Fisket är en viktig förutsättning för en levande skärgård. Det
är ett av skälen till att det är nödvändigt att stimulera en
livskraftig fiskenäring. Ett övergripande mål för
fiskeripolitiken måste vara en ansvarsfull hushållning med
fisketillgångarna, bl.a. så att den biologiska mångfalden
bevaras. Andra viktiga mål är att verka för tillgång på fisk av
god kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga företag
inom fisket och vattenbruket.
Sverige deltar fullt ut i EU:s gemensamma fiskeripolitik från den 1 januari
1995. Den består av resurs-, marknads- och strukturpolitik. EU har slagit fast
mål och regler för den omstrukturering som pågår sedan 1994. Syftet är att
uppnå en varaktig balans mellan fiskeresurserna och deras nyttjande. EU-
stödet på fiskets område ges i huvudsak inom ramen för det strukturstöd som
kan hänföras till mål 5a, anpassningen av fiskerisektorns struktur. Numera
har också EU:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet, börjat att
utnyttjas för fiskeberoende områden.
Skatteavdrag för
yrkesfiskare
På grund av låga marknadspriser, ojämnt torskfiske i
Östersjön och höga investeringskostnader har en stor
utslagning av fiskeföretag ägt rum under senare år.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen
landar och säljer fisk i ett flertal länder. Konkurrensen blir därför hård.
Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel i
förhållande till Norge och Danmark.
De svenska yrkesfiskarna, som bedriver kust- eller havsfiske, landar i
princip sina fångster på samma platser som fiskare från andra europeiska
länder, bl.a. Danmark och Norge. Den numera existerande stödformen, som
utgår direkt från själva fångsten, är EU:s lägsta prissystem, vilket innebär att
fiskarna är garanterade ett lägsta pris för de olika fisksorterna. Stödet tar
således inte någon hänsyn till de olika förutsättningar som kan gälla för
yrkesfiskare i olika länder.
Läget för de svenska yrkesfiskare som bedriver kust- eller havsfiske
förvärras ytterligare av Danmark och Norges gynnsammare skattevillkor,
med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare. Det är ytterst angeläget, att det
svenska fisket får likvärdiga villkor med sina konkurrentländer. De svenska
fiskarna bör inte missgynnas genom skattelagstiftningen i Sverige utan bör så
långt som möjligt kunna konkurrera på lika villkor med fiskare i
grannländerna.
Danmark antog den 19 december 1992 en lag om särskilt skatteavdrag för
yrkesfiskare. Lagen har godkänts av EU-kommissionen. Sedan den 1 januari
1993 har licensierade danska yrkesfiskare rätt till ett skatteavdrag på 190
DKK per påbörjad havsdag med minst 12 timmars varaktighet. Efter 25
timmar har man rätt till skatteavdrag för två havsdagar osv. Skatteavdraget
får maximalt uppgå till 41 800 DKK per år. Detta är ett led i ansträng-
ningarna att förbättra för fiskenäringen i Danmark. Det norska skatteavdraget
liknar det danska men ligger på en ännu högre och därmed förmånligare
nivå.
De danska och norska skatteavdragen grundar sig på den välfärdsförlust
som yrkesfisket innebär. Långa frånvaroperioder från hemmet, med fiske i
bl.a. olika utländska zoner, innebär att yrkesfiskarna i ringa utsträckning kan
utnyttja den sociala service som ställs till skattebetalarnas förfogande.
De svenska yrkesfiskarna är berättigade till ett schablonavdrag för de
ökade levnadsomkostnader det innebär att ligga ute på fiske borta från
hemorten. Detta schablonavdrag kan på intet sätt åstadkomma konkurrens-
neutralitet med de danska och än mindre med de norska fiskarna, med
hänsyn till deras förmånliga skattevillkor.
Det har varit många turer, när det gäller skatteavdrag för yrkesfiskare. En
utredning, SOU 1993:103, föreslog att schablonavdraget för ökade levnads-
omkostnader borde höjas för yrkesfiskare till samma nivå som ett heldags-
traktamente. Den dåvarande regeringen uttalade i prop 1993/94:158 att ett
sådant traktamente bara kunde täcka faktiska kostnader. Regeringen avsåg
dock vidare att utreda möjligheterna för ett yrkesfiskaravdrag.
Jordbruksutskottet ställde sig i 1993/94:JoU24 bakom regeringens förslag
och skatteutskottet förutsatte i 1993/94:SkU25 att de svenska yrkesfiskarnas
skattevillkor skulle komma att bli belysta i utredningsarbetet samt att de
förslag som kunde behövas för att uppnå konkurrensneutralitet skulle läggas
fram.
Hösten 1994 uttalade dåvarande finansminister Göran Persson i den nya
regeringen tveksamhet till ett yrkesfiskaravdrag av statsfinansiella skäl. Detta
skäl saknar enligt vår mening all trovärdighet med hänsyn till att den
beräknade kostnaden endast uppgår till 25-33 miljoner per år. Detta kom
man fram till när de tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag, som
liknade det i Danmark, undersöktes och presenterades i en departements-
promemoria.
I promemorian presenteras det danska yrkesfiskaravdraget. Man kommer
fram till att den konkurrensneutralitet som är önskvärd mellan grannländerna
inte kan uppnås genom ett schablonavdrag. Man redogör för en svensk
modell liknande den danska, som skall gälla licensierade yrkesverksamma
kust- och havsfiskare, däremot inte insjöfiskare, eftersom de inte konkurrerar
med grannländernas fiskare. Yrkesfiskaravdraget skall beräknas för de
fiskedagar då fångstturer varat minst 12 timmar. En fiskedag räknas upp till
24 timmar. Efter 25 timmar blir det två fiskedagar osv, enligt den danska
modellen.
Yrkesfiskaravdraget föreslås för varje fiskedag utgöra 0,006 % av
basbeloppet. För år 1995 skulle detta ha inneburit 214 kronor per fiskedag
eller maximalt 47 080 kronor på ett år, eftersom man skulle få utnyttja
avdraget högst för 220 fiskedagar per år. Schablonavdraget för ökade
levnadsomkostnader skulle samtidigt upphöra.
I promemorian fanns både ett regelrätt förslag till lagens utformning och
ett förslag om att den borde gälla från och med den 1 januari 1996. Den
skulle då kunna tillämpas vid 1997 års taxering.
Regeringen har dock valt att låta det färdiga lagförslaget hamna i en byrå-
låda, detta trots att en enig riksdag i december 1996 gav regeringen i uppdrag
att komma med ett sådant förslag. Regeringen har i årets budgetproposition
åter negligerat riksdagens uppdrag. Detta tyder både på nonchalans och en
bristande vilja från regeringens sida att komma till rätta med en konkurrens-
situation i obalans. Någon proposition i ärendet är inte heller aviserad.
Frågan om ett yrkesfiskaravdrag har alltför länge dragits i långbänk. Nu är
det hög tid att handla i denna viktiga fråga. Enligt vår mening bör riksdagen
därför via ett utskottsinitiativ se till att ett lagförslag läggs fram, eftersom
regeringen tydligen saknar både vilja och handlingskraft. Underlag till detta
lagförslag finns för övrigt att tillgå i regeringens promemoria.
Om inte denna fråga kommer till en snar lösning, riskerar alltfler svenska
fiskare att slås ut i den allt hårdare konkurrensen. Det svenska yrkesfisket
utgör en viktig näring i Sverige, inte minst i kustregionerna. Det bör
uppmärksammas att det blivit allt svårare att rekrytera ungdomar till yrket,
beroende på krävande arbetsförhållanden, lång bortovaro från hemmet samt
låga och osäkra inkomster. Det är ett allmänintresse att bevara den yrkes-
kompetens som ö- och kustbefolkningen sedan generationer har och att den
får vidareföras till kommande generationer. Det kan inte ligga i svenskt
intresse att fiskenäringen krymper i Sverige och alltmer tas över av grann-
länderna, som har en avsevärt bättre tillgång till fiskevatten och dessutom
mycket bättre skattevillkor. Att stimulera fiskenäringen genom att skapa
rimliga skattevillkor är ett måste. Det är angeläget att dessa åtgärder omedel-
bart vidtas för att undvika att många yrkesfiskare drivs ut i arbetslöshet och
att nyrekryteringen försvåras. I Kristdemokraternas budgetförslag finns 40
miljoner avsatta för att bereda bättre konkurrensvillkor för kust- och havs-
fiskarna.
Utjämningskassa
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på grund av
olika stora fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är
ett problem för yrkesfiskarna. En rimlig kompensation vore
därför att fiskarna fick möjlighet till avsättningar mellan
olika år enligt den modell som råder för skogsbruket, det s.k.
skogskontot. Detta skulle ytterligare förbättra villkoren för
fiskerinäringen och underlätta nyinvesteringar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattevillkoren för svenska fiskare,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen att licensierade
svenska yrkesfiskare kan uppnå konkurrensneutralitet i skattehänseende i
förhållande till andra länder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett fiskekonto.