Sammanfattning
I motionen föreslås riksdagen besluta om skatteförändringar för att skapa
bättre förutsättningar för nya jobb, bättre förutsättningar för ett livslångt
lärande, ett mindre hårt beskattat boende samt en rad skatteförändringar som
gör att alla får behålla mer av sin egen lön eller inkomst. Vissa förändringar
föreslås på punktskatte- och mervärdesskatteområdet. Ett antal skatter som
har en direkt koppling till vissa näringars överlevnad på den internationellt
konkurrensutsatta marknaden föreslås också. Förslagens sammanlagda effekt
på de olika inkomstgrupperna framgår av nedanstående sammanfattnings-
tabell.
Tabell 1. Kassamässiga inkomstavvikelser för statsbudgeten åren 1999 till 2001
Miljarder kronor
1999
2000
2001
Inkomstgrupp 1000 Skatter m.m.
-18,55
-30,70
-36,41
Inkomstgrupp 2000 Inkomster av statens verksamhet
Inkomstgrupp 3000 Inkomster av försåld egendom
10,00
15,00
20,00
Inkomstgrupp 4000 Återbetalning av lån
Inkomstgrupp 5000 Kalkylmässiga inkomster
Inkomstgrupp 6000 Bidrag m.m. från EU
1,35
1,35
1,35
Inkomstgrupp 7000 Extraordinära medel avseende EU
Summa inkomster
-7,20
-14,35
-15,06
Kristdemokraternas samtliga förslag till skatteförändringar åren 1999 till
2001 redovisas på detaljnivå i avsnitt 8, tabell 2.
2 Kristdemokratiska utgångspunkter för skatte-
politiken
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin
utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi och eftersträvar
utveckling och stabilitet i samhällsekonomin. En väl fungerande marknadse-
konomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och
förutsätter stabila spelregler. Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är
frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och
personligt ansvarstagande är viktiga fundament. Detta underlättar ekonomins
funktionssätt genom att det sänker transaktionskostnaderna vid handel och
byte av varor och tjänster och därmed leder till ökad effektivitet i ekonomin.
Marknadsekonomin är i sig inte tillräcklig för att skapa det goda samhället.
Den måste bygga på förvaltarskapets principer. Förvaltarskapstanken betonar
människans personliga och kollektiva ansvar för sig själv, sina med-
människor, efterkommande generationer, samt för den fysiska livsmiljön.
Marknadsekonomin måste styras av ett ekologiskt ansvarstagande. Det måste
också avspegla sig i skattepolitiken.
En fri marknadsekonomi kan aldrig av sig själv skapa en acceptabel
inkomstfördelning. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom
ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar för en
jämnare inkomstfördelning. Skattepolitiken är ett viktigt instrument för detta.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa
förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
Skatternas omfattning och utformning måste stödja en sådan utveckling. En
ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som
den alltför höga arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatte-
underlaget och minskar de offentliga utgifterna. Därmed skapas ökade
möjligheter att förstärka välfärden, vård, social omsorg och åstadkomma en
rättvis fördelning.
Ett gott samhälle byggs utifrån en marknadsekonomi baserad på etiska
principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Kristdemokraterna
eftersträvar en ekologisk och social marknadsekonomi. Detta får konse-
kvenser för den skattepolitik vi vill föra.
2.1 Skatternas betydelse för låg- och medelinkomsttagare
Alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör
vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för skola, vård,
omsorg m.m. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verk-
samheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna är mycket olika kan
inte alla medborgare betala lika mycket i skatt.
Vi kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en rättvis
fördelning av den gemensamma skattebördan, men också värdet av att alla
ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den
mänskliga integriteten att ena dagen utsättas för ett så högt skatteavdrag på
sin lön att man nästa dag måste stå med mössan i hand och söka bidrag hos
stat och kommun. Denna rundgång måste snarast avvvecklas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. I
skattedebatten diskuteras ofta hur många procent av en hundralapp de olika
medborgarna får betala beroende på totalinkomsten. Det är ändå ett
obestridligt faktum att det är lättare att betala en hög procentsats på varje
hundralapp om man har tillgång till många hundralappar! Därför måste
inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg-
och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är
kommunalskatten (30-32 %) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett
inkomstnivå. Därtill kommer den statliga skatten på 20 % för alla som tjänar
över ca 120.400 kr/månad och med 25 % för dem som tjänar över ca
32.500:-kr/månad.
Kristdemokraterna vill långsiktigt arbeta för lägre inkomstskatter så att alla
kan leva på sin egen lön. En sådan modell är samhällsekonomiskt sund
därför att medborgarna då söker sig till arbetsmarknaden för att öka sina
inkomster och inte till en offentlig "bidragsmarknad". En sådan
samhällsekonomisk utveckling skulle ge oss mycket större möjligheter att
ekonomiskt stödja de medborgare som av olika skäl inte har tillgång till
arbete och förvärvsinkomst.
2.2 Skatternas samhällsekonomiska verkningar
Både teoretiskt och empiriskt kan exempel ges på hur skatter snedvrider
resursanvändningen och minskar effektiviteten i ekonomin. Skatternas skad-
lighet för tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används.
Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas bete-
ende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare blir det att undvika
snedvridande effekter.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de s.k. skattekilarna. Innebörden av
detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den ersättning som en part
betalar en annan part för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut
ekonomiskt.
Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än
den lön arbetstagaren får ut netto. Det konsumenten betalar i butiken för en
vara överstiger väsentligt den summa säljaren får. Resultatet av detta blir att
utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara
till
gagn för såväl de inblandade parterna som samhällsekonomin i stort. Detta
innebär en stor välfärdsförlust.
Bristen på ekonomisk tillväxt under 1970-talet, som bland annat
förklarades av felaktigt utformade skattesystem, ledde fram till att flera
skattereformer genomfördes under 1980-talet inom OECD-området i syfte att
förbättra resursanvändningen. Så skedde även i Sverige - först i mindre skala
1983 och 1984 och sedan i och med den stora skattereformen 1990-91. Två
uttalade ambitioner med skattereformen 1990 var att främja arbete och
sparande.
2.3 Den svenska utvecklingen
Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck, ca 54 % av BNP.
Det höga skattetrycket har lett till svag produktivitetsutveckling, låg nivå på
nyföretagande och brist på riskvilligt kapital för svenska företag. Skattere-
formen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomför-
des under fyrklöverregeringen (1991-94), förbättrade situationen för företa-
gande och sparande. De massiva skattehöjningar som socialdemokratiska
regeringar drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt riktning.
Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet
medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna
minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i
viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet.
Kombinationen av en internationell högkonjunktur och devalverings-
politiken i början av 1980-talet gav ett felaktigt intryck av att de ekonomiska
problemen var lösta. Under den långvariga högkonjunkturen på 1980-talet
borde finanspolitiken ha varit stram och statens finanser ha uppvisat stora
överskott. Så var inte fallet. I själva verket hade Sverige en "dold"
arbetslöshet som var betydligt högre än den redovisade. Avregleringen på
kreditmarknaden före skattereformen i kombination med en redan hög
inflation ledde till ett drivhusklimat där det blev lönsammare att låna än att
spara. Den förda politiken medförde en extremt hög privat konsumtion på
konstlad väg. På kort sikt dolde den obalanserna i de offentliga finanserna
och de höga skatternas skadliga inverkan på samhällsekonomin genom bland
annat onormalt stora momsintäkter.
Dessa skevheter ledde till en kraftigt minskad produktion, vilket också
medförde en stigande arbetslöshet. Den offentliga sektorns utgifter på grund
av arbetslösheten har ökat samtidigt som inkomsterna minskat. Underskotten
i den offentliga sektorn ökade kraftigt när lånebubblan sprack och Sverige
plötsligt befann sig i den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet.
3 Mål för en kristdemokratisk skattepolitik
3.1 Varför skatter?
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig verksamhet. Utifrån
de i avsnitt 1 redovisade kristdemokratiska utgångspunkterna för skattepoli-
tiken är den också ett viktigt instrument för att uppnå mål som full syssel-
sättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis fördelningspolitik, god miljö
och
hushållning med naturresurser. Skattepolitik får inte bara vara ett sätt att
tillföra statskassan inkomster, utan den måste vila på en ideologisk helhets-
syn. Samtidigt måste skatterna ha en utformning som gör att de får en bred
acceptans och inte leder till skatteundandragande och bristande skattemoral.
Skattesystemet måste också vara utformat så att dess negativa effekter på
samhällsekonomin blir så små som möjligt.
3.2 Målkonflikter ska förebyggas
Vid utformningen av skattepolitiken kan olika målkonflikter uppstå. Exem-
pelvis kan en skattesänkning för företag te sig orättvis om man samtidigt
höjer t.ex. bensinskatten, något som ska betalas av hushåll med lägre in-
komster. Det är viktigt att ha ett mer långsiktigt perspektiv. Man borde fråga
om skattesänkningen för företagen kan medföra ökade investeringar och om
nya jobb tillkommer, vilket i sin tur genererar nya skatteinkomster och mins-
kade kostnader för arbetslöshet. På längre sikt innebär det att utrymme ska-
pas för att sänka det totala skattetrycket för alla medborgare.
En annan vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena
sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet,
likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med
krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och
urholkar därmed också skattemoralen.
Den svarta sektorn beräknas omsätta ca 70 miljarder (70.000.000.000 kr) i
Sverige, ett enormt belopp som därmed undgår beskattning. Undersökningar
visar att allt fler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre.
Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala allt mer i skatt.
Om
samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de arbetslösas och
svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering och
myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som minskar
incitamenten till svartarbete och som inte på ett övermänskligt sätt utmanar
medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper som
parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
En viktig uppgift för kristdemokratisk skattepolitik är att verka för ett
skattesystem som är långsiktigt stabilt, är enkelt, främjar en god ekonomisk
utveckling och därmed minskar benägenheten till svartarbete och därmed
stärker skattemoralen.
3.3 Successivt sänkt skattetryck
Det svenska skattetrycket måste sänkas. Skatterna får dock inte sänkas kort-
siktigt så att det rubbar den samhällsekonomiska balansen eller leder till
problem med finansieringen av en god utbildning, vård och omsorg. Det
totala skattetrycket bör understiga 50 % av BNP och på längre sikt måste
skatterna sänkas betydligt under denna nivå. I samband med en skatteväxling
där en del av skatterna på arbete växlas mot vissa skatter på energi, miljöfar-
liga utsläpp och ändliga naturresurser kan successivt krympande miljöskatte-
baser på ett naturligt sätt bidra till en sänkning av skattetrycket.
Inkomstskatten skall som ett första steg följa skattereformens mål om
enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %. Det innebär att den statliga
inkomstskatten skall vara maximalt 20 %. Regeringens nya värnskatt skall
därmed avvecklas, Kristdemokraterna vill prioritera en rejäl höjning av
grundavdraget, så att osunt bidragsberoende kan brytas och fler kan leva på
sin lön.
3.4 Europaperspektivet
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster, personer och ka-
pital är det inte möjligt att hålla en väsentligt högre eller annorlunda skat-
testruktur än i våra grannländer. Såväl det europeiska som internationella
perspektivet kräver en förhållandevis snabb anpassning av det svenska skat-
tesystemet.
Vid en regeringskonferens i Amsterdam diskuterades bland annat en
övergång till majoritetsbeslut när det gäller skatter/avgifter på miljöområdet.
Kristdemokraterna anser att det är ett starkt svenskt intresse att övergå till
majoritetsbeslut på detta område, bland annat därför att det skulle förbättra
möjligheterna att få till stånd en gemensam minimiskattesats på koldioxid-
utsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare ut-
veckling i Europa. Eftersom Sverige redan har miljöskatter skulle en
europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags
konkurrenssituation.
3.4.1 Punktskatter
Punktskatter som har harmoniserats inom EU gäller gränshandelsvaror. De
grundläggande principerna är att produkterna ska beskattas där de konsume-
ras och att man skall underlätta rörlighet. De skatter som har harmoniserats
är för tobak, olja och alkoholprodukter.
De mineraloljor som omfattas av harmoniseringen är de som används som
motorbränsle och för uppvärmning. Det finns dock ett 70-tal olika undantag
från mineraloljedirektivet. Kommissionen vill tidsbegränsa alla undantagen
och införa minimiregler.
I förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland
en rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bland annat
alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Kristdemokraterna anser att
Sverige skall hävda ett fortsatt undantag samt att punktskatter på alkohol
och tobak ska höjas i takt med inflationen.
3.4.2 Energiskatter
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas
hårdast medan introduktionen av miljövänliga och förnybara energislag
premieras. En skatteväxling ska eftersträvas där skatten på arbete sänks sam-
tidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser
höjs.
Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för
lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel under åren 1980 och
1993 medan motsvarande indikator för andra produktionsfaktorer -
huvudsakligen energi och kapital - minskade med mer än en tiondel. Det
innebär att skattebördan har förskjutits mot det mindre rörliga beskattnings-
underlaget - arbetskraften - så att det har varit möjligt att återvinna den
skatt
som förlorats genom urholkningen av de andra mer rörliga skattebaserna.
Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja
sysselsättningen inom medlemsstaterna. Att reducera skattebördan för
arbetskraften skulle i viss mån kunna vara självfinansierande på sikt. Men för
att undvika ökade budgetunderskott har medlemsstaterna genom
skatteomstruktureringar prioriterat behovet att finansiera nettokostnaderna av
skattereduceringen på arbetskraft, antingen genom utnyttjande av alternativa
inkomstkällor eller utgiftsneddragningar. Alternativa beskattningsformer är
till exempel nya eller höjda miljö- och energiskatter.
Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till
gemensamma bestämmelser om koldioxidskatt. Olika förslag har diskuterats
under åren. Senast har kommissionen i maj 1995 presenterat ett reviderat
direktivförslag. Inom ramen för en gemensam beskattningsstruktur skulle
varje land fritt få bestämma om skattenivån, med möjlighet att sätta ned
denna till noll. Förslaget har diskuterats i rådet under 1995. Under våren
1996 uppmanade rådet kommissionen att komma med ett nytt förslag på hur
energi ska beskattas så att det bidrar till att minska utsläppet av koldioxid.
Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska regeringen
ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.
4 En skattepolitik för nya jobb
4.1 Fler jobb i små företag
Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än
hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin
huvudsakliga
inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag
som har störst möjlighet att expandera genom nyanställningar. Större företag
ökar främst sin produktivitet genom ökad automatisering.
Det är avgörande för vår framtid att små företag kan utvecklas och bli den
breda bas av decentraliserade företag som krävs för att vår exportindustri ska
kunna fungera i en ökad konkurrens och att det ska gå att leva och försörja
sig i hela vårt land.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin
verksamhet till utlandet, medan de små och medelstora företagen i större
utsträckning stannar kvar i Sverige med sin verksamhet.
4.1.1 Sänkning av arbetsgivaravgifterna
Kristdemokraterna föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks med 10 procen-
tenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor per år. För egenföretagare
utökas lönesumman till 250 000 kronor per år. Förslaget gäller alla företag
(arbetsgivare), men gynnar främst småföretagen. De mindre företag som i
dag tvekar om de ska våga nyanställa får med detta förslag klart förbättrade
möjligheter att våga satsa på utveckling och nyanställningar. Kostnaden för
den offentliga sektorn beräknas till 3 560 miljoner kronor år 1999, 3 080
miljoner kronor år 2000 samt 2 690 miljoner kronor år 2001.
4.1.2 Beskattning av riskvilligt kapital
Som ett led i att finansiera en liten lättnad i dubbelbeskattningen drev rege-
ringen igenom att det redan begränsade riskkapitalavdraget slopades helt.
Denna försämring aviserades av Kristdemokraterna. En väl fungerande
marknadsekonomi med god finansiering av småföretag kräver en stor andel
privata finansiärer. Dessa är vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer,
och de är därför särskilt viktiga under tider med behov av strukturell förnyel-
se. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker vid
företagsetablering-
ar, vilka innebär stora investeringsrisker. Goda villkor för privat
riskfinansie-
ring i småföretag är av dessa skäl viktiga.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet
till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av
kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av
aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla
investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktion ska medges
även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som
gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för
enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten
ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i
små, onoterade företag. För detta ändamål har Kristdemokraterna avsatt 600
miljoner i sitt budgetalternativ för år 1999 och 700 miljoner för åren 2000
och 2001.
4.1.3 Kvittningsrätt vid underskott
Kristdemokraterna anser att möjligheten att kvitta underskott i aktiv närings-
verksamhet mot inkomst av tjänst under de fem första åren av en nystartad
näringsverksamhet skall gälla. Möjligheten att i liten skala och med små
risker, vid sidan om ordinarie arbete, kunna starta en verksamhet är betydel-
sefull för svenskt nyföretagande och därmed för tillskapande av nya jobb.
4.1.4 Royaltyskatt bort
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export av
patent och uppfinningar som istället exploateras i andra länder. Kristdemo-
kraterna vill öka exploatering och produktion av patent och uppfinningar i
Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från skatt de två
första åren för att därefter beskattas som inkomst av kapital. Uppskattat
inkomstbortfall är 15 miljoner kronor årligen.
4.1.5 Förlängda momsredovisningsperioder
En åtgärd som vittnar om bristande förståelse för företagandets villkor är
regeringens tidigare beslut att tidigarelägga redovisnings- och betaltidpunk-
terna för moms från den 5:e i andra månaden till den 20:e i månaden efter
redovisningsperioden. Åtgärden försämrade företagens likviditet. Det var
dessutom principiellt felaktigt att man skulle betala moms för varor eller
tjänster innan man själv fått betalt av kunderna. Den genomförda återställa-
ren av momsperioden gäller endast för företag med en årsomsättning under
40 miljoner kronor. Vi föreslår att inbetalningstidpunkten, för företag med en
omsättning över 40 miljoner kronor, skjuts fram till den sista dagen i måna-
den efter redovisningsperioden. Månadsredovisningen accepteras. Ränteef-
fekten beräknas till 160 miljoner kr 1999, 160 miljoner kr 2000 och 160
miljoner kr 2001, vilket är upptaget som en ökad kostnad under utgiftsområ-
de 26.
4.1.6 Jordbrukets konkurrensneutralitet
Alltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska jordbruket omfattades
av samma jordbrukspolitik som EU, men den svenska regeringen har genom
högre skatter och avgifter försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar kon-
kurrenssituation. För att skapa rimliga konkurrensförutsättningar föreslår
Kristdemokraterna skattelättnader för eldningsolja, el och diesel med 461
miljoner kr år 1999, 500 miljoner kr år 2000 och 500 miljoner kr år 2001.
4.1.7 Åkeriers konkurrensneutralitet
Den svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de olika konkur-
rensvillkor som gäller för svenska åkeriägare jämfört med andra i EU. För
svenskt vidkommande är det främst konkurrensen med danska och holländ-
ska åkerier som är kännbar, men även östländer som inte tillhör EU, som
Polen, har en åkerinäring som arbetar under andra villkor än den svenska.
Risken är stor att svenska åkerier flyttar utomlands, på samma sätt som vi
tvingats vänja oss vid att svenska fartyg flaggats ut.
Åkerinäringen har visat att den totala kostnaden behöver minska med ca
20 % för att svenska inrikesåkerier ska kunna konkurrera på liknande
kostnadsvillkor som bland andra danska åkerier har. Åkerinäringen har
föreslagit åtgärder som att sänka sociala kostnader, sänka energiskatten på
MK 1-diesel med 50 öre/liter, samt sänka fordonsskatten till EU:s
miniminivå för de fordonskombinationer som inte har denna nivå på skatt
idag, liksom att ytterligare sänka skatten för fordon med "vägslitagevänlig"
luftfjädring eller motsvarande. Åtgärder måste också vidtas för att driva lika
villkor för åkerinäringen inom EU-samarbetet. Regeringen bör återkomma
med en åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk och utländsk
åkerinäring
I Kristdemokraternas budgetalternativ anslås fr o m 1 juli 1999 200 mkr
för andra halvåret, samt 400 mkr vardera för år 2000 och år 2001 som en
beräkningsram för åtgärder i avvaktan på långsiktiga åtgärder för
konkurrensneutralitet för åkerinäringen.
4.2 Sjuklöneperioden
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren som ett direkt
pålägg på lönekostnaderna fungerar som en löneskatt som driver upp löne-
kostnaden. En allt högre lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft
med omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige. Därför vill
Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter och löneskatter.
Kristdemokraterna avvisade regeringens förslag om förlängd arbets-
givarperiod vid anställdas sjukdom från 14 till 28 dagar.
När regeringen återställde sjuklöneperioden innebar det att man erkände att
det var ett misstag att förlänga den.
Kristdemokraterna välkomnade en återställd sjuklöneperiod, men inte det
sätt som regeringen finansierade detta på, nämligen höjda arbetsgivar-
avgifter. Att ge med den ena handen och ta tillbaka med den andra ger inte
de positiva nettoeffekter som behövs för att nya jobb ska kunna växa fram.
Arbetsgivaravgiften bör sänkas, särskilt för mindre företag.
4.3 Bolagsskatt
Med målsättningen att bedriva en skattepolitik som skapar nya jobb är det
mycket angeläget att göra reformer så att de mest skadliga skatterna kan
minskas och helst helt elimineras från näringslivet. Kristdemokraterna be-
dömer det så angeläget att kunna ta bort dubbelbeskattningen på utdelnings-
inkomster för både fysiska och juridiska personer och att kunna slopa förmö-
genhetsskatten att vi förordar att nivån på bolagsskatten höjs till 30 % som
delfinansiering av dessa båda förslag. Det ger en inkomstförstärkning på
3.700 miljoner år 2000 och 7.400 miljoner år 2001.
4.4 Kapitalbeskattningen
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit det negativa
enskilda sparandet. Trenden har nu vänt men fortfarande finns all anledning
att lyfta fram sparandets betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler
och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att spa-
randet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för
sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till
företagssektorn
för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
4.4.1 Dubbelbeskattningen bort
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i
företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning. Kristdemokraterna
menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas
helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte
långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar
med. Avvecklingen bör ske i två steg med en minskad skattenivå till 15 %
1999 och till 0 % år 2000. Den beräknade kassamässiga budgeteffekten
uppgår till 0 kr 1999, 2.475 miljoner kr år 2000 och 4.950 miljoner år 2001.
4.4.2 Arvs- och gåvoskatt
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att
företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och
gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generationsskiften.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förbättringar i
denna fråga.
4.4.3 Förmögenhetsskatten
Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet. Nivån är
1,5 procent på belopp som överstiger 900 000 kronor. De senaste årens ut-
veckling har visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbeskattningen.
Anledningen står främst att finna i den ökande internationaliseringen som
gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck
som avsevärt överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen som tidiga-
re kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får idag helt andra effekter
än de tänkta. Detta har tydliggjorts bl a genom att regeringen befriat huvud-
ägarna i aktiebolag från förmögenhetsskatt medan t ex låginkomsttagare som
råkar ha sitt egnahem beläget i ett attraktivt område till följd av de kraftigt
höjda taxeringsvärdena tvingas betala förmögenhetsskatt. Idag är 17 av Sve-
riges 18 aktie-miljardärer befriade från förmögenhetsskatt på sitt aktieinne-
hav. Motivet för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sveri-
ge med sina pengar. De som inte har de stora resurserna får stanna kvar och
finna sig i att betala skatten.
Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig också i andra
avseenden. För den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet
som överstiger 900 000 kronor ska förmögenhetsskatt betalas. Om ett
sammanboende par har motsvarande förmögenhet ska de däremot inte sam-
beskattas. Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende ekonomiskt
straffbeskattas i förhållande till ett samboförhållande. Inkomstbeskattningen
och kapitalinkomstbeskattningen innebär att en faktisk inkomst beskattas.
Förmögenhetsbeskattningen, däremot, bygger ofta på fiktiva värden. Detta
kan ge fördelningspolitiskt orimliga effekter. T ex tvingas många små-
husägare att utöver den höga fastighetsskatten betala förmögenhetsskatt.
Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten inte går att omsätta
till inkomster med mindre än att bostaden säljs.
Det är sannolikt att förmögenhetsskatten kommer att avskaffas inom några
få år. Detta oavsett vilken kulör sittande regering har. Sverige har den högsta
förmögenhetsskatten av OECD-länderna. Allt fler av våra grannländer
avskaffar denna skatt. Så sent som 1997 sällade sig Tyskland och Danmark
till de länder som inte längre har en särskild skatt på förmögenheter.
Kristdemokraterna har kommit fram till slutsatsen att förmögenhetsskatten
ska fasas ut ur det svenska skattesystemet, därför föreslår vi en skattenivå på
0,5 % 1999 för att därefter helt utgå. För att finansiera detta höjs bolags-
skatten, dvs skatten på företagens vinster. Vi gör bedömningen att den
nuvarande förmögenhetsskatten är väsentligt mer skadlig för ekonomin och
utvecklingskraften i vårt land än den höjning av bolagsskatten som vi
föreslår. Höjningen innebär att bolagsskatten, som jämte den i Finland är
Europas lägsta, ökar från 28 till 30 % av nettovinsten. På så sätt sker
beskattningen på faktiska intäkter, inte på fiktiva värden.
Kostnaden för utfasad förmögenhetsskatt beräknas till 1 080 miljoner kr år
1999, 1 830 miljoner kr år 2000 och 6 340 miljoner kr år 2001.
4.4.4 Höjd avdragsrätt på pensionssparande
Sparandet framställs ibland - inte minst av företrädare för regeringen - som
ett betydande problem och en av orsakerna till djupet i den ekonomiska
krisen och den höga arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt.
Individuellt sparande är en nödvändighet som statsmakterna på olika sätt ska
premiera.
Hushållssparandet i Sverige har legat extremt lågt. Det privata sparandet
har under senare år ökat, men ligger fortfarande inte särskilt högt,
internationellt sett. Att spara i Sverige missgynnas av de skatteregler vi har.
Under den gångna mandatperioden har regeringen på olika sätt visat sin
inställning till sparande genom ytterligare skattehöjningar på olika former av
sparande.
Vår uppfattning är att det fordras ett individuellt sparande på en hög nivå
för att ge den enskilde individen ett större handlingsutrymme och en
ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. De olika socialförsäkrings-
systemen är så generella att det inte går att i dessa täcka in alla individuella
önskemål. Därför bör enskilda få möjlighet att genom långsiktigt sparande
gardera sig mot inkomstbortfall eller för att göra en större investering.
Möjligheten till enskilt långsiktigt sparande var också en förutsättning på
vilken pensionsuppgörelsen vilar. Utan eget sparande blir de enskilda helt
beroende av staten för sin trygghet vid sjukdom och ålderdom.
Staten och kommunerna tillhör dem som förlorar om det enskilda
sparandet minskar, då den enskildes kapacitet att klara oförutsedda utgifter
minskar.Tillgången till riskkapital säkras genom ett högt sparande. En
minskning av det inhemska långsiktiga kapitalet drabbar både svensk
företagsamhet och staten med behov att placera omfattande lån.
Kristdemokraterna föreslår lägre beskattning på pensionssparande genom
en höjning av avdragsrätten till ett basbelopp. För detta anslås 470 miljoner
kr för år 1999 och 930 miljoner för år 2000 och 1 170 miljoner för år 2001.
4.4.5 Avskaffad särskild löneskatt
Kristdemokraterna vill avskaffa den särskilda löneskatt som tas ut på bidrag
som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse. Kostnaden i budgeten
blir 100 miljoner 2000 och 100 miljoner kronor år 2001.
4.5 Fler jobb i tjänstesektorn
4.5.1 Hemtjänst, renovering, om- och tillbyggnad (ROT)
Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och försäljning
av tjänster kommer i framtiden få ett allt större utrymme i relation till varu-
produktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den ekono-
miska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska. Diskrimine-
ringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital. Tjänste-
företagen har allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under sena-
re år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag
skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesek-
torn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn
har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade
skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort
sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga för
människor med normala inkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av
dagens ROT-system till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och
reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och
installationsarbeten för t.ex. vitvaror och datorer i och för hushållet. Detta
skulle också leda till att långt fler tjänster i hushållet som är traditionellt
kvinnligt arbete i hemmen får lika skattemässiga villkor som de traditionellt
manliga.
Vi föreslår att en skattereduktion på 50 procent införs för privatpersoners
betalning av arbetskostnaden för hushållstjänster som utförs i det egna
hemmet, upp till 25 000 kronor per år. Förslaget innebär att det vita priset
halveras, direkt vid köpet, jämfört med dagens regler. Vår bedömning är att
förslaget på sikt kan ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya jobb.
Vårt förslag är gemensamt med Folkpartiet och Moderaterna och ett viktigt
steg mot lägre skatt på arbete och en växande och dynamisk tjänstesektor.
Dessutom ger det människor en chans att inordna sig i ett legalt system.
Kostnaden i form av skattebortfall är liten och på sikt ger förslaget snarare en
positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna. Vi tillgodoräknar oss
emellertid inte några dynamiska effekter förrän de uppstått och redovisar
därför den beräknade kostnaden i budget till: 700 miljoner år 1999, 1.115
miljoner år 2000 och 1.600 miljoner år 2001.
4.5.2 Förmånsvärde på hemservice
Ett andra kompletterande förslag, som bör införas parallellt med det ovan
nämnda, är att utveckla formerna för hemservice som löneförmån. Det finns
flera företag som idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån men där
schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den anställde. Det scha-
blonmässiga förmånsvärdet sätts så högt att den anställde tvingas betala ca
100 kr per timme i skatt.
Många tvingas därför tacka nej till den möjlighet som skulle kunna
innebära en betydande förbättring av livskvaliteten, inte minst för
dubbelarbetande småbarnsföräldrar. Detta samtidigt som potentialen i en stor
framtidsbransch inte utnyttjas. Istället blir det den svarta sektorn som växer.
Det finns därför all anledning att se över nuvarande förmånsbeskattning.
Förmånsvärdet kommer att justeras ned om vårt förslag för skattereduktion
genomförs.
Ovannämnda åtgärder för att öppna upp tjänsterna till hushållen skapar
nya jobb och höjer den totala produktionen, men minst lika viktigt är att de
introducerar tusentals med människor in i företagandets villkor. Denna
enklare form av företagande kan mycket väl bli den erfarenhet som tar bort
de psykologiska hinder som bromsat många människor från att bli egna
företagare.
4.6 Skattebefrielse för individuella utbildningskonton
Ökad personlig kompetens är helt avgörande för att Sverige ska kunna hävda
sig på världsmarknaden med höga löner. Genom en hög utbildningsnivå och
avancerade produkter kan Sverige ligga i utvecklingens framkant. Kompe-
tens omfattar förutom formell utbildning också erfarenheter, praktiska fär-
digheter, personligt kontaktnät, personlighet och attityder.
Det bör vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och varje anställd i
företaget att utveckla medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget
som den enskildes personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger idag för
utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör medge möjlighet att
med avdragsrätt sätta in medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde
gemensamt utbildningskonto. De belopp som genom förhandling förs upp på
kontot skall enbart kunna användas för den enskildes egen kompetens-
utveckling. Med denna möjlighet är vi övertygade om att det gemensamma
ansvaret och den individuella drivkraften skulle gynna alla parter.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till regler för ett
system med utbildningskonton. Ett förslag skulle kunna träda i kraft 1/7
1999. Kostnaden är beräknad till 100 miljoner kronor 1999, 200 miljoner
kronor 2000 och 300 miljoner kronor 2001.
4.7 Skatteväxling för miljön och jobben
Ett effektivt sätt att bekämpa miljöhoten är att använda olika former av eko-
nomiska styrmedel. Inte minst i ett modernt samhälle med en mängd aktivi-
teter som tillsammans skapar en hård belastning på vår livsmiljö. Med hjälp
av regleringar kan de stora utsläppskällorna kontrolleras, medan de många
små utsläppskällorna bättre angrips med hjälp av ekonomiska styrmedel. En
ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme
som bör användas för att sänka skatten på arbete. Då uppnås både en bättre
miljö och ökad sysselsättning.
Skattetrycket måste sänkas i Sverige för att skapa nya jobb och ge vanliga
människor ökad möjlighet att klara sin egen försörjning. Men eftersom varje
skattesänkning måste vara finansierad i den meningen att staten inte beräknas
få ett underskott till följd av skattesänkningen kan och bör skatterna, också
inom ett givet skattetryck, omfördelas från arbetskraft till miljöbelastande
utsläpp, ändliga naturresurser och energi. Förutom de sänkta arbetskrafts-
kostnaderna innebär en skatteväxling också att arbetstillfällen kopplade till
kretsloppssamhället, som t ex återvinningsindustri, ny och småskalig energi-
produktion med inhemska och förnybara energikällor, kan växa fram.
Kristdemokraterna var med och tog initiativ till en parlamentarisk
utredning (SOU 1997:11) om skatteväxling. Den avslutade sitt arbete i
januari 1997 och lade fram ett betänkande som visar hur Sverige kan gå
vidare mot en ökad miljörelatering av vårt skattesystem. Utredningen
konstaterade att de skatter på arbete som skulle ge störst effekt på syssel-
sättningen om de sänktes var skatten på hushållsnära tjänster.
Sett i ett 15-årsperspektiv har intäkterna från de energi- och
miljörelaterade skatterna i fasta priser ökat med cirka 20 miljarder kronor,
från 35 miljarder år 1980 till 55 miljarder år 1996, exklusive momseffekt.
Med momseffekt har dessa skatter ökat med 27 miljarder kronor. Sett som
andel av BNP har skatterna ökat med knappt en procentenhet under samma
period och är idag knappt 4 procent. Bara sedan valet 1994 har de miljö-
relaterade skatterna höjts med 10 miljarder kronor.
Eftersom skattebaserna på miljö- och energirelaterade skatter är mindre än
på arbete begränsar givetvis de senaste årens totala skattehöjningar (ca 70
miljarder kr sedan valet 1994) möjligheterna att gå mycket snabbt fram,
särskilt med hänsyn till det internationellt konkurrensutsatta näringslivet.
Bakom den parlamentariska utredningens majoritet stod samtliga
riksdagspartier utom Moderaterna. I utredningens betänkande slogs det fast
att Sverige kan och bör gå vidare med att öka miljörelateringen av
skattesystemet, och att dessa skatteintäkter ska användas till sänkta skatter på
arbete, så att inte skattetrycket drivs upp ytterligare. Utredningen bedömde
att det fanns ett minst lika stort utrymme för ökade miljöskatter och därmed
sänkta skatter på arbete, som hittills tagits i anspråk under den senaste 15-
årsperioden.
Avgörande för hur snabbt och långt Sverige kan gå är givetvis utveck-
lingen i omvärlden. Det förs en livlig debatt i dessa frågor i många länder.
Trots att det gått snart två år sedan utredningen lade fram sitt betänkande
har regeringen ännu inte agerat för att förverkliga de förslag och den
inriktning som finns i utredningens slutsatser, trots att de omfattas av en bred
riksdagsmajoritet.
Skatteväxling innebär sänkta skatter på arbete och höjda skatter på
miljöfarliga utsläpp och ändliga resurser. Priset på arbete är högt i Sverige.
Det gäller inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms på varor och
tjänster. Samtidigt är kostnaden för att belasta miljön med miljöfarliga
utsläpp relativt låg. Skatteväxlingsmodellen vill ta tillvara båda dessa
fenomen samtidigt. Genom att växla skatt på arbete mot skatt på
miljöbelastning kan två viktiga mål nås samtidigt - ökad efterfrågan på
arbetskraft och minskad miljöbelastning. Det är viktigt att konstatera att de
totala skatterna har höjts med netto 70 miljarder kronor sedan valet 1994 och
att de miljörelaterade skatterna höjts med 10 miljarder kronor utan att
motsvarande skatter på arbete sänkts. Därmed har utrymmet för
skatteväxling avsevärt begränsats av den socialdemokratiska regeringen. Det
finns dock anledning att gå vidare, inte minst med anledning av att
utvecklingen i omvärlden kan vidga detta utrymme.
4.7.1 Avfallsskatt
För att åstadkomma en anpassning till kretsloppsprincipen föreslår vi att en
avfallsskatt införs enligt Deponiskatteutredningens tidigare presenterade
förslag från och med den 1/1 1999. Skatten ger netto ca 1300 miljoner kronor
per år. Regeringen har aviserat införandet av en avfallsskatt fr o m 1/7 1999,
men ännu inte åstadkommit ett förslag till riksdagen. Vi har i tidigare motio-
ner föreslagit att skatten borde har införts redan under 1998. Regeringen
beräknar att avfallsskatten kommer att ge 325 miljoner under 1999. Till följd
av kvartalsuppbörden blir därför förstärkningen engångsvis under år 1999
650 miljoner kronor.
4.8 Sänkt skatt på arbete
4.8.1 Lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare
Det är ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att så många medborga-
re som möjligt skall kunna leva på sin egen lön. Om detta skall bli möjligt
måste beskattningen av låg- och medelinkomsttagarna kraftigt reduceras.
Genom ett kraftigt höjt grundavdrag reduceras den kommunala beskattning-
en som är mest kännbar för alla skattebetalare. Detta ger lägre skatt och
därmed ett ökat konsumtionsutrymme för både medborgare som har ett ar-
bete och för dem som uppbär beskattningsbara transfereringar.
Kristdemokraterna föreslår ett kraftigt höjt grundavdrag i den kommunala
beskattningen. För låg- och medelinkomsttagare sänks inkomstskatten med
10 miljarder kronor nästa år genom en höjning av grundavdraget med 8 400
kronor i normala inkomstlägen. Effekten blir en skattesänkning med ca 220
kr/månad. Från och med år 2000 föreslås grundavdraget i den kommunala
beskattningen höjas på samtliga inkomster med ytterligare 3 200 kronor, så
att den nya grundnivån totalt uppgår till 20 300 kronor. För deltidsarbetande
med en taxerad inkomst på ca 110.000 kronor blir det nya grundavdraget
29 900. Därmed blir skillnaden jämfört med regeringens förslag att alla
inkomsttagare får behålla ca 310 kronor mer per månad av sin egen lön.
Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar och
gäller för pensionärer i de fall där deras särskilda grundavdrag understiger
det av Kristdemokraterna föreslagna grundavdraget i den kommunala
beskattningen. Kommunerna kompenseras fullt ut för skattebortfallet i
enlighet med den så kallade finansieringsprincipen. Förslaget ger
förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär dessutom
förbättringar för sommar- eller extraarbetande ungdomar. Med Krist-
demokraternas grundavdrag kan man tjäna 20 500 kronor per år innan man
behöver betala kommunalskatt jämfört med 8 700 kronor i dag.
Kristdemokraterna avvisar därmed regeringens förslag i budgetpropositio-
nen om en tillfällig skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare för
inkomståret 1999. Kristdemokraternas förslag ger en budgetkostnad på 9.090
miljoner kr år 1999, 18.600 miljoner kr år 2000 och 20.300 miljoner kr år
2001.
4.8.2 Värnskatten bort
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för lika
arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika
inkomst oavsett om man arbetar och utbildar sig eller ej. Skattereformens
mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste fortsatt
gälla. Den statliga skatten ska därför uppgå till 20 procent och den så kallade
värnskatten därmed slopas. Införandet av värnskatten är ett allvarlig brott
mot skattereformen. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om att
behålla en statskatt på 25 procent för månadsinkomster på över 32 500 kro-
nor per månad efter 1998.
Värnskatten skulle enligt regeringspartiet bidra till att minska arbets-
lösheten men Socialdemokraterna har bevisligen totalt misslyckats med att få
ned arbetslösheten. Pengarna från värnskatten går inte direkt till de
arbetslösa. De kan fritt användas av politiker till de områden som de anser är
viktiga för stunden. Detta är ytterligare ett bevis på att det inte är någon bra
idé att försöka "öronmärka" skatter.
Kostnaden beräknas till 2.000 miljoner kronor år 1999, och 2.200 miljoner
kr per år för år 2000 resp. år 2001.
4.8.3 Reseavdrag
Regeringen har tidigare höjt reseavdraget från 13 till 15 kronor per mil för
resor mellan bostaden och arbetsplatsen med egen bil. Avdraget för kostna-
der för egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet höjs också från 13 till 15
kronor per mil. De nya reglerna tillämpas för första gången vid 1999 års
taxering. Samtidigt höjdes dock gränsen för att få rätt till avdrag för kostna-
der för resor mellan bostaden och arbetsplatsen från 6 000 kronor till 7 000
kronor per år.
Kristdemokraterna avvisar den höjda gränsen för att få avdrag och håller
därför fast vid den nuvarande gränsen på 6 000 kronor. Den höga gränsen
missgynnar kollektivresenärer och de som har relativt korta resor med egen
bil till arbetet. Kostnaden beräknas till 330 miljoner för 1999 och de följande
åren 320 miljoner per år.
5 Sänkt skatt på boende
5.1 Regeringens principlösa politik för fastighetsskatten
Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor roll för många
människor. Det gäller småhusägare, bostadsrättsägare och hyresgäster. Sve-
rige har vid sidan av Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i
särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. I de europeiska
länderna är momsen lägre, försäljningsskatten (reavinstskatt) är mycket
sällsynt och fastighetsskatten är mycket begränsad - vissa länder har överhu-
vud taget ingen fastighetsskatt. Det innebär att boendekostnaderna som pro-
centuell andel av hushållens disponibla inkomster i de europeiska länderna i
genomsnitt var 20 procent år 1993. Det ska jämföras med Sveriges 30 pro-
cent år 1993.
Statens intäkter och kostnader för boendet genomgår dramatiska
förändringar de närmaste åren. Statens nettokostnader för boendesektorn har
varit stora men nu förändras detta faktum snabbt. Ökade intäkter, bland annat
fastighetsskatt, moms på byggande och sjunkande kostnader för räntebidrag,
gör att statens netto för boendet redan 1997 blev positivt. Den post på
utgiftssidan i budgeten som sjunker är räntebidragen. Prognosen är att de
sjunker från 20 miljarder 1997 till 7,5 miljarder kronor 1999. Det är orimligt
att staten tar in ökade skatter på boendet när statens kostnader för räntebidrag
minskar. Fastighetsskatten borde istället sänkas i samma takt som ränte-
bidragen försvinner.
Fastighetsskatten är en skatt på en inkomst som inte finns, vars enda syfte
är att förstärka statens finanser. Den drabbar alla boende oavsett inkomst och
betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige:
skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten, för
personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten.
5.2 Kristdemokraternas förslag till lindring av fastighetsskatten
I årets valrörelse lade den socialdemokratiska regeringen under hård press av
opinionen fram ett förslag till riksdagen som fattade beslut om en nivåsänk-
ning av fastighetsskatten från 1,7 % till 1,5 % på alla bostäder.
I nu föreliggande budgetproposition föreslår regeringen en tillfällig nivå-
sänkning av fastighetsskatten från 1,5 % till 1,3 %, men nu endast för
hyreshus och bostadsrätter, dvs.för flerfamiljshus. Därmed ökar regeringen
den redan stora snedfördelningen av beskattning mellan boendeformerna
hyreshus och småhus/egna hem.
5.2.1 Skattemässig neutralitet
Kristdemokraterna anser att samhället skall förhålla sig skattemässigt neut-
ralt till olika boendeformer. Det är medborgarna som skall välja boendeform
utan att bli styrda av att skatterna läggs mer på än den ena boendeformen än
den andra. Villaägarnas riksförbund redovisar att skatteskillnaderna är hela
25 kr/m2 och år mellan hyreshus och villa (villor: 58 kr/m2 och hyres-
hus: 33 kr/m2).
Kristdemokraterna kan inte acceptera denna negativa styrning av val av
boende och avvisar därmed Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljö-
partiets budgetförslag.
5.3 Skatteförslag för trygghet i boendet
Kristdemokraterna anser att systemet med statlig fastighetsskatt på sikt bör
avvecklas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för
täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal
service kopplad till fastigheten. Som ett första steg kräver Kristdemokraterna
i en motion att skatten sänks från 1,5 till 1,4 procent av taxeringsvärdet för
alla boendeformer, och avvisar därmed regeringens förslag som leder till en
ökad snedvridande och orättvis beskattning för villaboende. Kostnaderna
beräknas till 260 miljoner kr år 1999, 990 miljoner kr år 2000 och 1.420
miljoner kr år 2001. Vidare har Kristdemokraterna anslagit 120 miljoner kr
1999 och 160 miljoner kr per år för åren 2000 resp. år 2001, för att fastig-
hetsskatten enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett
taxeringsvärde på 150 000 kronor.
5.4 Hyreshus i krisårgångarna
I syfte att lindra skattebelastningen på de hyreshus som byggdes under hög-
kostnadsåren, de s.k. krisårgångarna som belastas med mycket höga kapital-
kostnader, föreslår vi ett framskjutet inträde för dessa årgångar i fastighets-
skattesystemet. Kostnaden blir 640 miljoner kr för år 1999.
6 Punktskatter
6.1 Punktskatter på alkohol, tobak, bensin etc
Punktskatter på alkohol, tobak, bensin etc bör höjas i takt med inflationen i
enlighet med det beslut som togs under förra mandatperioden. Priset och
tillgängligheten är de viktigaste parametrarna för att uppfylla WHO:s mål till
år 2000.
6.2 Vin och sprit ska inte subventioneras
Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även vin och sprit kan
ingå i avdragsramen vid företagsrepresentation. Regeringens motivering är
mycket tunn i jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska området
att minska konsumtionen av alkohol i Sverige med 25 procent fram till år
2000. Detta mål har av regering och riksdag ansetts så centralt och så viktigt
att man ställt sig bakom den handlingsplan ett antal berörda myndigheter
utarbetat. Kristdemokraternas uppfattning är att staten inte ska subventionera
alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol i arbetet bör istället vara ett sär-
skilt viktigt delmål i arbetet för att begränsa alkoholkonsumtionen. Reglerna
om att inte inberäkna alkohol i avdragen för representation har lång tradition
i Sverige och bör värnas.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och
tobaksskador. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas.
Sjukvården behöver inte ökad belastning och mer kostnader utan tvärtom
ökade finansiella resurser. Målet att minska alkoholkonsumtionen måste stå
fast, med hänsyn både till enskilda människors välbefinnande och
finansiering av den övriga icke alkoholrelaterade sjukvården.
7 Mervärdesskatt
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis anpassas efter
EU:s regelverk. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma ett eget
system. I dag gäller 25 %, 12 % och 6 %. De lägre nivåerna bör omfatta
tjänster, övernattningar, persontransporter, tidningar och böcker.
Ideella föreningar som bedriver verksamhet typ second hand-försäljning,
och där överskottet går till välgörande ändamål och ideell verksamhet, ska
vara momsbefriade.
7.1 Befria barnböcker från moms
Många länder har ingen eller låg mervärdesskatt på böcker. I Sverige har vi
full moms, 25 procent på böcker. Kristdemokraterna anser att det finns
många goda motiv att särskilt främja barnlitteraturens tillgänglighet för bar-
nen. Därför anser vi det motiverat att slopa momsen på barnböcker. Kostna-
den för detta beräknas till 60 miljoner kronor per år.
7.2 Reducerad kulturmoms
Regeringen har drivit igenom att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbes-
kattas med en reducerad skattesats om 6 procent. Det innebär bl.a. att entré-
avgifter till cirkusföreställningar och vissa museer kommer att beskattas efter
denna procentsats. Enligt gällande regler är entréavgifter till djurparker
skattepliktiga efter en skattesats om 25 procent medan naturmuseer är un-
dantagna från skatteplikt. I flera medlemsstater inom EU tillämpas en redu-
cerad skattesats avseende detta område. Vi föreslår att en reducerad skatte-
sats om 6 procent införes även när det gäller entréavgifter till djurparker och
att den slopas för cirkus, teater, balett- och operaföreställningar. Kostnaden
beräknas till 50 miljoner kr per år.
8 Övriga skatteförslag
8.1 Skatteavdrag för yrkesfiskare
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen
lägger till och säljer fisk i ett flertal länder med påföljd att konkurrensen
blir
hård. Det svenska fisket måste därför ha likvärdiga skattevillkor med sina
konkurrentländer. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en
konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken ytterligare förvärras
av dessa länders gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för
yrkesfiskare. Ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare tillsammans med ett
fiskekonto för resultatutjämning bör införas. Budgetmässigt beräknas en
kostnad på 40 miljoner kronor per år.
8.2 Effektivare skatteindrivning
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av
grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk
synpunkt. Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och uppgifter
lämnade i självdeklarationerna. Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att
uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskatt-
ning. Det är ett betydande problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster
och reavinster som ska deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklaratio-
nerna. Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har
effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsga-
rantier.
Skatteförvaltningen har i likhet med andra förvaltningar rationaliserat sin
verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme för bl a skatte-
kontroll. Statsmakterna har beslutat om ett resurstillskott till skatte-
förvaltningen för förstärkning av kontrollen inom vissa angivna områden.
Särskilda medel för förstärkt skattekontroll har tillförts successivt, och
budgetåret 1996 disponerade skatteförvaltningen 200 miljoner kronor, på
tolvmånadersbasis, för detta ändamål. Regeringen föreslog i budget-
propositionen för år 1997 att 100 miljoner kronor per år avsätts till särskilda
insatser för att förbättra statens kontrollfunktion.
Kristdemokraterna föreslår att ytterligare 200 miljoner kronor per år
avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Det handlar dels
om att öka beskattningseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan debiterad
skatt och rätt skatt, och uppbördseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan
debiterad skatt och faktisk skatt. Erfarenheterna från RSV visar att detta
anslag ger åtminstone sex gånger så mycket tillbaka. Kristdemokraterna
räknar med att skatteintäkterna kan öka med 600 miljoner kronor år 1999
om detta förslag genomförs och därefter med åtminstone 1 200 miljoner
kronor per år. Enbart när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas
undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder kronor.
8.3 Sänkt fordonsskatt
Försäkringsförbundet har i rapporten Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen
(1996-01-31) och i Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen - några komplet-
terande synpunkter från försäkringsbranschen (1996-07-05) redovisat för-
säkringsbolagens möjligheter att ta ett större ansvar för trafikförsäkringen än
i dag.
Systemet innebär att trafikanterna mer direkt via sin trafikförsäkring får ett
ansvar för de kostnader de själva förorsakar genom sitt beteende i trafiken.
Försäkringsförbundet har valt att särskilt studera det finska trafik-
försäkringssystemet som en möjlig modell för reformering av det svenska
systemet då de i allt väsentligt har lika ersättningssystem. Skillnaden består
främst i den finska trafikförsäkringens primäransvar för inkomstförlust och
den direkta skyldigheten för ett trafikförsäkringsbolag att ombesörja främst
rehabilitering av arbets- och förvärvsförmåga, men också viss medicinsk och
social rehabilitering av den skadelidande. Systemet har varit i kraft sedan
1974 då skadeståndslagen trädde i kraft. Enligt den finska Trafik-
försäkringscentralen fungerar systemet bra med en något högre
försäkringspremie, medan staten sparat minst motsvarande belopp som kan
återföras till trafikanterna.
Det alternativ som Kristdemokraterna förespråkar innebär att samtliga
personskadekostnader i samband med trafikolyckor förs över till trafik-
försäkringen. Detta skulle vid en statisk beräkning innebära att riskpremien
för trafikförsäkringen skulle öka med ca 880 kronor per år i genomsnitt.
Enligt de beräkningar som gjorts står staten för 63 procent eller 4 042
miljoner kronor av de personskadekostnader som trafiken orsakar. Enligt
detta alternativ skulle samhället avlyftas kostnader på ca 3,8 miljarder
kronor. Den besparing som uppstår återförs till trafikanterna genom sänkt
fordonsskatt, medan den vinst som uppstår genom nya ekonomiska
incitament för minimering av skador kan delas mellan staten och
trafikanterna.
En strukturellt viktig effekt blir just att trafikanter med många skadefria år
får högre bonus och lägre försäkringskostnader medan grupper med mycket
skador får bära en större del av sina skadekostnader. Härigenom uppstår en
positiv effekt som kommer att leda till större försiktighet i strävan efter den
lägre försäkringspremie som fler skadefria år innebär. Reformen blir
stödjande för den av riksdagen beslutade nollvisionen om antalet dödade och
svårt skadade i trafiken.
Kristdemokraterna föreslår att skatten sänks med totalt 3 300 miljoner
kronor år 1999 och 2 800 miljoner kronor åren 2000 och 2001.
Tabell 8.1. Kristdemokraternas inkomstförändringar i förhållande till
regeringens beräknade inkomster
KASSAMÄSSIGA EFFEKTER FÖR STATSBUDGETEN. MILJARDER KRONOR
Företagar- och tillväxtpaketet
Inkomsttitel
1999
2000
2001
Sänkt skatt inom tjänstesektorn (ROT) netto
1111, 1121
-0,70
-1,12
-1,60
Royaltyinkomster från pat. uppfinningar befrias från
skatt
1111
-0,02
-0,02
-0,02
Yrkesfiskeavdrag för konkurrensneutralitet
1111
-0,04
-0,04
-0,04
Återinfört riskkapitalavdrag (Tak 100')
1111
-0,60
-0,70
-0,70
Slopad dubbelbesk. på utdelning (netto i jmfr med
regeringen)
1111,1121
0,00
-2,48
-4,95
Slopad förmögenhetsskatt, 0,5% 1999 sedan 0%
1321
-1,08
-1,83
-6,34
Höjd bolagsskatt till 30%
1121
0,00
3,70
7,40
Sänkta arbetsgivaravg. med 10 p.e på löneunderlag
upp till 900 tkr
1200 (1254)
-3,56
-3,08
-2,69
Ingen särskild löneskatt på vinstandelar
1291
0,00
-0,10
-0,10
Slopad moms på barnböcker
1410
-0,06
-0,06
-0,06
Slopad kulturmoms
1410
-0,05
-0,05
-0,05
Sänkt fordonsskatt
1461
-3,30
-2,80
-2,80
Sänkt skatt inom åkeri- och transportsektorn
1428
-0,20
-0,40
-0,40
Avfallsskatt enligt Deponiskatteutredningen från 1/1
1999
1436
0,65
0,00
0,00
Effektivare skatteindrivning
1111,1121,1410
0,60
1,20
1,20
Åtgärder på jordbruksområdet:
Eldningsolja beskattas inom jordbruket som inom
industrin
1428
-0,06
-0,06
-0,06
Jordbruket befrias från elskatt
1428
-0,28
-0,30
-0,30
Sänkning av dieselskatten
1428
-0,13
-0,14
-0,14
Slopad avgift blockdatabas
2555
-0,02
-0,02
-0,02
Slopad avgift djurdatabas
2556
-0,01
-0,01
-0,01
EU-bidrag till arealersättning
6111
1,35
1,35
1,35
Summa skattesänkningar
-7,50
-6,95
-10,33
En skattepolitik där alla får behålla mer av sin egen lön
1999
2000
2001
Höjt grundavdrag
1111
-9,09
-18,60
-20,30
Nej till regeringens tillfälliga skattereduktion
1111
2,98
0,28
0,14
Avdragsrätt för individuella utbildningskonton
1111
-0,10
-0,20
-0,30
Nej till nya värnskatten
1111
-2,00
-2,20
-2,20
Sänkt gräns för reseavdrag fr. 7000 till 6000
1111
0,00
-0,33
-0,32
Höjd avdragsrätt för pensionssparande (1 basbelopp)
1111
-0,47
-0,93
-1,17
Sänkt fastighetsskatt till 1,4% (bostadshus)
1312
-0,26
-0,99
-1,42
Fastighetsskatten tas bara ut på 1/3 av markvärdet
över 150 tkr
1312
-0,12
-0,16
-0,16
Framskjutet inträde i fastigh.skatten för krisårgångarna
(lägre hyra)
1312
-0,64
0,00
0,00
Nej till regeringens tillfälliga fastighetsskattesänkning
för hyreshus
1312
0,00
0,73
1,00
Summa skattesänkningar
-9,70
-22,40
-24,73
Utförsäljningsinkomster
3000
10,00
15,00
20,00
Summa inkomstförändringar totalt
-17,20
-29,35
-35,06
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner beräkningen av förändringarna av
statsbudgetens inkomster för år 1999 (tabellerna 1 och 8.1),1
2. att riksdagen antar de mål och riktlinjer för skattepolitiken
som anförts i motionen, 1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mål och riktlinjer för skattepolitiken inom
EU,1
4. att riksdagen beslutar införa ett permanent riskkapitalavdrag i
enlighet med vad som anförts i motionen, 1
5. att riksdagen hos regeringen beslutar att royalty på patentera-
de uppfinningar skall vara skattebefriade under två år i enlighet med
vad som anförts i motionen, 1
6. att riksdagen beslutar om redovisningstidpunkt av mervär-
desskatt i enlighet med vad som anförts i motionen, 1
7. att riksdagen beslutar om nedsatta arbetsgivaravgifter i enlig-
het med vad som anförts i motionen, 1
8. att riksdagen beslutar att avskaffa dubbelbeskattningen på ut-
delning på aktier i enlighet med vad i motionen anförts, 1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i
syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag,2
10. att riksdagen beslutar att fasa ut förmögenhetsbeskattningen i
enlighet med vad som anförts i motionen, 1
11. att riksdagen beslutar om höjd avdragsrätt för pensions-
sparande i enlighet med vad som anförts i motionen,1
12. att riksdagen beslutar slopa den särskilda löneskatt på bidrag
som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse i enlighet med
vad som anförts i motionen, 1
13. att riksdagen beslutar att stimulera tjänstesektorn med en 50-
procentig skattereduktion i enlighet med vad som anförts i motio-
nen, 1
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett system
med skattebefriade utbildningskonton, 1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skatteväxling för miljön och jobben, 1
16. att riksdagen beslutar införa en avfallsskatt i enlighet med
vad som anförts i motionen, 1
17. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig in-
komstskatt sänks till 20 %,1
18. att riksdagen beslutar att sänka gränsen för avdrag för kost-
nader mellan bostaden och arbetsplatsen i enlighet med vad som an-
förts i motionen, 1
19. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,4 % av
taxeringsvärdet i enlighet med vad som anförts i motionen, 1
20. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall be-
räknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på
150 000 kr, 1
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen
för representation,1
22. att riksdagen beslutar justera skatten på maltdrycker i enlig-
het med vad som anförts i motionen, 1
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ideella föreningar som bedriver verksamhet
typ secondhand-försäljning, och där överskottet går till välgörande
ändamål skall vara momsbefriade,2
24. att riksdagen beslutar om slopad mervärdesskatt på barn-
böcker i enlighet med vad som anförts i motionen, 1
25. att riksdagen beslutar om reduktion av kulturmomsen i en-
lighet med vad som anförts i motionen, 1
26. att riksdagen beslutar om skatteavdrag för yrkesfiskare i en-
lighet med vad i motionen anförts, 1
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka
skatteintäkterna, 1
28. att riksdagen beslutar om en ny trafikförsäkring och sänkt
fordonsskatt i enlighet med vad i motionen anförts,1
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbrukets konkurrensneutralitet,3
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åkeriers konkurrensneutralitet,4
31. att riksdagen beslutar om höjt grundavdrag i enlighet med
vad som anförts i motionen,1
32. att riksdagen beslutar skjuta upp inträdet i fastighetsskatt för
krisårgångarna i enlighet med vad som anförts i motionen.1
Stockholm den 28 oktober 1998
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Holger Gustafsson (kd)
1Yrkandena 1-8, 10-20, 22, 24-28, 31 och 32 hänvisade till FiU.
2Yrkandena 9, 21 och 23 hänvisade till SkU.
3Yrkande 29 hänvisat till MJU.
4Yrkande 30 hänvisat till TU.