Den höga bensinskatten slår hårt för många som bor i
glesbygden. Det har hävdats att också de boende i
storstäderna drabbas, men för dessa finns i de flesta fall
alternativa resandeformer än att använda bilen.
Bensinskatten bör därför sänkas - och därmed kan
bensinpriset sänkas. Vi, som bor i glesbygden, har
exempelvis ingen tunnelbana att anlita för våra resor till och
från arbetet, till daghemmet eller till något annat viktigt
"resmål".
Vi som valt att bosätta oss i den s.k. glesbygden har ofta inga alternativ till
bilen. Det finns självklart kollektivtrafik, men folk klarar sig, i många fall,
inte utan bil. Detta gäller främst helger och kvällstid då den kollektiva och
skattesubventionerade trafiken sällan kan nyttjas - om det ens finns någon
kollektivtrafik då. Det här gäller inte bara resor till och från arbetet utan
också många s.k. fritidsresor. Det gäller ju bl.a. att också skjutsa barn och
ungdomar till en rad olika och viktiga fritidsaktiviteter, som idrott, kultur-
aktiviteter och annat. Detta om man bor en bit från centralorterna och där
aktiviteterna finns. Ett högt bensinpris och ett hot om nya höjningar drabbar
de boende i glesbygden mycket hårt.
Också exempelvis pensionärerna, med långa reseavstånd till sina
aktiviteter, liksom glesbygdsboendes långa avstånd till olika kulturaktiviteter
- ofta förlagda i kommunens centrum - ger höga kostnader med den höga
bensinskatt som i dag finns och som ger ett högt bensinpris.
Det talas ofta om att "Hela Sverige skall leva". Men för att hålla en
levande landsbygd måste det också finnas möjlighet att ha råd att ha bil.
Bilen har - oavsett vad många säger och anser - en stor betydelse och är helt
nödvändig för att vi som bor i glesbygden skall kunna leva ett normalt liv
och deltaga i olika aktiviteter och för att ta oss till och från våra jobb.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt bensinskatt.