I våras gjordes en undersökning bland riksdagens ledamöter som visade att 67 % ansåg det vara felaktigt att vi har olika momssatser på mat som säljs på restaurang respektive i butik.
Att vi i Sverige har regler som inte ens majoriteten av riksdagsledamöterna ställer upp på bidrar inte till att öka förtroendet för politiker och politik. Därför bör detta missförhållande med de olika momssatserna snarast ändras.
Emellertid så är det så att EG:s momsdirektiv, enligt gällande svensk tolkning, inte tillåter en lägre momssats på restaurang, s.k. serveringstjänster.
Sverige bör aktivt arbeta för att få ett nytt direktiv eller en förändrad tolkning som ger Sveriges riksdag möjlighet att snarast likställa restaurang- momsen med övrig matmoms. Om detta arbete inte bli framgångsrikt bör det utredas om man genom någon annan form av skattelättnad kan återställa konkurrensneutraliteten på detta område.
Detta handlar om etik i beskattning. Men också om tillväxt och sysselsättning. Restaurangnäringen har hög personaltäthet och möjlighet att sysselsätta betydligt fler än idag med bättre konkurrensförutsättningar. En jämförelse kan ge vid handen att en given omsättningsökning ger tre gånger så många arbetstillfällen inom restaurangbranschen som inom exempelvis handeln. Detta gör den högre momsen på restauranger jämfört med livsmedelshandeln än mer olämplig.
En översyn och utvärdering av hur man jämställer dessa momssatser på bästa sätt skulle göra att man lugnt kan utvärdera och därefter utfärda lagförslag som ger såväl näringen som kunderna bästa totala förutsättning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillämpa samma momssats på restauranger som i livsmedelsaffärer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hitta andra vägar att återställa neutraliteten i beskattning mellan restauranger och livsmedelsaffärer.
Stockholm den 25 oktober 1998
Kenneth Lantz (kd) Ulla-Britt Hagström (kd)