av Torgny Danielsson och Ann-Kristine Johansson (s)
Tullföreskrifter vid aktiv förädling
Gränsen mellan Sverige och Norge är Europas längsta yttre EU-gräns.
Gränspendling för arbete, handel, rekreation och övriga utbyten mellan
brödrafolken har alltid varit livliga. För gemene man utgör inte heller i
dag gränsen något större hinder.
Dock har tillämpningen av Generaltullsstyrelsens föreskrift TFS 1994:54
3 kap. 6 § om bestämmelser av aktiv förädling ställt till bekymmer för vissa
näringsidkare i gränstrakterna. Enligt denna bestämmelse krävs att en
deposition avläggs som säkerhet för tull och moms för en vara som förs in
för s.k. aktiv förädling (bearbetning och/eller reparation). Denna hantering
har uppfattats som ologisk och framför allt som ett konkurrenshinder då det
kan innebära att det omöjliggör för en näringsidkare att ha kunder från andra
sidan gränsen.
För att få en klarare bild av problemet kan det illustreras med följande
exempel: En svensk företagare har som specialitet att lackera transportfordon
såsom bussar och långtradare efter kunders önskemål. Många gånger kan det
vara fråga om ett helt fabriksnytt fordon som tagits in i Norge från t.ex.
Göteborg eller Södertälje för en norsk kunds räkning. Denna kund vill ha sitt
företags färger och logos lackade av den svenske näringsidkaren, som saknar
tullkredit. Fordonet transporteras tillbaka till Sverige men företaget krävs då
på en deposition på 22 % tull plus 25 % moms som säkerhet under tiden
arbetet utförs. Det rör sig inte sällan om ett belopp på 500 000 kronor eller
mer, som måste deponeras för en längre tid. Om samma fordon förs in såsom
begagnat för att bytas till svensk ägare krävs dock enbart att moms erläggs.
Vi anser att den praktiska tillämpningen av dessa föreskrifter ger en
orimlig och icke önskvärd effekt eftersom det begränsar möjligheten att
genom konkurrens öka kundunderlaget och skapa tillväxt och därmed flera
arbetstillfällen. Det är också endast företag med mycket goda likviditeter
eller bankkontakter som klarar de ekonomiska åtagandena. Dessutom
drabbar denna föreskrift de mindre näringsidkarna, som saknar tullkrediter,
hårdare än de stora etablerade företagen. Det upplevs också som en
omotiverad byråkrati med svårigheter för tullpersonal att förklara varför det
skall vara svårare att tillfälligt ta in en vara än det är att ta in den
permanent.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av gällande bestämmelser för införsel av
varor för s.k. aktiv förädling.