Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i kraft, vilken baserades på
ett enigt kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid beskattningen (SOU
1993:62). Rättssäkerhetsreformen syftade inte till att ensidigt begränsa
myndigheternas befogenheter, utan det var fråga om att nå en balans
mellan rättssäkerhet och effektivitet. Det är synnerligen olyckligt att
Socialdemokraterna i en sådan viktig fråga som rättssäkerheten väljer
konfrontation i stället för en konstruktiv dialog. Genom en sådan attityd
kommer med all sannolikhet skattemyndigheternas
utredningsbefogenheter att i framtiden förändras i samma utsträckning
som den för tillfället sittande majoriteten i Sveriges riksdag ändras. På så
sätt minskas naturligtvis legitimiteten för kontrollåtgärder som enbart en
del av de folkvalda står bakom. Det kommer säkerligen också i många
avseenden att upplevas som kränkande av den grupp mot vilka
åtgärderna är riktade, d.v.s. företagen och i första hand småföretagen. En
bra skattekontroll skapas tillsammans med företagen och deras
representanter, inte genom att företagares integritet och rättssäkerhet
åsidosätts.
Ett av de viktigaste kraven, som förs fram på politiker och beslutsfattare är
att beslut skall präglas av långsiktighet och förutsägbarhet. Det finns därför
all anledning att beklaga att den enighet som fanns 1994, inte längre är
rådande. Regler för revision och kontroll måste präglas av en bra balans
mellan olika aktörer. Med de förändringar som riksdagen beslutade under
våren 1997 (SkU23), ändrades balansen på ett sådant sätt att det är
nödvändigt för oss att återkomma med några av de viktigaste yrkandena på
detta område.
Tredjemansrevision
Det är enligt vår mening viktigt att påpeka att i enlighet med
rättssäkerhetsreformen skall en revision endast få företas i syfte att
kontrollera att ett företag eller annan näringsidkare har fullgjort sin egen
deklarations- eller uppgiftsskyldighet på ett korrekt sätt. När man vill ha
uppgifter från någon annan än den som skall revideras får man förelägga
sådan tredje man att inkomma med uppgifter. Socialdemokraterna har
återinfört möjligheten att företa tredjemanskontroll genom revision. Men
man nöjde sig inte med detta utan man gav också skattemyndigheten
befogenhet att inte underrätta om vem eller vilken rättshandling
granskningen avser. Det innebär att dessa tredjemansrevisioner kan få
karaktären av s.k. "fishing expeditions".
I en demokratisk rättsstat får myndigheter aldrig ges godtyckliga befogen-
heter, utan de måste vara väl avgränsade och framgå av lag. En mycket viktig
princip vid integritetskränkande myndighetsutövning är att åtgärden står i
proportion till ändamålet. Den enskilde måste normalt veta vad som söks hos
honom och varför. Om det av speciella skäl fordras att den enskilde inte kan
få sådan information måste beslutet fattas av domstol.
Enligt tidigare bestämmelser kunde tredjemansinformation begäras via ett
föreläggande. Det fanns t.o.m. möjligheter att i enlighet med bestämmelserna
i tvångsåtgärdslagen företa överraskande tredjemanskontroller om det är
befogat i det enskilda fallet. Ett sådant beslut skall fattas av domstol för att
upprätthålla kravet att det skall råda god balans mellan skattemyndighet och
enskilda.
Revision av löpande period
Genom att skattemyndigheten medgivits möjligheten att även kontrollera
det löpande beskattningsårets eller den löpande redovisningsperiodens
räkenskaper och andra handlingar utvidgas revisionsinstitutet utanför sitt
ändamål och antar mer formen av s.k. "fishing expeditions". En sådan
åtgärd strider också mot behovs- och proportionalitetsprinciperna. Det är
helt orimligt att tillåta kontroll av bokföring, handlingar m.m. som inte
har något samband med att skatt- och uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.
Underrättelse om revision
Huvudprincipen i gällande bestämmelser är ju att skapa en klar skiljelinje
mellan samverkansrevision och tvångsåtgärder. Den enskilde skall
nämligen inte sväva i tvivelsmål om det är fråga om det ena eller det
andra. I det senare fallet skall de i lag stadgade förutsättningarna för
tvångsåtgärder föreligga. Riksdagsmajoritetens beslut 1997 innebar att
den enskilde underrättas om revision först i samband med att man
knackar på hos denne för att på så sätt få till stånd en
överraskningsrevision utan föregående domstolsprövning. På så sätt
kringgås rättssäkerhetsgarantierna.
Motsätter sig den skattskyldige en överraskningsrevision får skattemyndig-
heterna pröva om förutsättningarna för tvångsrevision är uppfyllda. I den
mån det kan anses föreligga sabotagerisk kan det bli fråga om ett
interimistiskt beslut. Ett sådant beslut fattas av granskningsledaren och på så
sätt undviks den föregående prövningen av länsrätten.
JO har i sitt remissvar uttalat att det inte är lämpligt att införa regler om
överraskningsrevision i ett samverkansförfarande eftersom den reviderade
kan komma i en situation med en uppenbar karaktär av tvång över sig.
Det kan inte vara rimligt att i en modern rättsstat ha den här typen av
regler.
Tredjemansföreläggande
Riksdagen upphävde 1997 stadgandet i 3 kap. 50 a § andra stycket LSK
eller 3 kap. 5 § tredje stycket LPP.
Om den enskilde föreläggs att samla in uppgifter om tredje man kunde
denne enligt tidigare bestämmelser ställa handlingar till skattemyndighetens
förfogande i stället för att själv samla in uppgifterna. Det innebar att den
skattskyldige gavs en valrätt för att undvika onödiga kostnader i samband
med en sådan kontroll.
Eftersom vi har avvisat möjligheten att använda tredjemansrevision bör
tidigare bestämmelser fortsätta att gälla.
Tullagen
Tullrevision skall utformas efter motsvarande regler som för
skatterevisioner och vad som gäller beträffande tvångslagen. Det innebär,
i enlighet med vår inställning när det gäller revisionsverksamheten, att
möjlighet till tredjemansrevision, revision av löpande år samt
överraskningsrevision inte skall få förekomma i samband med
tullrevision. Vi föreslår därför att tullagen ändras i enlighet med vad som
anförts.
Skatte- och tulltillägg
Under den borgerliga regeringsperioden förändrades reglerna om skatte-,
avgifts- och tulltillägg. Det var i första hand fråga om nya
eftergiftsgrunder för att undvika påförande av orimliga tillägg. Dessutom
beslutades att inte påföra tulltillägg på för lågt redovisad mervärdesskatt
vid införsel som skulle ha varit avdragsgill.
De förändrade eftergiftsgrunderna har när det gäller skattetillägg inte fått
den effekt som vi förväntade oss. Det förekommer att skattemyndigheten
påför orimliga skattetilläggsbelopp då det enbart är fråga om periodiserings-
fel. Det förekommer även andra uppmärksammade fall. Det finns således ett
stort antal företag som under de senaste åren har fått vidkännas påförda
skattetillägg som inte står i rimlig proportion till förseelsens art.
Uppenbarligen har de förändrade eftergiftsgrunderna inte varit en
tillräcklig åtgärd. Därför föreslår vi att den här typen av tillägg blir föremål
för utredning. Det har också i ett särskilt yttrande i en avslutad utredning,
anförts att det svenska skattetilläggsförfarandet strider mot de krav som ställs
i artikel 6 i Europakonventionen. Det finns således flera skäl för att utreda
frågan. I avvaktan på att skattetilläggsfrågan blir föremål för utredning och
för att förhindra orimliga beslut om skattetillägg föreslår vi att skattetillägg
inte får påföras avseende periodiseringsfel när det gäller såväl direkt som
indirekt skatt. En sådan förändring bör träda i kraft den 1 januari 1999.
Även tulltillägg drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig
proportion till en begången förseelse. Det handlar nästan uteslutande om
ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Sveriges
inträde i EU har samtidigt inneburit att importörerna fått en mängd nya regler
att hålla reda på. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer
minskat från 15 till 9 dagar. De skäl som talar emot tulltillägget som sank-
tionsform har alltså om möjligt blivit ännu starkare. Tulltillägget bör därför
avskaffas den 1 januari 1999.
Det ankommer på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att från den 1 januari 1999 återinföra tidigare
regler avseende tredjemansrevision, revision under löpande period,
underrättelse om revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och
tullagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att reglerna om skattetillägg blir
föremål för utredning i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att avskaffa skattetillägg från den 1 januari 1999
när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl direkt som indirekt skatt
i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar avskaffa tulltillägget från den 1 januari 1999 i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 23 oktober 1998
Bo Lundgren (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Anna Åkerhielm (m)