Motion till riksdagen
1998/99:Sk651
av Carl Erik Hedlund m.fl. (m)

Hotell- och restaurangbranschen


Förutsättningarna för en
ökad tillväxt inom
besöksnäringen
I regeringens budgetproposition finns inte något skrivet om
en bransch som har en av de högsta arbetslöshetssiffrorna.
En bransch som med en annan politik skulle kunna
sysselsätta många fler ungdomar. En bransch som har många
arbetsställen i glesbygd. En bransch som har ett antal
företrädare, som vinner stor uppskattning internationellt,
men som har svårt att utöva sitt yrke i Sverige. En bransch
som under en följd av år fått vidkännas kraftiga försämringar
på grund av beslut i Sveriges riksdag.
Besöksnäringen är den "industri", som växer snabbast i världen. Sverige
har en dålig balans mellan in- och utresande. Trots många olika försök har vi
i Sverige haft svårt att etablera oss som en första rangens besöksnation.
Resandet i form av turism, affärskontakter, konferenser, evenemang ställer
stora kvalitetskrav på bland annat logi och mat. För att ett land skall kunna
hävda sig i den ökande konkurrensen krävs ett brett och stort utbud av
tjänster.
Hotell- och restaurangbranschen är utan tvekan en av de allra viktigaste
delarna i en sammanhållen strategi för att öka besöksantalet till Sverige.
Naturligtvis är det viktigast att öka intresset och nyfikenheten för Sverige
som besöksmål, men utan ett väl fungerande utbud av hotell- och restaurang-
tjänster är det inte möjligt att lyckas. För att gäster till vårt land skall
trivas
förutsätts att vi har bra hotell och restauranger, men dessa kan inte enbart
leva på turister och utländska affärsbesök. Det fordras också en bra och jämn
inhemsk efterfrågan. Ingen exportnäring kan i längden vara framgångsrik
utan en stark hemmamarknad.
Genom att undergräva förutsättningarna för hotellens och restaurangernas
utveckling minskas nationens attraktion bland utländska besökare och
permanentas den höga arbetslösheten i branschen. Detta samtidigt som
svenska kockar skördar stora framgångar i de stora prestigeladdade
tävlingarna runt om i världen. I hemlandet är det emellertid svårt för dessa
skickliga yrkesmän och -kvinnor att kunna utöva sina färdigheter beroende
på att riksdagsmajoriteten beslutat att representationsavdraget skall minskas.
Den kraftiga reduktionen av representationsavdraget har slagit ut flera
restauranger och inneburit att många av våra mest internationellt kända
restauranger inte längre anser sig ha råd att ha öppet för lunchservering.
Men det är inte bara restaurangerna som kommer i kläm utan även
kunderna, de gästande företagen. Alla kostnader för intäkters förvärvande
skall vara avdragsgilla. Nu har riksdagens majoritet plockat ut en kostnads-
post, som man inte anser bör vara avdragsgill fullt ut. Det bör rimligen
ankomma på företagen att själva bestämma vilka kostnader som är nöd-
vändiga för att åstadkomma resultat. Vilken kunskap och insikt om företa-
gandets villkor har riksdagsmajoriteten som helt godtyckligt tar ut en speciell
kostnadspost och underkänner den? Att i samband med affärsuppgörelser och
förhandlingar bjuda på lunch eller middag hör till god sedvänja över hela
världen.
I vissa länders kultur är denna social samvaro av en sådan betydelse att
inga konkreta förhandlingar kan inledas förrän parterna träffats vid middags-
bordet för att prata om vad som helst, bara inte affärer! Först när man lärt
känna varandra är det dags att börja resonera affärer.
Representationen är en nödvändig del i all näringsverksamhet. I en
undersökning som gjorts på Handelshögskolan i Göteborg bland 900 företag
inom olika branscher med stor representation anger 90 procent av företagen
att beslutet att sänka representationsavdraget är ett dåligt eller mycket dåligt
beslut. Och anledningarna är de väntade, företagen får höjda kostnader för ett
av sina marknadsföringsinstrument. Undersökningen visar också att det är de
minsta företagen som är mest känsliga för förändringar i representations-
avdragen. Det är de små företagen som vill växa, som kommer i strykklass
konstateras det i utredningen.
Mot denna bakgrund är det därför olyckligt att såväl hotell som restau-
ranger genom olika politiska beslut fått sin konkurrenssituation försämrad.
Några ytterligare exempel. Genom att sänka mervärdesskatten för
livsmedel, som köps i butiker, har restaurangernas relativa konkurrenskraft
minskat. Lägg dessutom till den stora skattekil som uppstår när restauranger
skall betala löner och arbetsgivaravgifter för sina anställda och kunderna
samtidigt får höjda inkomstskatter. Detta är förvisso ett generellt problem för
alla tjänsteföretag som vänder sig till konsumenter, men blir ändå kanske
mest tydligt i branscher som restaurangbranschen. När företagens subven-
tioner av de anställdas luncher blev ytterligare beskattade i samband med
skattereformen 1990/91 försvann en stor del av efterfrågan från restau-
rangerna till fördel för matpaket m.m.
En annan diskriminering av branschen är att den elenergi, som används i
produktionen, beskattas som konsumentförbrukning, vilket är en konkurrens-
nackdel i förhållande till livsmedelsindustrin.
Sammantaget är således branschen mycket missgynnad. Vill Sverige vara
med och bygga upp en livskraftig besöksnäring, så måste det bli ett slut på att
ensidigt försvåra för den bransch som är en oundgänglig förutsättning för en
framgångsrik satsning. Utan en förändring av politiken kommer Sverige
aldrig att kunna hänga med i den internationella utvecklingen av besöks-
näringen. Av den anledningen bör därför samtliga särregler som försvårar för
branschen avskaffas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att höja avdraget för representation till 180 kr i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningarna för hotell- och restaurangbranschen.

Stockholm den 25 oktober 1998
Carl Erik Hedlund (m)
Per Bill (m)

Mikael Odenberg (m)

Inga Berggren (m)

Karin Falkmer (m)

Jan Backman (m)