I Sverige uppgick under 1996 den direkta omsättningen inom
rese- och turistnäringen till 120 miljarder kronor; 50 procent
härrörde sig från svenska hushåll, cirka 25 procent från
svenskt näringsliv och cirka 25 procent av intäkterna kom
från utländska besökare.
Detta gör att turismen är en betydande exportnäring och andelen av BNP
blir 3,3 procent. Antalet sysselsatta inom näringen beräknas till cirka 140.000
personer. Antalet årsanställda är cirka 70.000. Det är, för att få en
jämförelse,
lika många som inom livsmedels-, trävaru- samt massa- och pappersindustrin
tillsammans.
Turistindustrin är dock en mycket personalintensiv bransch. Cirka 40
procent av kostnaderna för företagen är personalkostnader.
Jag bor i ett län - Dalarnas län - där inkomsterna från turismen är en
betydande och livsviktig näringsgren. Detta gäller i många delar av Dalarnas
län. Dalarna är det tredje största turistlänet i Sverige. Färsk statistik
berättar
t.ex. om 1,2 miljoner årsbesökare om vi slår samman Lindvallen/Hund-
fjället/Tandådalen. Lägg därtill en rad andra anläggningar i Sälen-området.
Färsk statistik från Idre-Särna-Grövelsjön visar att under 1996 omsattes
408.369 kr inom den s.k. besöksnäringen. I den summan finns hotell,
stugbyar, stugor/rum, camping, vandrarhem, grupplogi, dagbesök och övrigt.
I samma statistik finns uppgift om 1.257.000 övernattningar. Antalet
årsverken - antalet sysselsatta - talar om 457 personer.
För att nämna en stor anläggning - Idre Fjäll AB - noteras där en årsom-
sättning på 129,8 miljoner kronor. Bara där noteras antalet övernattningar till
430.000. Många företag - från början riktade mot vinterturismen - har också
lyckats få igång sommarturismen. Över 100.000 övernattningar noteras just
för Idre Fjäll för sommaren.
Turistanläggningarna ger många skattekronor. Den stiftelse som driver
Idre Fjäll har under åren betalat in 24,4 miljoner kronor i vinst- och
fastighetsskatt. Lägg därtill att de anställda, via stiftelsen, betalat in 123,6
miljoner kronor i preliminärskatt. 12,8 miljoner kronor härrör sig från 1997.
Många av anläggningarna, såväl i Idre-fjällen som i Sälen-området, har de
senaste åren investerat kraftigt. Många stora byggplaner finns också inom de
båda fjällområdena.
Enligt EU:s regler kan medlemsländerna själva tillämpa standardmoms,
som inte får vara lägre än 15 procent. I Sverige är den 25 procent. Vidare får
man, enligt EU, ha två reducerade momssatser, som dock inte får understiga
5 procent. I Sverige är dessa 12 respektive 6 procent. Fler än hälften av EU-
länderna, 8 av 15, tillämpar lägre nivåer än standardnivån när det gäller
serveringstjänster.
Vi vet också att beskattningen på arbete i Sverige är mycket hög i
förhållande till andra länder inom EU. Vi vet också att EU i dagarna påpekat
just det höga skattetrycket i Sverige gällande skatt på arbete.
Också bensinskatten måste räknas in här. Enligt färska uppgifter kommer
86 procent - av alla resande till fjällanläggningarna i Sälen - dit per bil.
Vi måste ta tillvara den potential och möjligheter till tillväxt som finns
inom den här branschen:
? Här finns natur, kultur och rikliga möjligheter till upplevelser.
?
? Det finns outnyttjad kapacitet i anläggningarna.
?
? Det finns gott om arbetskraft.
?
? Det finns utmärkta kongress- och konferensmöjligheter.
?
? Och vår svenska infrastruktur tål ytterligare tillväxt utan att det blir några
problem.
?
Turistnäringen är en bransch att satsa på. Turistnäringen är
en näring att ta på högsta allvar. Det handlar om att utveckla
många småföretag. Just turistbranschen är livsviktig för
kommunerna Malung och Älvdalen.
Just småföretagen pratar alla så vackert om inför alla val. Sedan tycks de
glömmas bort. Vi vet att 90 procent av alla företagare i den här branschen har
färre än 10 anställda. Man kan alltså tala om småföretag i dess rätta mening.
Det skall också noteras att företagen lever på marknadsmässiga villkor och
att det är en omfattande konkurrensutsättning inom nämnda näring. Det är
inte heller en näring som "skriker" efter bidrag och stöd.
En expansion av turismen leder också till en ökad omsättning och nya jobb
inom kringliggande näringar och verksamheter. Branschen har själv räknat ut
att en omsättningsökning med 10 procent skulle kunna ge 10.000-15.000 nya
jobb. Det skulle vara välbehövliga arbeten. Detta särskilt i ett län som
Dalarnas län som visar på minussiffror då det gäller befolkningsutveck-
lingen. Regeringens nu lagda budgetproposition ger inte heller några tecken
på att Dalarnas län tillförs något som kan vända den negativa trenden.
En inriktning som också kan ge jobb - och inkomster till länet/länen - är
sportfisketurismen. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen Dalarna finns i
Jämtland en utbyggd sportfisketurism som enligt en utredning ger cirka 300
miljoner kronor till länet. Också i Dalarna finns beräkningar som säger att
sportfisketurismen skulle kunna ge intäkter på 100-150 miljoner kronor.
Det kan också påpekas att det är full fastighetsskatt och energiskatt för
hotell- och restauranger, medan andra delar av näringslivet ofta har olika
sorters lättnader.
Arbetsgivarens bidrag till de anställdas luncher beskattas också numera
och detta har gjort att lunchätandet minskat med cirka 20 procent. Sverige lär
för övrigt, enligt uppgift, vara det enda EU-land som inte har någon
stimulans för arbetsmåltider. Summan som är avdragsgill för representation
har också sänkts - något som också drabbar den här branschen.
De flesta som i dag arbetar inom näringen är under 35 år. Näringen är
mycket populär då gymnasieeleverna skall välja program och inriktning i
skolan, en inriktning som ofta avgör framtida yrkesval.
Det går alltså att skapa nya arbetstillfällen inom den här branschen. Men
det gäller att vi i riksdagen ger företagen en bra och realistisk grund att stå
på. Det är inte vi politiker, oavsett vilken nivå vi arbetar på, som kan skapa
nya jobb. Men vi kan ge en bra och stabil grund att verka på, i det här fallet
för småföretagen.
En viktig del för branschens utbyggnad är vägstandarden. Det finns i dag
ett på många håll underdimensionerat vägnät med tanke på turisttrafiken till
och från Dalarnas fjällvärld. Det är därför med oro som det nu konstateras att
regeringens väganslag innebär minskade resurser för mitt län. Detta enligt
länsstyrelsens uppgifter.
Ännu en gång skall alltså påpekas att största delen av dem som gästar
fjällvärlden kommer dit med egen bil. Den egna bilen är också en
nödvändighet - då man kommit på plats - för att förflytta sig i fjällområdet.
Något direkt alternativ till bilen finns inte i dag.
Bensinpriset (bensinskatten) är därmed en viktig del i kostnadsbilden för
resandet och för näringens utveckling.
Resor och turism har under 1990-talet, globalt sett, haft en årlig tillväxt på
3-5 procent. Sverige har tyvärr inte kunnat nå upp till dessa siffror.
Låt oss ta tillvara möjligheten att bygga ut turistnäringen, i Dalarna och i
Sverige!
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av bl.a. momssatserna för att skaffa nya
arbetstillfällen inom turistnäringen.