Behov av ny energibeskattning
Regeringens förslag om beskattning av råtallolja visar på en del av problemen i nuvarande system för energibeskattning. Ett av dessa problem är undantagen för industrin. Nu inträffar det absurda att de pappersmasseindustrier där råtalloljan utvinns som en biprodukt inte finner det lönsamt att själva använda oljan i sin verksamhet. I stället säljer de den till värmeverk och liknande som betalar full energi- och koldioxidskatt på eldningsolja och därför kan betala ett högt pris för den obeskattade råtalloljan. Själva köper industrierna in eldningsolja som de bara behöver betala halv koldioxidskatt för och ingen energiskatt.
Denna absurditet visar på nödvändigheten av att reformera energi- beskattningen som idag är ett stort lapptäcke. En översyn av energi- beskattningen pågår också inom Finansdepartementet och väntas resultera i förslag under 1999. Det bästa hade, enligt vår mening, varit att invänta denna översyn och ta ett helhetsgrepp över energibeskattningen, inklusive beskattning av råtallolja. Vi kan dock tänka oss en provisorisk lagändring för råtallolja under väntetiden, vilken dock inte bör vara så långtgående som regeringen föreslår.
Miljöpartiet anser att energi i framtiden bör beskattas på i huvudsak två sätt:
Genom en allmän energiskatt. Energiskattens främsta syfte skall vara att befrämja en hushållning med energiresurser av alla slag. Den kan också vara en fiskal skatt. Skatten bör i princip vara densamma för alla energislag och användningsområden och så långt möjligt utgå med en enhetlig skattesats räknat på energiinnehållet i kWh.
Miljöstyrande skatter. Dessa är framför allt inriktade på de miljöstörande effekterna som är förknippade med användningen av vissa energislag. Koldioxidskatten är ett exempel på en sådan skatt.
Med denna uppläggning kommer till exempel eldningsolja att belastas med dels en allmän energiskatt, dels en koldioxidskatt. Biobränslen kommer att betala energiskatt men inte koldioxidskatt. (Under en övergångstid, så länge koldioxidskatterna är alltför låga för att göra utbyggnaden av biobränslen konkurrenskraftig gentemot fossilbränslen, bör dock biobränslen helt eller delvis befrias från energiskatt. När koldioxidskatten blir tillräckligt hög för att motsvara de faktiska miljökostnaderna kan energiskatt successivt införas för biobränslen.)
Beskattning av råtallolja
Mot denna bakgrund kan vi acceptera förslaget att råtallolja betalar en energiskatt på samma nivå som eldningsolja. Däremot anser vi det felaktigt att den också skall belastas med en energiskatt som motsvarar koldioxidskatten för eldningsolja. Detta eftersom råtallolja är ett biobränsle som inte, netto, ger upphov till några koldioxidutsläpp. Härigenom skulle skatten på råtallolja bli ca 743 kr per kbm i stället för 1801 kr per kbm enligt regeringens förslag. Denna skattesats bör utgå när oljan används för energiändamål, oavsett av vilken förbrukarkategori oljan används.
Regeringen motiverar sitt förslag till högre skattesats med att det behövs för att det företag som använder råtallolja som råvara i industriell verksamhet har krävt detta för att få tillgång till råvaran till priser som företaget bedömer som acceptabla. Det är, enligt vår uppfattning, principiellt tveksamt att motivera speciell beskattning av vissa energislag bara med att dessa också kan användas som råvaror i industriell verksamhet. Liknande planer har nyligen föreslagits när det gäller sågspån men, såvitt vi erfarit, skrinlagts.
Den idealiska huvudprincipen för beskattningen bör, enligt vår mening, vara densamma oavsett om en energiråvara också kan ha andra användningsområden. Detta kan leda till att vissa råvaror blir dyrare, vilket i så fall får slå igenom på priset på de produkter där råvaran ingår. En annan policy leder snabbt till en mängd undantag med en snårskog av oöverskådliga regler och märkliga effekter av den typ vi nu ser följa av den lägre beskattningen av energi för industriellt ändamål. Vi är dock medvetna om att det inte alltid är möjligt att helt följa dessa ideala principer på grund av att energibeskattningen också i vår omvärld visar samma lapptäcke som i Sverige och att det kan leda till att vissa svenska industrier härigenom råkar i svårigheter.
När det gäller råtallolja ser vi dock inte i dagsläget något akut behov av att skapa speciella skatteregler som helt skulle avvika från vad som är principiellt sunt och riktigt. Även med vårt förslag om en energiskatt på råtallolja men ingen motsvarighet till koldioxidskatten kommer priset på råtalloljan som råvara att sjunka, vilket förbättrar möjligheten för den aktuella industrin att använda den som råvara i sin produktion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1998/99:26,
2. att riksdagen beslutar att energiskatt på råtallolja skall tas ut på samma nivå som energiskatten på eldningsolja i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 13 november 1998
Yvonne Ruwaida (mp)
Peter Eriksson (mp) Matz Hammarström (mp) Barbro Johansson (mp)