Många moderna yrkesutövare har mycket varierande inkomster över sin
yrkesaktiva livstid. Detta gäller i extrem utsträckning toppidrottsmän,
popstjärnor etc. men motsvarande förhållanden av något mindre extrem
natur gäller för alla dem som satsar på kvalificerade yrkeskarriärer. Med
ett inkomstskattesystem med betydande inslag av progressiv beskattning
kan detta leda till en utomordentligt hård och orättvis beskattning av
livsinkomsten.
Toppidrottsmän och framträdande kulturrepresentanter i vid bemärkelse
har för att säkra sina inkomster över livet i många fall tvingats att bosätta
sig
i andra länder än Sverige med låga och icke-progressiva inkomstskatter.
Detta är inte till fördel för vårt land. Under senare år har också forskare,
specialister m fl börjat söka sig till arbetsmarknader utanför högskatteländer
som Sverige. Brain drain av den typ som kännetecknade Storbritannien under
många decennier kan bli en framtida mycket negativ realitet för Sverige.
Ett sänkt skattetryck, lägre progressivitet i skatteskalan, en uppmjukning
av skattelagstiftningens nästan absoluta knytning till kalenderåret är olika
metoder, som bör komma till användning för att anpassa beskattningen till
betydande skillnader i inkomster mellan olika kalenderår och olika faser i
livet.
I nuvarande inkomstbeskattning för fysiska personer finns det en regel som
i viss utsträckning erkänner individens olika intjäningsförmåga över livet.
Detta gäller avdragsrätten för pensionsförsäkringar/pensionssparande.
Avdragsrätten - som egentligen enbart innebär uppskjuten beskattning - har
tvärtemot vad som borde varit logiskt med tanke på den nu beskrivna
utvecklingen inte utvidgats utan inskränkts. Avdragsrätten har begränsats till
ett halvt basbelopp per år för de allra flesta inkomsttagare. (Ytterligare pro-
centuella avsättningar får göras på inkomster över 7,5 basbelopp.)
Avsättningsbeloppen är för små men den allra största bristen är att de är
begränsade till kalenderåret.
Ett sätt att angripa problemet vore att bestämma ett högsta maximalt av-
dragsbelopp för pensionsändamål gällande hela livstiden. Det kan i extrem-
fallet utnyttjas under ett år, ett fåtal år eller under en längre tidsperiod -
allt
beroende av den enskildes inkomst-, familje- och karriärförhållanden. Ett
sådant högsta belopp borde uppgå till förslagsvis 3,5 miljoner kronor.
Beloppet har beräknats med hjälp av de avdragsregler som tidigare har gällt.
Av psykologiska skäl bör kanske beloppet sättas lägre vid introduktionen. De
flesta hushåll kommer aldrig att vare sig kunna eller vilja utnyttja den
maximala rätten att skjuta upp sin beskattning, men de kommer att ges stor
frihet att planera sitt pensionssparande över tiden med hänsyn till skiftande
inkomster och familjesituation. Personer som idrottsmän, popstjärnor men
också journalister, författare och vissa konstnärer som i många fall kan räkna
med en kort, intensiv period med höga och i vissa fall mycket höga
inkomster skulle få ett vidgat ekonomiskt planeringsutrymme, som måste
uppfattas som rättvist och anpassat efter deras speciella förhållanden.
Givetvis skulle en så pass radikal förändring vad gäller beskattningsreglernas
kalenderårsprincip bana vägen för ytterligare nytänkande vad gäller hus-
hållens möjligheter att periodisera sina inkomster över livstiden. Det kan
dock vara en klok strategi att börja med en begränsad förändring. Föränd-
ringen bör knappast leda till samhällsekonomiska påfrestningar. De som
utnyttjar de verkligt stora avdragen avstår antagligen i de flesta fall från
alternativet att flytta utomlands. Hushåll i mer begränsade inkomstlägen -
och som då också har mer begränsade möjligheter att utnyttja avdragsrätten -
kommer antagligen att planera sitt pensionssparande på ett mera optimalt sätt
än idag. De tunga åren med husköp och ansvar för en växande familj behöver
inte belastas med pensionssparande. När väl inkomsterna ökar/familje-
ansvaret minskar, kan man klara av sitt sparande för ålderdomen med större
årliga avsättningar.
En optimal - eller åtminstone betydligt mer välavvägd planering på hus-
hållsnivån - får positiva återverkningar på samhällsekonomin och då också
på statens ekonomi. Det strikta kamerala statsbudgettänkandet som känne-
tecknat de senaste årens ekonomiska politik har i huvudsak varit skadligt för
samhällsekonomin.
Regeringen bör utreda hur en avdragsrätt med ett maximibelopp gällande
hela livstiden kan utformas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en avdragsrätt för
pensionssparande som är knutet till livstiden och inte kalenderåret i enlighet
med vad som anförts i motionen.