I tidigare motioner har vi föreslagit en aktiv uppföljning av
den nya alkoholskattens effekter samt en beredskap för
fortsatt sänkning av den svenska ölskatten om utvecklingen
visade att den varit otillräcklig för att minska gränshandel,
smuggling och hemtillverkning eller ge de svenska
bryggerierna neutrala konkurrensvillkor jämfört med de
utländska bryggarna. Vi kan i dag konstatera att precis som
vi förutsåg var sänkning otillräcklig. Gränshandel och
smuggling fortgår med oförminskad styrka. Trots
skattesänkningen ökar införseln framförallt av starköl.
Ökningen är hela 65 procent på bara två år. Utvecklingen
mot konsumtion av en allt större mängd oregistrerad alkohol
tycks alltså ha fortsatt.
Problemen med en stor, delvis okontrollerad privatimport samt hotet mot
bryggerinäringen kvarstår. Bryggerinäringen har idag stora svårigheter att
överleva huvudsakligen på grund av att man genom den höga svenska
ölskatten inte framstår som ett attraktivt alternativ till vare sig legal gräns-
handel, s.k. "fulöl", eller smuggling. Under året har tre svenska bryggerier
gått i konkurs och åtminstone ytterligare ett tvingats inställa betalningarna.
Man måste nu generellt varsla personal inom bryggeriindustrin.
Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3.700 personer direkt och
påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Bryggerinäringen måste ses
som en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med
utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan
en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska arbets-
tillfällen försvaras. Det ligger också i svensk alkoholpolitiks intresse att
fres-
telsen att handla utomlands, smuggla eller tillverka hemma inte onödigtvis
förstärks genom orimliga skattesatser på öl. Den genomförda skatte-
sänkningen var därför ett steg framåt med en sänkning av skatten på öl
starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kronor per volymprocent.
Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens konkurrens-
situation då den svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens och
fortfarande gör det. Även nu kvarstår, med det nya skatten, en betydande
skillnad jämfört med t.ex. Danmark. För Sverige är införseln över gränsen
från våra grannländer av störst betydelse, dels för att den redan har en stark
tradition, dels därför att reglerna tillåter en införsel av 15 liter.
Privatinförseln av öl har på sex år sexdubblats med tyngdpunkten på tiden
efter EU-inträdet. Detta påverkar allvarligt branschens överlevnadsmöjlig-
heter på sikt.
Gränshandeln har enligt vår mening antagit sådana proportioner att det är
nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den genomförda skatteföränd-
ringen har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln
skall uppnås. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och
Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna
storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.
Utvecklingen det sista året visar att hotet mot svensk bryggerinäring och
mot arbetstillfällen inte bara kvarstår utan har ökat.
Det måste, enligt vår mening, vara så att valet av svenskt eller utländskt öl
skall bero på kvalitén på produkten och inte på konkurrenssnedvridande
skattesatser som stimulerar gränshandel. Svensk bryggerinäring skall inte ha
och har inte behov av några fördelar visavi sina konkurrenter, men
konkurrensen skall vara på lika villkor. Inte heller är svensk alkoholpolitik
betjänt av åtgärder som ger incitament till ökad alkoholförbrukning genom
ökad gränshandel, smuggling och hemtillverkning.
Som framgått av det anförda så kan det komma att föreligga ett betydande
ekonomiskt bortfall för staten på grund av kvarstående stor gränshandel.
Dessutom tillkommer bortfallet av arbetstillfällen som nu blivit påtagligt.
Därför bör möjligheten prövas att genom ytterligare skattesänkning komma
åt de skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad
införsel utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per
capita. Det finns sannolikt utrymme för en stegvis sänkning av ölskatten till
en med utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster
minskar eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger. Skattesänkningen
bör vara genomförd till år 2000 så att ett eventuellt likaställande med andra
EU-länders införselkvoter, som då är sannolikt, inte leder till en explosion av
gränshandeln. En stegvis sänkning över ett par år till nivån i våra
konkurrentländer bör också förta en stor del av de psykologiska mekanismer
som kan leda till en stor försäljningsökning om sänkningen genomförs i ett
steg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en stegvis fortsatt anpassning av den svenska ölskatten så att
likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.