan uppfattas som ett
prejudikat som i förlängningen kan leda till ett mycket stort godtycke vid
bedömningen av beskattningsnivån för olika råvaror. Det finns fler produkter
än råtallolja som redan i dag har konkurrerande användare och där
beskattningen kanske kan sägas gynna den ena användningen framför den
andra. Detta kan till exempel gälla konkurrensen om sågspån mellan
vidareförädling hos spånskiveproducenter och eldning för uppvärmningsbruk
i ett värmeverk. Om varje sådant fall på detaljnivå resulterar i propositioner
till riksdagen kommer helhet och sammanhang i en rimlig svensk
energibeskattning än mer gå förlorad.
Total översyn nödvändig
Vi avstyrker därför förslaget om att införa en ny energiskatt.
De totala konsekvenserna av regeringens förslag är inte
tillräckligt belysta och redovisade. Det är också oacceptabelt
att det nuvarande svenska systemet för energibeskattning blir
ännu mer oöverskådligt och godtyckligt. De olika kast som
skett inom energibeskattningen sedan början av 1980-talet
har gjort att skattesystemet på energiområdet närmast har
karaktären av ett hopplöst lappverk. Det är därigenom många
gånger näst intill omöjligt att förutse vilka konsekvenserna
blir av att en ny lapp tillkommer eller en tidigare förändras.
Regeringen bör istället återkomma till riksdagen med ett förslag till
långsiktig lösning på problemet med råtallolja som ryms inom en reformerad
och principiellt godtagbar energibeskattning utan den skattehöjning som nu
föreslås. I avvaktan på att ett sådant förslag lägges bör de företag som
omfattas av den aktuella frågeställningen kunna erhålla kompensation för
eventuellt ökade kostnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om råtallolja.