Öresundsregionen är en stark och dynamisk utvecklingsregion.
Öresundsförbindelsen skapar helt nya förutsättningar. I första hand knyts
Skåne och Själland samman till en ny "hemmamarknad" med tre och en
halv miljon innevånare. Det vidgar förutsättningarna för många företag.
Man får en större hemmamarknad, men man kan också rekrytera
personal på en större arbetsmarknad. För den som söker arbete är det
lättare att få jobb om antalet företag på marknaden är många och
representerar ett stort antal olika branscher. En ökad mångfald inom
näringslivet drar i sin tur med sig nya företag och på så sätt skapas en
positiv utvecklingsspiral. Detta underlättas också av det stora utbud på
högre utbildning som finns runt Öresund.
Enbart den fasta förbindelsen i sig är inte nog för en dynamisk utveckling.
Det finns lagar, regler och skatter som skiljer sig mellan Sverige och
Danmark. De kan på olika sätt gynna eller missgynna den ena eller andra
sidan och snedvrida konkurrensförhållanden på marknaden och minska
integrationen och harmoniseringen. Det kan gälla skillnader i de lagar och
regler som styr arbetsmarknaden, olika skatteregler etc. Det är viktigt att
regeringen inom sina respektive sakområden arbetar för att främja ett ökat
utbyte mellan Sverige och Danmark.
Ett stort problem är det dubbelbeskattningsavtal i Norden som trädde i
kraft den 1/1 1997. Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är ett multi-
lateralt avtal som slutits mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och
Norge. Avtalet reglerar bl a vilket land som har beskattningsrätten i de fall en
person bor i ett av de avtalsslutande länderna och arbetar i ett annat. Det nya
avtalet innebär att en person är skattskyldig i det land där personen arbetar,
inte som tidigare i det land där personen är bosatt. Sverige och Danmark har
olika strukturer på skattesystemen. I Sverige är kommunalskatten den domi-
nerande inkomsskatten medan Danmark har en hög statlig uttaxering.
Nedan följer en redogörelse över vilka problem det orsakar Malmö och
andra skånska kommuner.
Reglerna före 1997
Broregeln
Om inkomsten förvärvas i samband med byggandet och driften av de
fasta förbindelserna över Öresund, beskattas inkomsten endast i Sverige.
I praxis tolkas detta som att arbetet sker för något av de konsortier som är
huvudentreprenörer för byggnationen.
Gränsgångarregeln
Om broregeln inte är tillämplig används gränsgångarregeln. Detta
innebär att inkomsten, oavsett om arbetsgivaren är enskild eller offentlig,
endast beskattas i Sverige.
Nya regler
Det nya avtalet innebär bl a, i den del som gäller förhållandet mellan
Danmark och Sverige, att gränsgångarregeln har slopats. Beskattningen
sker efter det nordiska avtalets huvudregel, nämligen att beskattning sker
i den stat där arbetsplatsen är belägen. Det tidigare "gränsgångaravtalet"
mellan Sverige och Danmark har varit ett undantag från huvudregeln. De
personer som 31/12 1996 bodde i Sverige och arbetar i Danmark kommer
dock att få möjlighet att bibehålla beskattning i Sverige enligt den
tidigare gränsgångarregeln.
De personer som från 1997 bosätter sig i Sverige och arbetar i Danmark
kommer att bli beskattade enligt det nordiska avtalets huvudregel. Denna
huvudregel innebär att beskattning endast sker i Danmark, oberoende av om
arbetsgivaren är offentlig eller privat.
Konsekvenser för Malmö
Den pressade arbetsmarknaden i Malmö har medfört att Köpenhamn
blivit ett alternativ för malmöbor, särskilt sådana med god utbildning. I
många branscher är också löneläget gynnsammare i Danmark.
Förhållandevis låga hyror och god tillgång på bostäder har också medfört
att danskar bosatt sig i Malmö med bibehållen arbetsplats i
Köpenhamnsområdet.
Den här utvecklingen beräknas bli förstärkt genom Öresundsbron. Dagens
arbetspendlarvolym på ca 1 500 personer mellan Malmö och Köpenhamn
antas öka till den naturliga pendlingsnivån på ca 15 000 fram till år 2010.
Ett ändrat skatteavtal antas vid brons tillkomst innebära att ca 2 000
arbetspendlare vid sekelskiftet arbetar under det nya avtalets regler. Jämfört
med dagsläget minskar Malmös skatteintäkter med knappt 200 milj kr vid
2 000 nya arbetspendlare till Danmark. Detta underskott måste kommunerna
till största delen ersätta genom ett ökat skatteutjämningsbidrag med 180 milj
kr enligt nuvarande regler. Vid en situation år 2010 med ca 15 000 pendlare
blir skattebortfallet 1 500 milj kr. Den kommunala skattekompensationen
begränsar Malmös förlust till 100 milj kr.
Konsekvenser för staten
Svenska staten gör sannolikt förluster på det nya avtalet. I Skåne är
förlusten uppenbar. Skatteunderlagsbortfallet för staten, av beräknad
Öresundspendling 2010, uppgår till 4 500 milj kr. Statens bortfall av
skatteintäkter beräknas till drygt 300 milj kr.
Slutsatser
En förändring av skattereglerna får på sikt stora ekonomiska
konsekvenser för Malmö. Med en ökning av det regionala resandet, som
Öresundsbron innebär, handlar det om 1 500 milj kr vid en pendling på
15 000 förvärvsarbetande. Enligt nuvarande regler för kommunal
skatteutjämning skulle kommunerna behöva kompensera Malmö med 1
400 milj kr.
Det kan hävdas att ändrat avtal också innebär att danskar bosatta i
Köpenhamn som arbetar i Malmö också får ändrade skatteregler, dvs deras
skatteintäkter tillfaller Sverige. Men observera att skatteintäkterna av dessa
personer inte tillfaller Malmö utan tas in av staten.
Pendlingsstrukturen från Köpenhamn till Malmö har också ett helt annat
utseende. Dels ligger antalet pendlare på en betydligt lägre nivå, dels är
inkomstnivåerna lägre. Sveriges nettoförlust av skattintäkter blir betydande
eftersom utpendlingen till Danmark är betydligt större än inpendlingen.
Den viktiga framtida regionala utvecklingen i Öresundsregionen bör bygga
på enhetliga regelverk inte minst när det gäller beskattning. En eftersträvans-
värd utveckling för Öresundsregionen är att undanröja befintliga barriär-
effekter för en gemensam arbetsmarknad. Olika skatteregler är en barriär
bland flera. Skattereglernas utformning bör göras så harmoniserade som
möjligt, vilket skulle minska skatteeffekterna av att bo och arbeta på olika
sidor av Öresund. Den princip som gäller för nästan alla inkomsttagare i
Öresundsregionen är att man skattar där man bor. Den principen bör gälla
även den med tiden allt större del av arbetskraften som arbetar och bor på
olika sidor av sundet. Det borde vara självklart att man skattemässigt bidrar i
den kommun där man bor och utnyttjar den kommunala servicen.
En utvärdering behöver därför göras av konsekvenserna av den nya regeln
om arbetsorten som grund för beskattningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av konsekvenserna av den nya gränsgångarregeln
mellan Sverige och Danmark.