Dagens samhällsutveckling på arbetsmarknaden präglas
bland annat av att alltfler arbetstagare utför arbete i hemmet,
så kallat distansarbete. Fler och fler fasta arbetsplatser på en
gemensam arbetsplats ersätts av rörliga arbetsplatser och av
ett arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet utförs i
arbetstagarens hem.
Denna samhällsutveckling motiverar en radikal omprövning av den hittills-
varande mycket stränga lagstiftning beträffande rätt till skatteavdrag för
arbetsrum i hemmet som har gällt i princip oförändrad i decennier. I våra
förvaltningsdomstolar har också utvecklats en extremt fyrkantig och rigid
rättspraxis på området. Denna praxis har i vissa fall tagit sig närmast
parodiska uttryck. Begrepp som "från bostaden avskilt utrymme" har för-
anlett företagare med särskilt arbetsrum i sin lägenhet att undra om man
måste mura igen dörren och ordna entré till arbetsrummet via repstege.
Lagen och rättstillämpningen måste enligt min mening anpassas till
rådande aktuella förhållanden på arbetsmarknaden. Skattelagstiftningen
riskerar annars att kraftigt motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd
utveckling på arbetsmarknaden. Synen på rätten till avdrag för arbetsrum i
bostaden för arbetstagare som regelmässigt och som en del i arbetstagar-
förhållandet utför arbete i hemmet är ett tydligt sådant exempel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten till
skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.