Starten av ett litet företag sker allt oftare med hemmet som bas. Att driva företaget från den egna bostaden har flera fördelar. Det är ekonomiskt rationellt, företagaren kommer närmare familjen och kan lättare anpassa sig till dess behov. Med informationssamhällets framväxt har dessutom nya möjligheter uppkommit. Uppdragstagarna kommer sannolikt att bli allt fler i takt med att utbildningsnivån stiger och informationssamhället breder ut sig.
Arbete från hemmet är en viktig fråga för den kommande generationen företagare inom tjänstesektorn där enligt beräkningar 80 procent av de nya jobben kommer att finnas. Det är också en betydelsefull fråga för glesbygden där det finns många som inte tilltalas av att pendla två timmar dagligen och samtidigt ha höga boendekostnader. Man vill kunna bo på lansbygden och arbeta mot storstaden. Många utanför storstaden ser därför det egna företaget som en ny inkomstkälla.
Allt fler företagare väljer att driva sina företag från bostaden. Det blir allt lättare tekniskt sett att jobba i nätverk med hemmet och bilen som bas.
Skattesystemet bör verka tillväxtbefrämjande och inte tillåtas hindra att nya tekniska möjligheter tas till vara. Nuvarande skatteregler i Sverige fungerar emellertid så idag. Vid 1990 års skattereform infördes ett antal regler som försvårade för företagare att driva verksamheten från den egna bostaden. Det gäller särskilt för dem som bor i egen villa. I deras fall medgavs tidigare en proportionering av kostnaderna för villan mellan rörelsen och privatsfären. Nu måste mer än 50 procent av ytan användas för företaget för att fastigheten ska anses vara näringsfastighet. Annars får endast kostnader som uppkommit särskilt på grund av verksamheten dras av i före- taget. I praktiken endast extra el m.m. Andra utgifter anses ha uppkommit ändå.
En företagare som driver verksamhet i den egna villan har små möjlig- heter att göra avdrag om inte rummet är avskiljt och har egen ingång. Hade företagaren hyrt ett rum i ett kontorshus eller av grannen hade hon fått dra av marknadsmässig hyra, omkring 40 000 kronor per år.
Företagare som bor i hyres- eller bostadsrätt får även de dra av ett par tusen kronor per år, om inte rummet är helt oanvändbart för privata ändamål. Först då får hyran proportioneras.
Syftet med dagens regler är att de ska vara enkla. Men ibland måste regler som aktivt främjar företagande gå före. Det får inte vara så att det är skattemyndighetens möjlighet att administrera och kontrollera som ytterst styr vilka skatteregler vi får.
Därför måste företagare i företagets deklaration få dra av marknadsmässig hyra för rum i den privata bostaden samtidigt som det antas att företagaren privat har motsvarande kostnader eller inskränkning i nyttjanderätten. Alternativet är att tillåta ägare att proportionera kostnaderna mellan rörelsen och den privata ekonomin. Det måste vara möjligt att utnyttja en naturlig synergi, d.v.s. att slå två flugor i en smäll, utan att skattesystemet lägger hinder i vägen.
Att avdragsmöjligheterna för arbete från den egna bostaden är en viktig faktor för framväxten av nya småföretag understryks av resultatet från en enkät ställd till tjänsteföretag i Dalarna. På frågan om det hade varit lättare att starta företaget om avdragsmöjligheterna för att driva verksamhet i hemmet varit förmånligare svarade drygt 60 procent, av dem som det skulle ha varit aktuellt för, att det hade varit lättare att starta om avdragsmöjlig- heterna varit bättre.
Vikten av tjänstesektorernas tillväxt har understrukits av Tjänsteutred- ningen, SOU 1997:17. I den föreslås skatteförmåner för olika tjänster. Sam- tidigt som dessa förslag diskuteras på ett konstruktivt sätt bör de hinder som idag föreligger i skattesystemet för ett ökat företagande från hemmet slopas.
Skatteutskottet avslog under föregående riksmöte ett liknande förslag med hänvisning till att utredningen för beskattning av fåmansföretag och delägare i sådana företag har till uppgift att bland annat se över bestämmelserna om avdrag i näringsverksamheten för hyra av lokal. Utredningen har ännu inte lagt något förslag.
Distansarbetsutredningen har nyligen föreslagit (SOU1998:115) ett scha- blonavdrag för bostadskostnad för anställda om arbetet med hänsyn till arbetets eller anställningens art varit motiverat att utföra i arbetet. Utred- ningen konstaterar att det borde vara möjligt att kombinera avdragsreglerna för bostadskostnad i tjänst och näringsverksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsmöjligheter när fastighet eller lägenhet används både för privat boende och för lokaler för näringsverksamhet.
Stockholm den 27 oktober 1998
Marianne Andersson (c)
Inga Berggren (m) Holger Gustafsson (kd) Kenth Skårvik (fp) Ola Karlsson (m) Inger Strömbom (kd) Kerstin Heinemann (fp)