Avskrivningsmöjligheter vid förstagångsupplåtelse av konstverk
Trots ett kraftigt ökat intresse för kulturfrågor och riktade
insatser från Kulturdepartementets sida lever merparten av
de svenska bildkonstnärerna under mycket knappa
förhållanden. Många av Sveriges mest erkända bildkostnärer
har inkomster, som ligger långt under existensminimum.
Skälet är att det trots den höga standarden på svensk skulptur och bildkonst
finns en mycket begränsad marknad. Ett minskat bostadsbyggande och
återhållsamhet med offentliga lokaler har reducerat marknaden radikalt. Vår
generations svenskar har också under en följd av år prioriterat köp av första-
gångsupplåten konst lågt.
I en tid när alltfler bedömer att konsten kan komma att spela en allt
viktigare roll för samhällsutveckling och livskvalitet finns det anledning
också för det svenska samhället att söka vägar att säkra ett långsiktigt gott
klimat för kulturarbetare.
Svenska företag är återhållsamma med köp av konst. När det sker är det
oftast i form av spekulation, som främst riktar sig till redan mycket erkända
konstnärer eller köp av konst, som säljs i andra eller tredje hand. Ett viktigt
skäl är att konst normalt inte får skrivas av utan bedöms ha ett evigt värde.
Riksskatteverket medger normalt inte avskrivning av konstverk om det inte
gäller konst, som inköpts till lägre belopp.
Andra avskrivningsregler för konstverk skulle sannolikt betyda mycket
både för kvaliteten på svenska arbetsmiljöer och för utkomstmöjligheterna
för svenska konstnärer.
Det finns all anledning att ha respekt för nuvarande regler för konst, som
återsäljs på marknaden. Där måste ev avskrivningar anses vara gjorda i
samband med andrahandsförsäljningen. Däremot är tillämpningen tveksam
när det gäller förstagångsupplåtna konstverk.
Även om varje konstverk har ett konstnärligt värde kan köparna normalt
inte vara säkra på att utgångspriset ligger fast. Tvärtom är det rimligt att
anta
att normalt också goda konstverk vid en andrahandsförsäljning inte har mer
än halva värdet kvar. Även om konstköpen inte formellt urholkar företagens
egna kapital kan de minska realvärdet i företagen och hålla efterfrågan
tillbaka.
Jag vill därför föreslå att riksdagen tar initiativ till en utredning om förut-
sättningarna att ändra avskrivningsreglerna för förstagångsupplåten konst,
som företag köper in för marknadsföring eller förbättring av arbetsmiljön för
sina anställda. Utredningen bör studera effekterna av nuvarande regler
liksom konstnärsorganisationernas förslag om rätt till full avskrivning av
konstverk, men också studera om det finns skäl till en kompromiss mellan de
båda innebärande t ex rätt till avskrivning av halva värdet av ett första-
gångsupplåtet konstverk.
Vid beräkning av eventuella samhällskostnader av förändrade avskriv-
ningsregler bör beaktas skatteinkomster från de konstnärer som idag saknar
tillräckliga bruttoinkomster, liksom möjligheterna att ett ökat engagemang
från företagens sida också kan bidra till att öppna en ökad marknad också
från de svenska hushållen och därmed bidra till nya arbetstillfällen för
begåvade svenska konstnärer.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av effekterna av ändrade avskrivningsmöjligheter för
förstagångsupplåtna konstverk.
Stockholm den 24 oktober 1998
Inger Lundberg (s)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Helena Frisk (s)