Motion till riksdagen
1998/99:Sk609
av Kent Olsson m.fl. (m, kd)

Skattereduktion för hushållstjänster


Arbetslösheten är ett stort och allvarligt problem i Sverige i
dag och påverkar vår offentliga budget både i form av
kostnader för arbetslösheten och i form av minskade
skatteintäkter. Arbetslösheten innebär samtidigt ett stort
problem för den medborgare det drabbar, dels ekonomiskt,
dels mentalt och fysiskt, i vissa fall även i form av splittrade
familjer, sjukdom, beroende och kriminalitet. Allt bör därför
göras för att öka antalet arbetstillfällen.
I Kungälv har sedan november 1996 bedrivits ett EU-projekt med
övergripande mål att minska arbetslösheten dels genom att öka chanserna för
arbetslösa att få arbete genom utbildning, dels genom att försöka finna
möjligheter att öka det totala antalet arbetstillfällen. Projektet har fått
namnet
Humlan och bedrivs i samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Kungälv,
Kungälvs kommun och Medborgarskolan.
Utbildningen ger både teoretisk och praktisk kunskap om arbetsvillkoren
och arbetsuppgifter i ett småföretag. För att inte konkurrera ut befintliga
reguljära arbetstillfällen med offentliga medel har arbetsmarknaden för
hushållstjänster utvalts som projektidé eftersom dessa tjänster i dag till
största delen säljs svart. Med hushållstjänster menas i detta projekt städning,
tvätt, strykning, fönsterputsning, reparationer, lättare trädgårdsskötsel, till-
fällig hjälp med barn, hundpassning m.m.
Projektet har varit framgångsrikt. Många arbetslösa i Kungälv har genom
detta projekt fått en högre kompetens och självkänsla vilket lett till anställ-
ning respektive kunskap att "starta eget".
För att ta fram fakta om marknaden för hushållstjänster genomfördes under
våren 1996 en marknadsundersökning för att ta reda på hushållens behov av
tjänster. För kontroll av framkomna fakta har sedan kundundersökningar
genomförts under våren 1997.
Undersökningarna visar att efterfrågan på hushållstjänster är mycket stor.
Mer än 30 procent av hushållen i Kungälv är beredda att betala för hjälp med
hushållstjänster. Efterfrågan finns i alla typer av hushåll, oavsett inkomst,
ålder eller boendeform. Störst behov av hjälp finns hos dem som är mellan
25 och 45 år och har barn under 7 år, detta oavsett om hushållen tillhör låg-,
medel- eller höginkomstgruppen. Det är barnfamiljerna som i dagens sam-
hälle är hårt pressade med dubbelarbete och behöver tid. Att köpa
hushållstjänster är att köpa tid - tid till barnen, tid till social samvaro med
familjen, tid till utbildning eller möjlighet till utökat yrkesarbete.
En annan stor grupp med behov av hjälp är pensionärer som inte orkar
sköta sitt hem. Städning, trädgårdsskötsel, snöskottning och att bära hem
matvaror är exempel på vad de behöver hjälp med.
Behov av hjälp och efterfrågan är mycket priskänslig. Är det vita priset för
högt köps tjänsterna på den svarta marknaden eller utförs i form av eget
arbete. Enligt de fakta som de ovan angivna undersökningarna fått fram,
motsvarar efterfrågan en potentiell arbetsmarknad av cirka 100 000 heltids-
tjänster om hushållens timpris är mellan 60 och 65 kronor.
Skall den som kan och vill arbeta med hushållstjänster på den vita
arbetsmarknaden kunna försörja sig och kunna få en lön motsvarande vad
som i dag betalas vid reguljära motsvarande arbetsplatser inom det offentliga
(vård, omsorg t.ex.) måste därför en förändring av skattebelastningen ske så
att efterfrågan styrs till vita tjänster.
En optimal skatteutformning för hushållstjänster vore därför att införa en
50-procentig skattereduktion på kundens pris. Detta gör det ekonomiskt
möjligt för de flesta hushåll att anlita hjälp från en vit arbetsmarknad för
hushållstjänster och skulle innebära att vi skapar möjligheter för 100 000 nya
vita heltidstjänster. Många arbetslösa besitter i dag den kunskap och erfaren-
het som behövs för att omgående kunna arbeta inom denna sektor utan
ytterligare utbildning varför arbetsmöjligheterna snabbt skulle kunna om-
sättas i heltidstjänster. De arbetslösa får då snabbt kontakt med den reguljära
arbetsmarknaden, inte minst i form av första anställning för ungdomar och
invandrare, vilket ökar rättvisan i samhället. Den stora arbetslösheten vi har i
dag skulle snabbt minska.
Många av de arbetstillfällen som försvunnit är inom vård och omsorg,
vilket är en kvinnodominerad arbetsmarknad. Om hushållstjänster kan ge
arbetstillfällen med minst lika stor inkomst som dessa nu arbetslösa kvinnor
haft som anställda, ökar det också rättvisan i samhället. Rapporter visar att
kvinnor genomsnittligt arbetar 13 timmar mer i veckan med hushållsarbete
än män, och att cirka 800 000 kvinnor arbetar deltid. Om dessa hushåll får
råd till hjälp kan rättvisan mellan könen öka.
Om en skattereduktion på 50 procent av priset införs blir det möjligt med
ett kundpris som innebär en ny vit potentiell arbetsmarknad motsvarande
100 000 tjänster. Många av de i dag "svarta tjänsterna" kan bli vita tjänster
och många i dag arbetslösa kan få arbete till löner motsvarande normala
löner inom vård och omsorg.
För att ytterligare understryka vikten av en förändring av skatte-
utformningen på hushållstjänster bör Sverige verka för en ändring av
momsdirektiven inom EU och föreslå 6 procent moms på hushållstjänster.
Det offentligas kostnad för varje arbetslös ligger i dag på cirka 90 000-
150 000 kronor. Detta innebär att optimala skatteregler, som skapar
möjlighet till cirka 100 000 arbetstillfällen ute hos hushållen är själv-
finansierad. De som i dag har a-kassa skulle i stället tjäna pengar. Både den
enskilde och vår offentliga budget skulle vinna på en förändring.
Samtidigt skapas en bättre tillvaro för många av dagens stressade
barnfamiljer och för många pensionärer, rättvisan ökar mellan medborgarna
och mellan könen. Vi hoppas att de problem som följer i arbetslöshetens
spår, sociala problem, familjeproblem, sjukdom och kriminalitet också kan
minska när arbetslösheten sjunker.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att från den 1 januari 1999 införa en
skattereduktion på 50 % av betald kostnad för hushållstjänster i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Stockholm den 14 oktober 1998
Kent Olsson (m)
Åke Carnerö (kd)

Inger René (m)