Konkurrensförhållanden för potatisförädlingsindustrin
Konkurrensförhållanden
inom livsmedelsindustrin
En väl fungerande jordbruksnäring skapar sysselsättning och
ger förutsättningar för en levande landsbygd.
Livsmedelsindustrin hämtar sina råvaror till största delen
från jordbruket och är beroende av att ha tillgång till råvaror
av hög kvalitet och till konkurrenskraftiga priser. Sverige
etablerar inom flera områden högre krav än vad andra EU-
länder gör. Det är bra med höga mål, men näringen måste ha
samma förutsättningar som konkurrenterna intill dess att
resten av EU lever med samma regler. Svenska regler och
särbestämmelser som ökar kostnaderna och minskar
konkurrensförmågan på den internationella marknaden måste
tas bort - eller kompenseras.
I utredningen Livsmedelssektorns omställning och expansion SOU
1997:167 beskrivs bl a de försämrade villkoren för odlare och förädlare av
industripotatis efter EU-inträdet. Näringen satsar för att förbättra konkurrens-
kraften både inom industriodlargruppen och inom industriverksamheten.
Trots kraftiga satsningar råder konkurrensunderlägsenhet inom potatis-
odlingen. Vid EU-inträdet upphörde tidigare stöd för potatisen och
gränsskydd. Det råder ett hårt konkurrenstryck på den svenska marknaden
speciellt från stora aktörer i Nederländerna och Belgien.
Industrin i Sverige är beroende av svensk råvara, eftersom fraktkostnad gör
råvaruimport omöjlig. Till följd av odlingsintensiteten ökar kostnaden för
olika skatter och avgifter, då det för potatis krävs fem gånger insatsen av
drivmedel jämfört med en spannmålsgröda. De svenska kontraktsodlarna
tillämpar s k IP-odling, odlingsmetod som minimerar användandet av
handelsgödsel och kemikalier. Stärkelse och skal kan användas för djurföda
och biogas.
I SOU 1997:167 vill utredningen poängtera att det svenska jordbruket inte
bör påläggas olika skatter och avgifter som sedan kommer som en ytterligare
kostnadsbörda - utöver de sämre förutsättningarna p g a klimatet - i jämfö-
relse med konkurrentländerna.
Industrin för förädlade potatisprodukter har i enlighet med förslagen i
utredningen inlämnat en handlingsplan för förädlade potatisprodukter för
regeringen, som visar under vilka förutsättningar den svenska industrins
produkter kan bli konkurrenskraftiga.
I SOU 1998: 1997:167 sägs följande: "Om harmoniseringen inom EU inte
sker av jordbrukets produktionsskatter inom de närmaste två åren bör de
svenska totala produktionsskatterna för jordbruket, enligt utredarens mening,
anpassas till nivåer med beskattningen av jordbruket i Sveriges konkurrent-
länder."
Enligt vår uppfattning utgör dieselskatten i Sverige en nationell miljöskatt
och tillhör inte de produktionsskatter som inom EU är aktuella för en
diskussion om harmonisering. Den bör därför i ett första steg sänkas
omedelbart med 1 700 kr per m3 olja. Vidare bör skatten på mineralgödsel
snarast tas bort eller sänkas kraftigt. Det är inte mycket som talar för att EU
kommer att införa mineralgödselskatter av det slag som f n belastar produk-
tionskostnaderna i Sverige.
Näringen står idag inför stora investeringsbeslut. För att uppmuntra
investeringar inom landet och därmed bevara arbetstillfällen i Sverige krävs
- om inte de höga och konkurrenssnedvridande produktionsmedelsskatterna
tas bort eller sänks kraftigt - att industrin kompenseras intill dess att
konkur-
renterna inom EU har lika förutsättningar.
Det är angeläget att en utvärdering av situationen snarast fullföljs.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag som kan
bidra till att den betydelsefulla industripotatisodlingen och vidareförädlingen
kan fortleva framöver.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om potatisförädlingsindustrin i Sverige.