I samband med den stora och genomgripande skattereformen
1990/91 sänktes företagsbeskattningen till 28 % medan
skattebasen breddades och en rad olika
fonderingsmöjligheter för företags vinstmedel togs bort.
Detta ledde till en klar förenkling av boksluts- och
deklarationsarbetet men tyvärr också till försämrade
möjligheter att disponera vinstmedel i utjämnande syfte
mellan goda och dåliga år - särskilt besvärande för små och
konjunkturkänsliga företag. Därför beslutade riksdagen
något år därefter att ge aktiebolag rätt att avsätta 20 % av
beräknad beskattningsbar vinst till en s.k. periodiseringsfond
med fem års upplösningstid.
Fonderingsmodellen liknar den som tillämpas för försäkringsskadeersätt-
ningar och expropriationsersättning, s.k. ersättningsfond, bara med den
skillnaden att upplösningstiden där är tre år med möjlighet till förlängning
med två år därest särskilda skäl föreligger. Modellen har även besläktade
drag med skogskontosystemet inom jord- och skogsbruket.
Neutralitet mellan
företagsformer
Tyvärr fick landets många företag som bedrivs som enskild
firma, handelsbolag och kommanditbolag vänta till detta år
innan periodiseringsmöjligheten infördes.
Tack och lov blev deras avsättningsmöjlighet 25 % av beräkningsunder-
laget för vinst. Här har uppenbarligen riksdagen frångått den allmänna regeln
om neutrala villkor mellan olika företagsformer.
Det finns starka skäl att höja avsättningsmöjligheterna till periodiserings-
fond även för aktiebolagen och särskilt de mindre. Utgångspunkten bör vara
likhet i avsättningshänseende mellan de olika företagsformerna, således 25 %
av årsvinsten.
Fonderingsregler av
engångskaraktär
Företag som avyttrar hel rörelse eller sådan vital del av
rörelse att en extra ordinär intäkt av engångskaraktär uppstår,
bör ges ökad fonderingsmöjlighet i fråga om
avsättningsbeloppets storlek och fonderingstid eller ett
generellt och scabloniserat fribelopp på t.ex. 25 % när
fonden väl upplöses. Det är viktigt att komma ihåg att
extraordinära intäkter av ovan skissat slag är sällan
förekommande bland de mindre företagen men när det väl
sker skall engångsintäkten ersätta löpande och årligen
återkommande intäkter. Därför bör de små företagen ges
generösare avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond vid
intäkter av engångskaraktär och/eller generösare villkor vid
upplösning.
Ersättningsfond
Företag som drabbas av skada där försäkringsersättning
utgår till ersättningsfond bör regelmässigt få fem års
hanteringstid innan upplösning. Därest inte företaget inom
fem år hunnit med eller av andra skäl inte klarat av att
anskaffa fullvärdigt ersättande egendom borde ett
schabloniserat fribelopp undantas beskattning om beloppet
istället omvandlas till obeskattat eget kapital. På så vis stärks
företagets egna kapital och soliditet utan att ägaren för den
skull gynnas privatekonomiskt.
Konstnärlig
näringsverksamhet
Många författare, konstnärer, musiker och även
idrottsutövare bedriver sin verksamhet i företagsform, oftast
enskilda firmor men även aktiebolag.
Tidigare fanns särskilda upphovsmannakonton med relativt generösa
avsättnings- och upplösningsmöjligheter för konstnärlig verksamhet som
syftade till att utjämna mellan goda och sämre år. Nu finns bara periodise-
ringsfonden att tillgå. Och om någon bransch kan betraktas som en berg- och
dalbana mellan enskilda toppresultat och de magra åren så är det just i
underhållningsgenren och i det konstnärliga. För idrottsutövare är det inte
ens cykliskt utan endast några få toppår under en mycket begränsad del av
livet utgör inkomstbasen. För alla dessa näringsidkare måste helt andra
avsättnings- och periodiseringsmöjligheter införas. Även friare och generösa-
re regler för pensionsavsättningar bör övervägas. I dag är gränsen 35 % av
uttagen lön upp till en viss nivå. Men några få korta toppår inom t.ex.
idrotten eller enstaka författar- eller skivsuccé borde otvetydigt vara skäl nog
till friare och mer generös pensionsavsättning samt till andra inkomst-
utjämnande fonderingsystem med längre tider innan de löses upp och kanske
generösare upplösningsregler med fribeloppsavdrag innan beskattning.
I syfte att stärka de enskilda näringsidkarnas långsiktiga försörjnings-
möjligheter inom dessa känsliga branscher bör riksdagen snarast reformera
lagstiftningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av översyn av i motionen nämnda regelverk.