Trädgårdsodlingen har under många år haft tillgång till
medel som kunnat användas för kollektiva ändamål inom
näringen. Restitutionen av bensinskattemedel efterföljdes av
den kollektiva återföringen av prisregleringsmedel. Inför
EU-medlemskapet erhölls sammantaget 30 miljoner kronor
för att stärka trädgårdsnäringens långsiktiga konkurrenskraft.
Dessa kollektiva medel har finansierat ytterst angelägna
verksamheter för svensk trädgårdsnäring. Det har bland
annat varit utvecklingsarbete, kvalitets- och
konsumtionsfrämjande åtgärder samt effektivisering av
marknadssidan.
Många av de verksamheter som bedrivits med ovanstående beskrivna
medel har tvingats upphöra i samband med att stöden avvecklats. Samtidigt
som denna utveckling skett har anslagen till FoU-verksamhet inom
trädgårdsnäringens område reducerats kraftigt. Näringens struktur är sådan
att företagen är alltför små för att bedriva egen utvecklingsverksamhet, men
behovet är fortsatt stort.
För att stärka trädgårdsnäringens konkurrenskraft är det nödvändigt att det
även framöver kan bedrivas tillämpad forsknings- och försöksverksamhet,
teknik- och metodutveckling, avsättningsfrämjande verksamhet m.m. I andra
EU-länder t.ex. Danmark och Holland ställs kollektiva medel till förfogande
genom stöd av lagstiftningen. En särskild produktionsavgift åläggs företagen,
dvs. att en obligatorisk skyldighet finns för varje näringsidkare att delta, och
detta förutsätter ett lagstadgat krav för att nå denna delaktighet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att införa en produktionsavgift för svenskproducerade
trädgårdsprodukter.