Försörjningen av riskkapital till företagen fungerar ännu inte trots olika försök att lösa problemet. Detta hämmar särskilt tillväxtinriktade innovationsbaserade företag. Samtidigt är det bland dessa Sveriges nya generation exportföretag finns. Även om dubbelbeskattningen på aktier helt slopas för onoterade aktier kommer mindre företag under överskådlig tid framöver att ha en lägre soliditet än större företag. Likaså kommer den externa riskkapitalförsörjningen till dessa företag att behöva någon form av stimulans fram till dess att skattetrycket i Sverige nått en betydligt lägre nivå än dagens, vilket framgår av erfarenheter gjorda i Storbritannien och USA.
Enligt uppgift från småföretagarorganisationer i Storbritannien fungerar de åtgärder för att underlätta onoterade företags möjligheter att växa med externa riskkapital som infördes 1994, som ett komplement till generellt goda skattevillkor, väl. Möjligheterna avser ett direktavdrag för direkta investeringar i nya aktier från privatpersoner. Avdraget är 20 procent på investeringar upp till 150 000 pund. Efter fem års innehav är eventuell vinst undantagen från reavinstskatt.
Samma skattevillkor ges även särskilda fonder som investerar i samma slag av företag. Möjligheterna kompletterar således varandra så till vida att direkta investeringar av privatpersoner görs i ett första skede, varefter fonderna kommer in om företaget utvecklats och behöver ytterligare kapital på vägen mot någon form av marknadsnotering.
Problemet i Sverige idag är inte begränsad tillgång på riskvilligt kapital i sig. Problemet är däremot begränsad tillgång till privat riskkapital som är berett att söka sig till mindre och medelstora företag på de villkor som är företagsekonomiskt intressanta för företagen. Genom skatternas höjd och struktur blir avkastningskraven på kapitalet för höga.
Utan någon form av tillfällig stimulans kommer därför även i fortsätt- ningen villkoren för det riskvilliga kapitalet att vara sådana att kapitalet inte i tillräcklig omfattning söker sig till de mindre och medelstora tillväxtföre- tagen.
Problemet med brist på privat riskkapital har också uppmärksammats av Småföretagsdelegationen som menar att det finns skäl som talar för att åter införa någon form av riskkapitalavdrag.
Vi menar att ett förslag som bör övervägas är att införa ett kraftigt förbätt- rat riskkapitalavdrag under viss tid även efter att dubbelbeskattningen av aktievinster slopats. Ett sådant riskkapitalavdrag bör avse även privat- personer som önskar placera i särskilda fonder, vilka i sin tur investerar i onoterade företag.
Utgångspunkten för ett nytt riskkapitalavdrag kan vara det riskkapital- avdrag, 30 procents avdrag vid investeringstillfället och frihet från reavinst- skatt om aktierna behålls under fem års tid, som infördes 1996, men förbättrat på några väsentliga punkter.
Höj maximala investeringsbeloppet till en miljon kronor
Förkorta tiden som aktierna måste ägas och bolaget följa uppställda villkor från fem till tre år.
Medge en rejält högsta likviditet i bolagen under treårsperioden. Gränsen i nuvarande avdrag vid 20 procent är för låg.
Tillåt därtill de företag som investeringarna sker i att hyra ut en viss del av egna lokaler under treårsperioden. Vidare bör en indirekt investeringsform via någon form av projektkapitalfonder eller andra investeringsföretag utredas och införas som komplement till den direkta investeringsmöjligheten. Förebilden för en sådan indirekt variant kan vara det brittiska systemet med s.k. Venture Capital Trusts, VCTs, som beskrevs ovan.
Preliminära beräkningar av NUTEK visar att det riskkapitalavdrag som infördes 1996 trots kraftig kritik och stora begränsningar användes av drygt 3 000 personer som investerade i cirka 1 000 företag. NUTEK:s utvärdering är dock ännu inte färdigställd. Det utfallet vill vi förstärka genom att föreslå ett nytt och kraftigt förbättrat riskkapitalavdrag som även får tillämpas vid investeringar till fonder. Ett eventuellt tillfälligt intäktsbortfall kan finansi- eras genom minskning av de stöd som av olika skäl idag ges till företagen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett återinfört riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om indirekta finansieringsformer för privata investeringar i onoterade företag.
Stockholm den 27 oktober 1998
Ola Karlsson (m)
Holger Gustafsson (kd) Marianne Andersson (c) Inga Berggren (m) Inger Strömbom (kd)