Sverige har världens högsta skattetryck och världens högsta
skatteuttag på arbete. Ändå får svenskarna inte "valuta" för
skattepengarna. Bristerna i skattesystemet är ett av de
allvarligaste strukturproblemen i svensk ekonomi. Skatternas
utformning bidrar till att dämpa den ekonomiska tillväxten
och hindra uppkomsten av jobb - i synnerhet i
tjänstesektorn. Massarbetslösheten och den svaga
utvecklingskraften i ekonomin urholkar basen för välfärden.
Skattepolitiken måste läggas om och inriktas på att skapa förutsättningar
för ett växande och dynamiskt näringsliv. Bara så kan skattebaserna växa.
Eller enklare uttryckt: "Sverige behöver inte högre skatter utan fler skatte-
betalare."
I denna motion föreslår vi en långsiktig strategi för skattepolitiken. Redan
1999 bör skatterna sänkas med 10-12 miljarder. Hela sänkningen är
koncentrerad på att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och fler jobb
i näringslivet. I nästa steg bör inkomstskatterna sänkas, med tyngdpunkten
lagd på de lägsta inkomstskikten, samt skattereformens principer återupp-
rättas.
Principlös (s)skattepolitik
Under förra mandatperioden höjdes skatterna med ca 70
miljarder kronor, i huvudsak på arbete och sparande.
Politiken har starkt bidragit till att cementera
massarbetslösheten och dramatiskt minska antalet företagare
i Sverige.
Skattepolitiken har dessutom präglats av planlösa höjningar och sänk-
ningar av olika skatter. Arbetsgivaravgiften, olika energiskatter, statsskatten,
fastighetsskatten, tobaksskatten, dubbelskatten på aktier etc etc har höjts och
därefter delvis sänkts, ibland bara för vissa. Och efter ett antal osannolika
turer har idag 17 av 18 börsmiljardärer fått kraftigt reducerad förmögenhets-
skatt, medan många vanliga villaägare betalar denna skatt för "de rika".
Speciallösningar med sänkt marginalskatt för viss utländsk arbetskraft har
diskuterats osv.
Regeringen går nu vidare med principlösheten som "rättesnöre". I budget-
propositionen föreslås en tillfällig skattesänkning på drygt hundra kronor för
inkomster på 11 000 kronor i månaden. Sänkningen trappas av med stigande
inkomster för att helt upphöra vid ca 20 400 kronor i månaden. I valrörelsen
lovade Socialdemokraterna att stödja barnfamiljerna genom en maxtaxa i
barnomsorgen. En viktig poäng sades vara att maxtaxan kraftigt minskar
marginaleffekterna. Nu får många barnfamiljer tvärtom höjda marginal-
effekter! Även fastighetsskatten på flerbostadshus sänks - tillfälligt, trots
att
regeringen hävdade att uppgörelsen med Centerpartiet borgade för att
fastighetsskatten inte skulle kunna sänkas under överskådlig tid. Det är
uppenbart att Socialdemokraterna helt saknar en strategi för skattepolitiken.
Problemen med detta tilltar i takt med ekonomins internationalisering.
Folkpartiet anser att det krävs en långsiktig strategi för skattepolitiken.
Den ska inriktas på att åstadkomma ett robust och internationellt konkurrens-
kraftigt skattesystem. Med vår skattepolitik skapas goda och stabila förut-
sättningar för ekonomisk tillväxt, för minskat bidragsberoende och möjlighe-
ter för fler att leva på sin lön. Regeringens förslag går inte i denna riktning.
Vi är väl medvetna om att många människor idag lever med små eller inga
ekonomiska marginaler. Barnfamiljerna har fått se hushållsekonomin för-
sämras under 1990-talet, särskilt de som drabbats av arbetslöshet. Vårt
förslag om skattesänkningar på 13 miljarder kronor år 1999 ger kraftigt
förbättrade förutsättningar för nya jobb. Den största fördelningspolitiska
orättvisan går mellan arbetslösa och dem som har jobb. Därför vill vi ha
rejäla satsningar på jobben. Detta ger underlag för att gå vidare med
ytterligare skattelättnader. Vi vill ge en skattereduktion med 3 000 kronor för
alla i kombination med ett ökat stöd till barnfamiljerna om 3 000 kronor per
barn och år. Som ett steg i den riktningen vill vi använda det utrymme på 3
miljarder kronor som regeringen anger för skattelättnad 1999 till att
tidigarelägga ökningen av stödet till barnfamiljerna. Det kan ske t ex i form
av en tidigareläggning av den höjning av barnbidraget som regeringen talar
om för 2000 och 2001 till att börja nästa år. Det skulle innebära en höjning
av barnbidragen med 1 500 kronor redan år 1999. På detta sätt kan hälften av
den lättnad för barnfamiljerna som vi strävar efter åstadkommas snabbt.
Vi noterar att regeringen har för avsikt att bjuda in partierna till över-
läggningar om skattepolitiken. Vi deltar gärna i samtal men våra förhopp-
ningar om att dessa ska vara konstruktiva och leda till strukturella förbätt-
ringar av skattesystemet är små. Därtill torde regeringen vara alltför låst av
sina stödpartier, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Folkpartiet vill genomföra de nödvändiga skattesänkningarna i tre steg. I
ett första steg skall de skatter som är mest skadliga för jobb och tillväxt
sänkas. Vi liberaler ser det som en central politisk uppgift att skapa
förutsättningar för fler jobb och ett växande och dynamiskt näringsliv. En
högre ekonomisk tillväxt ger i sin tur utrymme för fortsatta skattesänkningar.
Våra skatteförslag för 1999 har denna inriktning - sänkt skatt på arbete,
företagande och kapitalbildning. Sänkningarna finansieras fullt ut i vårt
budgetalternativ.
I ett andra steg vill vi sänka inkomstskatten med inriktning på de lägsta
inkomstskikten. Vårt förslag innebär en skattereduktion för alla med 3 000
kronor per år, vilket relativt sett betyder mest för dem med de lägsta
inkomsterna. Samtidigt vill vi höja stödet till barnfamiljerna med 3 000
kronor per barn och år. Detta utjämnar de växande skillnaderna mellan
barnfamiljer och andra hushåll, och ger störst inkomstökning åt dem med de
lägsta inkomsterna utan att marginaleffekterna ökar.
Två förutsättningar måste dock föreligga. För det första måste den
ekonomiska tillväxten ha skapat ett överskott i de offentliga finanserna
utöver de budgetpolitiska målen om överskott på 2 procent av BNP över en
konjunkturcykel. För det andra måste ekonomin i kommuner och landsting
vara sådan att de har möjligheter att klara sina åtaganden, t ex inom vård och
skola.
I ett tredje steg vill vi återupprätta skattereformens mål om att högst 15
procent ska betala statsskatt genom en höjning av den s k brytpunkten. Om
möjligt bör detta genomföras under mandatperioden, om inte så snart det
låter sig göras därefter.
Sänkt skatt på jobben
Sänk arbetsgivaravgifterna
Orimliga skatteregler hindrar idag framväxten av
hundratusentals nya jobb. Skatter som bromsar tillkomsten
av nya jobb måste sänkas. Det är en central del i en politik
som syftar till en snabb uppgång i sysselsättningen. Sverige
har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på
arbete. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på arbete ca
42 procent. I Sverige är motsvarande siffra 56,2 procent.
Vidare utgörs mellan 63 och 74 procent av kostnaderna för
en tjänst av skatter och sociala avgifter. Skattesystemet
lägger alltså en stor del av sin tyngd på den sektor där
potentialen för fler nya jobb bedöms vara som störst - den
privata tjänstesektorn. Hög skatt på arbete leder till mindre
arbete och färre jobb precis som hög skatt på alkohol och
tobak leder till lägre konsumtion.
Det måste bli billigare att anställa. Eftersom vi bedömer att den största
potentialen för nyföretagande och jobb finns i den privata tjänstesektorn
anser vi att hela sänkningen bör riktas mot denna del av ekonomin. Vårt
förslag innebär att arbetsgivaravgifterna kan sänkas från ca 33 procent till ca
28 procent redan 11/1 1999.
Denna åtgärd sänker skatten på arbete med ca 10 miljarder kronor. Det blir
avsevärt mera gynnsamt för företagare att anställa. I en aktuell undersökning
från Företagarnas riksorganisation svarar 45 % av 600 tillfrågade
småföretagare att sänkta arbetsgivaravgifter är den enskilt viktigaste åtgärden
för att underlätta nyanställningar. Internationella studier visar att sänkt
skatt
på arbete leder till ökad sysselsättning. Det är inte troligt att sänkta
arbetsgivaravgifter äts upp av höjda löner när arbetsmarknaden nu försämras.
Erfarenheten visar nämligen att löneökningstakten påverkas av förändringar i
arbetsmarknadsläget. Även om sänkta arbetsgivaravgifter på sikt leder till en
viss uppgång i lönenivån hinner andra jobbskapande åtgärder under tiden att
komma in och påverka situationen positivt. Sänkta arbetsgivaravgifter är
därför ett effektivt medel om man snabbt vill påverka arbetsmarknaden. Det
är viktigt att få snabb effekt. Det är klart att ju längre arbetslösheten
tillåts
vara hög desto svårare är det att få ner den.
Släpp loss tjänstesektorn
Problemen med de höga skatterna på arbete är särskilt stora
när det gäller jobben i den hushållsnära tjänstesektorn.
Inkomstskatter, sociala avgifter - och i vissa fall moms -
driver upp priserna till nivåer som få människor är beredda
att betala med redan beskattade medel. Riksrevisionsverket
har uppskattat att 200 000-300 000 hushåll köper svarta
tjänster. Årligen betalas minst 10 miljarder kronor i svart
ersättning för arbete som utförs med koppling till hemmen.
(RSV Rapport 1996:5). Att så många är beredda till
lagöverträdelser måste tolkas som att skatterna upplevs som
orimligt höga. Alltför få är beredda att betala 600 kronor för
ett jobb som någon är villig att utföra för 150 kronor.
Debatten om att göra vita s k hushållstjänster tillgängliga för människor
med normala inkomster, t ex genom skattelättnader, har böljat fram och
tillbaka i flera år. Varje gång har det politiska samtalet blockerats av djupt
rotade föreställningar om att det är "fult" att betala någon för att städa,
putsa
fönster etc i det egna hemmet. Socialdemokraterna har valt att tiga ihjäl
frågan, trots att den vid det här laget är ordentligt utredd och genomlyst.
Förutom att det skulle vara "fult" att betala för tjänster i hemmet brukar
Socialdemokraterna avfärda frågan med att "det ger inte så många jobb". Få
åtgärder torde emellertid vara så väl teoretiskt och empiriskt belagda som
just skattelättnader för hushållsnära tjänster.
Folkpartiet har tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna
föreslagit en enkel och obyråkratisk modell för skattelättnader för hushålls-
tjänster (Bryt handlingsförlamningen - Sänk skatten på tjänstejobb). Den
innebär att det vita priset på hushållstjänster kan halveras direkt vid
betalningen. Vi föreslår att en skattereduktion motsvarande 50 procent på
sikt införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden för hushålls-
tjänster som utförs i det egna hemmet, upp till 25 000 kronor per år och
hushåll. Förutom att priset behöver sänkas för att efterfrågan skall ta fart
behöver det bli enklare att bjuda ut tjänsterna, vare sig man gör det i
företagsform eller som privatperson. Sommarlovslediga ungdomar ska t ex
inte behöva registrera firma för att klippa grannarnas gräsmattor mot vit
ersättning. Vi föreslår därför också förenklingar i transaktionerna mellan
privatpersoner.
Förslaget bygger på ett antal enkla iakttagelser av
verkligheten.
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster.
? Tjänsteutredningen SOU 1994:43 fann att 18 % av hushållen var
intresserade av hjälp ibland och 6 % av hushållen var mycket intresserade
av att regelbundet anlita hjälp - totalt nästan vart fjärde hushåll i Sverige.
?
Det finns ett stort potentiellt utbud av arbetskraft.
? Med ett så stort antal människor utan arbete är det självklart att utbudet
av arbetskraft är stort. Att en betydande del dessutom kan tänka sig att
arbeta med den typ av tjänsteproduktion det här är fråga om bekräftas av
flera undersökningar. Enligt Tjänsteutredningen är totalt 42 procent av de
arbetslösa villiga att arbeta med denna typ av tjänster. Det skulle betyda
100 000-150 000 personer.
?
Våra förslag till skattesänkningar förbättrar förutsättningarna
för den vita marknaden för hushållstjänster. Det
övergripande målet är att öka antalet jobb. Det är naturligtvis
svårt att ange exakt hur många nya jobb som skulle kunna
tillkomma. Men antag att en fjärdedel av alla hushåll anlitar
arbetskraft 4 timmar i veckan, eller ca 200 timmar om året,
då motsvarar det 110 000 heltidsarbeten. Om vart sjätte
hushåll (ca 680 000 hushåll) efterfrågar 200 timmar per år
kommer 136 miljoner arbetstimmar att efterfrågas,
motsvarande 74 000 heltidsarbeten. Uppenbart finns här en
mycket stor potential för fler, vita, jobb i tjänstesektorn.
Vårt förslag syftar dessutom till att:
? Göra svarta jobb vita: Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler
pressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första
kontakten med arbetsmarknaden att vara svartjobb. Genom vårt förslag
till skattereduktion får de som idag arbetar svart möjlighet att inordna sig
i ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i
socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.
?
? Öka valfriheten för hushållen: Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar
också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att
arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet, eller att arbeta mindre och i
stället göra hemarbetet själva. Med fler privata serviceföretag ökar också
möjligheten för den kommunalt finansierade hemtjänsten att erbjuda
större valfrihet.
?
? Öka jämställdheten: Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under
de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har
huvudansvaret för hemmet och barnen - och som utför merparten av det
oavlönade hemarbetet. "Pigdebatten" speglar en djupt föraktfull syn på
det arbete som fortfarande mest utförs av kvinnor. Traditionellt manligt
arbete i ett hushåll, som reparationer och underhåll, är enligt detta synsätt
"riktiga och hederliga jobb", som i dag dessutom ger rätt till skatteavdrag
inom ramen för ROT-systemet, som t ex att lägga eller slipa ett golv. Det
traditionellt kvinnliga arbetet - att tvätta samma golv - skulle det
däremot vara "fult" att ens sätta prislapp på! Mycket förenklat kan man
säga att skattesystemet uppmuntrar män att köpa tjänster av män, men
hindrar kvinnor från att köpa tjänster av kvinnor. Skattereglerna hindrar
kvinnor från att såväl bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som att
köpa sig servicetjänster. Men särskilt i storstäderna, där arbetsresorna tar
mycket tid, och gentemot familjer där övertidsarbete är vanligt, har ett
utbud av servicetjänster till hushållen börjat växa fram. Med vårt förslag
kan denna marknad utvecklas ytterligare, bli tillgänglig för allt fler och
därmed underlätta för både kvinnor och män att förena yrkesarbete med
föräldraskap.
?
? Öka effektiviteten i ekonomin: Individens fria val mellan fritid, oavlönat
hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora
skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna
minskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att
kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat
förvärvsarbete eller tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen
och därmed effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan
specialisera sig mer på sitt förvärvsarbete och de som säljer tjänsterna
blir specialister på just hushållstjänster. En ökad effektivitet leder på sikt
till ännu fler arbetstillfällen eftersom köpkraften hos befolkningen -
efterfrågan på varor och tjänster - ökar.
?
Tillsammans med våra förslag till förenklingar av företagandet kan en flora
av tjänsteföretag, som erbjuder dessa och näraliggande tjänster, växa fram.
Branschen är mycket väl lämpad för småföretagare. Från företagens
synpunkt är behovet av att minimera tiden och kostnaden för varje hembesök
stort, vilket kräver rationell planering, professionell utrustning och utbild-
ning. Arbetsgemenskap, bra utrustning och vidareutbildning bidrar till att
höja trivseln och motivationen hos de anställda. Och precis som i alla andra
yrken bidrar förstås vetskapen om att ha "gjort ett bra jobb" till självkänsla
och yrkesstolthet.
"Hälften kvar"
"En god grundregel i livet är att man skall stå vid vad man
lovat, det gäller naturligtvis också värnskatten" (Erik
Åsbrink i Aftonbladet, april 1996).
Nya "värnskatten" - den höjda statsskatten på inkomster över 360 000 - är
ett flagrant löftesbrott. Folkpartiet anser att den måste sänkas. Alla ska få
behålla minst hälften av en inkomstökning. De inkomster den högsta
marginalskatten inbringar står inte i rimlig proportion till de skador den
åsamkar samhällsekonomin och medborgarnas förtroende för beskeden de
får från politikerna. Omkring 200 000 personer betalar nu denna specialskatt
för "de rika". Problemen med höga inkomstskatter, och höga marginal-
skatter, ökar i takt med den svenska ekonomins internationalisering. Svenska
storföretag som konkurrerar på en internationell marknad, också om arbets-
kraften, vittnar om allt större svårigheter att rekrytera specialutbildade
personer. Undersökningar visar också att den grupp av framtida nyckel-
personer som hellre bosätter sig i något annat land där de kan få en bättre
ekonomisk standard blir allt större. Det rör sig om en relativt stor grupp
välutbildade medborgare, yngre och med hög arbetskapacitet. Vi vidhåller
naturligtvis vårt krav om minst "hälften kvar" av en inkomstökning för alla.
Slopa dubbelskatten på aktier
Dubbelskatten på aktier måste slopas. Svårigheter att erhålla
riskvilligt kapital är en ständig källa till bekymmer för
många småföretagare. Den enskilt viktigaste åtgärden för att
öka tillgången till riskvilligt kapital är att slopa
dubbelskatten på aktier. Dubbelskatten gör det inte bara
svårare för småföretagen att anskaffa riskkapital, den hindrar
dessutom de små företagen att växa med eget kapital.
Skattebelastningen på att växa med eget kapital är högre än
att växa med lånat kapital. Det naturliga för en företagare är
att expandera med eget kapital. Detta motverkas av
dubbelskatten. Dessutom är det en myt att skatten bara
drabbar ett fåtal "rika" personer. Nästan fem miljoner
fondsparande svenskar betalar denna straffskatt på riskvilligt
kapital.
Slopa förmögenhetsskatten
Sveriges välstånd har byggt på att vi accepterat och utnyttjat
de möjligheter som ekonomiskt utbyte med omvärlden
erbjudit. I dag innebär internationaliseringen att det är svårt
för ett enskilt land att driva skattepolitik utan hänsyn till
utvecklingen i omvärlden. Det gäller inte minst
kapitalbeskattningen, t ex förmögenhetsskatten. Den bör
stegvis avskaffas under mandatperioden. Denna specialskatt
för "de rika" betalas - som en följd av ett antal osannolika
turer under Socialdemokraternas mandatperiod - framförallt
av vanliga familjer som kanske bott länge i sina hus och
amorterat av lånen. Vissa enstaka miljardärer får däremot
stora skattelättnader. I ett första steg bör sambeskattning av
makar slopas och fribeloppet höjas till 1,2 miljoner. Detta
innebär en lättnad för många vanliga husägare.
Rättvisa regler för fåmansbolagen
Folkpartiet har länge krävt att skattevillkoren för
fåmansbolagen förbättras. De har i decennier diskriminerats
jämfört med de börsnoterade företagen. Reglerna upplevs på
goda grunder som orättvisa och snåriga. Regeringen aviserar
i finansplanen att de s k stoppreglerna i de flesta fall ska
slopas och ersättas med allmänna regler. Vi är positiva till
detta, men avvaktar det konkreta förslag som ska presenteras
"inom det närmaste året". Vi menar att det förhållande att
fåmansbolagen träffas av strängare skatteregler när det gäller
reavinster och skatt på utdelning bör åtgärdas omedelbart. I
avvaktan på regeringens konkreta förslag föreslår vi en
temporär lösning, nämligen att utdelning i fåmansbolaget -
efter det att ägaren tagit ut en lön motsvarande ungefär vad
en anställd i branschen tjänar - beskattas som
kapitalinkomst.
Uppskov med bolagsskatten
Nya och snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar
och styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb tillväxt.
Dessvärre bromsas denna ibland av stora skattebetalningar.
Vi anser att en utredning bör tillsättas med uppdrag att
granska möjligheterna att ge företagen uppskov med
bolagsskatten så länge inga utdelningar sker. Det skulle
underlätta för företagen att växa med eget kapital, vilket de
flesta önskar, och förbättra expansionsmöjligheterna för
denna typ av företag som Sverige måste få många av under
kommande år.
Slopa förtida momsen
Kravet på förtida momsbetalningar upplevs av många
småföretagare som helt orimligt. Folkpartiet delar denna
uppfattning. Vi anser att det är orimligt att många företagare
tvingas betala in momsen innan de fått betalt från sina
kunder. Vi anser att de gamla reglerna bör återinföras.
Dagens regler vittnar framförallt om en oförstående attityd
gentemot småföretagarna. Hur många vanliga löntagare
skulle acceptera att få lönen den 25:e men tvingas betala in
skatten den 20:e?
Slopa sociala avgifter på vinstandelar
Folkpartiet ser positivt på de system med andel i vinst för de
anställda som många företag tillämpar. Vi tror att det ökar
arbetsgläjden och motivationen på arbetsplatserna. Dessutom
kan det bidra till att öka förståelsen för företagandets villkor
och möjligheter. Sociala avgifter bör därför inte utgå på
vinstandelar som erbjuds anställda i ett företag.
Höj avdragsrätten för privat
pensionssparande
Hushållens sparande är lägre i Sverige än i jämförbara
industriländer, vilket är ett av skälen till att
riskkapitalmarknaden fungerar dåligt. Eget privat sparande
är en trygghetsfaktor för människor och bör uppmuntras.
Folkpartiet anser att avdragsrätten för pensionssparande bör
höjas till ett och ett halvt basbelopp.
Slopa skattetillägget för fel i
momsredovisningen.
För periodiseringsfel i momsredovisningen utgår idag en
"straffavgift" om momsen betalas för sent. Vi anser att den
bör slopas.
Lättare att jobba hemma
Många egenföretagare har hemmet som arbetsplats.
Utvecklingen av informationstekniken gör detta val allt
lättare, rationellare och vanligare. I skattesystemet finns ett
antal regler som försvårar för företagare att driva
verksamheten från den egna bostaden, i synnerhet gäller
detta för dem som bor i egen villa. Mer än halva ytan av
bostaden måste användas för företagen om den skall anses
vara näringsfastighet. Annars får endast kostnader som
uppkommit särskilt på grund av verksamheten dras av i
företaget, alla andra slags utgifter anses ha uppkommit ändå.
Folkpartiet anser att avdragsmöjligheterna behöver förbättras
och anpassas till det nya företagandets behov. Reglerna
behöver ses över i syfte att åstadkomma detta.
Lättare att få F-skattsedel
Reglerna kring utfärdanden av F-skattsedlar är ett hinder för
människor som är beredda att satsa på företagande. I 21 §
kommunalskattelagen definieras näringsverksamhet som
"självständigt bedriven förvärvsverksamhet".
Myndigheterna tolkar detta alltför snävt och godtyckligt.
Kriterierna för avslag på en ansökan om F-skattsedel verkar nästan som
avpassade för att stoppa en modern tjänsteföretagare. Den som vill bli egen
företagare bör t.ex. inte ha färre än fem kunder, ha en liten ekonomisk risk
eller bedriva en verksamhet av "allmän karaktär". I praktiken innebär dessa
regler att tusentals människor som planerat att ta steget till eget företagande
aldrig fått chansen, oavsett hur kommersiellt gångbara idéer de haft. Ingen
vet heller hur många som avstått från att ens söka en F-skattsedel efter ett
muntligt förhandsbesked från skattemyndigheterna. Vart och ett av dem är
dessutom ett misslyckande för ett land som skulle behöva en våg av nyföre-
tagande för att komma tillrätta med massarbetslösheten.
Krånglet med F-skatten måste avskaffas. Förutom att ett konkret hinder för
nyföretagandet i Sverige därmed rivs, så måste en sådan åtgärd också ses
som ett led i arbetet med att förändra attityderna till företagandet. En arbets-
grupp inom Riksskatteverket har föreslagit en mindre förändring i defini-
tionen av näringsverksamhet så att "självständigt bedriven förvärvs-
verksamhet ändras till "med viss grad av självständighet bedriven förvärvs-
verksamhet". T.o.m. denna lilla förändring avslår regeringen i budgeten!
Låg och
medelinkomsttagare
Det höga svenska skattetrycket medför onekligen höga
skatter även på låga inkomster. När de förutsättningar
föreligger som nämndes inledningsvis vill Folkpartiet:
? sänka skatten för alla genom en skattereduktion på 3 000 kronor per år.
Sänkningen betyder mest för dem med de lägsta inkomsterna.
?
? höja stödet till barnfamiljerna med 3 000 kronor per barn och år.
?
Kostnaden för dessa förändringar är ca 25 miljarder kronor.
Motiven till våra förslag i det andra steget är flera:
? att ge människor mer kvar efter skatt så att det känns mer meningsfullt att
arbeta,
?
? att särskilt öka marginalerna för dem med de allra lägsta inkomsterna,
t ex deltidsarbetande,
?
? att utjämna de skillnader som ökat under 1990-talet mellan familjer med
och utan barn,
?
? att minska antalet människor som är beroende av socialbidrag,
?
? att något minska den relativa attraktionen hos svartjobb.
?
Det är barnfamiljerna som haft den sämsta
inkomstutvecklingen under 90-talet. Detta framgår t.ex. av
Konsumentverkets undersökningar.
Skillnaden mellan barnfamiljer och familjer utan barn är fortsatt stor och
har för en del grupper vidgats under tiden. Den ökade skillnaden är särskilt
tydlig vad gäller ensamstående. Ensamstående med barn har fått en
realinkomstförsämring under perioden. Skillnaderna mellan att ha barn och
att inte ha barn har ökat.
Denna utveckling är en viktig orsak till att Folkpartiet vill att ett kom-
mande skattesänkningsutrymme ska användas för att stärka barnfamiljernas
ekonomi. Ett särskilt stöd till barnfamiljerna om 3 000 kronor per barn och år
ska införas. Detta ökar barnfamiljernas nettoinkomst med i genomsnitt ca
2,5 %. Dessa 3 000 kronor betyder relativt sett mera för låginkomsttagare.
Under förra mandatperioden ökade skattetrycket kraftigt för låg- och
medelinkomsttagare. Inkomstskattetryckets ökning på låginkomsttagare
framgår av diagram 1. Till detta kommer att andra skatter än inkomstskatten
också har ökat.
Diagram 1 Skatten för en låginkomsttagare 1994-98
Inkomstskatt och egenavgifter i procent av lönen
Källa: Konsumentverket
Det finns således anledning att lätta på skattetrycket, särskilt
för låg- och medelinkomsttagare.
Detta skulle kunna ske genom att grundavdraget höjs. En generell höjning
av grundavdraget medför dock stora negativa effekter på statsfinanserna. Det
är Folkpartiets uppfattning att en generell höjning av grundavdraget av sådan
storlek att den skulle innebära någon verklig lättnad för låg- och medel-
inkomsttagare inte nu kan rymmas inom en ansvarsfull finanspolitik. Det
skulle kräva skattesänkningar om flera tiotals miljarder kronor.
Men en riktad höjning till låg- och medelinkomsttagare skulle vara möjlig.
Det skulle dock innebära att avtrappningen av (det höjda) grundavdraget
måste bli skarpare än idag. Med ett snabbare avtrappat grundavdrag skulle
medelinkomsttagare på nytt drabbas av marginalskatteeländet. Nackdelarna
med att gå tillbaka till 70- och 80-talens marginaleffekter är så stora att
detta
måste undvikas. Vårt val har istället blivit en generell skattesänkning för
alla
i form av en allmän skattereduktion, dvs ett avdrag på skatten, om 3 000
kronor per person och år.
Sammantaget ger de båda åtgärderna tillsammans en realinkomstökning
per individ om bortåt 5 %. Därmed återhämtas också de inkomstförluster
som gjorts under de gångna åren. En i kronor lika stor skattereduktion är
relativt sett viktigast för låginkomsttagarna. För låginkomsttagarna ger det en
inkomstökning efter skatt om ca 10 %. För höginkomsttagarna blir ökningen
betydligt lägre, ca 2 %. Åtgärderna innebär därmed en inkomstutjämning
efter skatt.
En lika stor skattereduktion för alla innebär vidare att marginalskatten inte
skärps.
Tabell 4 Inkomstökning per individ med Folkpartiets
förslag
Procentuell ökning av nettoinkomsten per person
Taxerad
förvärvs-
inkomst
Med
barnstödet
Med
skattereduktion
Med
båda
50 000-100
000
7,0
6,4
13,4
100 000-150
000
3,9
3,7
7,6
150 000-200
000
2,7
2,8
5,5
200 000-250
000
2,0
2,2
4,2
250 000-300
000
1,8
2,1
3,9
300 000-350
000
1,5
1,5
3,0
350 000-400
000
1,3
1,3
2,6
400 000-
1,0
1,0
2,0
Genomsnitt
2,4
2,4
4,8
En tvåbarnsfamilj får med Folkpartiets skattepolitik en
skattelättnad om 12 000 kronor per år eller 1 000 kronor per
månad. Detta är en avsevärd förbättring av barnfamiljernas
ekonomi.
Tabell 5 Skattelättnad med Folkpartiet
Exempel 1
Mellanstadielärare Månadslön 17 000 kr
Sjuksköterska (deltid) " 13 000 kr
2 barn
Netto av lön idag, sammanlagt 19 600 kr
Nettotillskott per år genom Folkpartiets förslag: 12 000 kr
Motsvarar i proc. ökning av familjens netto av lön ca 5 %
Exempel 2
Handelsanställd (deltid) Månadslön 10 000 kr
1 barn
Netto av lön idag 6 800 kr
Nettotillskott per år genom Folkpartiets förslag 6 000 kr
Motsvarar i proc. ökning av familjens netto av lön ca 7,5 %
De inkomstökningar som detta innebär medför att ett antal individer kan
slippa beroende av socialbidrag.
Tabell 6. Antal hushåll som lyfts ur
socialbidragsberoende
Gifta, 2 arbetar
ca 5 300
därav utan barn
ca 500
med barn
ca 4 800
Gifta, 1 arbetar
ca 5 000
därav utan barn
ca 500
med barn
ca 4 500
Gifta, ingen
arbetar
ca 900
därav utan barn
-
med barn
ca 900
Ensamstående
män
ca 9 800
därav utan barn
ca 8 900
med barn
ca 900
Ensamstående
kvinnor
ca 15
800
därav utan barn
ca 6 800
med barn
ca 9 000
Familjer 16-19 år
< 100
därav utan barn
-
med barn
< 100
Summa
ca 37
000
därav utan barn
ca 16 700
med barn
ca 20 200
Av de ca 37 000 hushåll som skulle slippa socialbidrag
handlar det således om drygt 16 000 hushåll utan barn och
över 20 000 hushåll med barn.
Antalet berörda personer skulle uppgå till uppemot 100.000, varav nästan
hälften är barn.
De som kommer ut ur socialbidragsberoende får också kraftigt minskade
marginaleffekter eftersom marginaleffekten för socialbidragstagaren är
100 %.
Tillbaka till skattereformen
Folkpartiet står självfallet fast vid skattereformens
intentioner, dvs att endast 15 procent av löntagarna ska
betala statsskatt. Det kräver att den sk brytpunkten höjs. Om
möjligt bör detta genomföras under mandatperioden, i annat
fall så snart som möjligt därefter.
Fastighetsskatten
Fastighetsskatten har under senare år varit föremål för ett
antal mer eller mindre osannolika turer. Under förra
mandatperioden motsatte sig s-regeringen och Centerpartiet
hårdnackat oppositionens alla förslag till förbättringar av
fastighetsskatten. Kombinationen av höjda taxeringsvärden
och höjd skattesats fick helt orimliga effekter för många, i
synnerhet fastboende i skärgårdarna. Efter massiva protester
lade Socialdemokraterna och Centerpartiet fram ett förslag
med tillfälliga sänkningar för de värst drabbade - så illa
genomarbetat att Lagrådet underkände förslaget. Och trots
att ett viktigt motiv till uppgörelsen med Centerpartiet sades
vara att fastighetsskatten därefter inte skulle kunna ändras
inom överskådlig tid, så föreslås nu tillfälliga sänkningar för
flerfamiljsbostäder.
Folkpartiet tillhör inte dem som förespråkar en helt slopad fastighetsskatt,
men vi anser att systemet måste göras om. Vi avvaktar de förslag som den
parlamentariska utredningen om fastighetsskatten kommer att lämna.
Införande av schablonbeskattning bör exempelvis genomlysas ordentligt.
Det är emellertid nödvändigt att snabbt lindra fastighetsskatten för dem
som drabbats hårdast av de senaste årens höjningar. För detta ändamål
avsätter vi ett belopp som är fem gånger större än det regeringen föreslagit,
vilket skapar utrymme för de mer rejäla skattelättnader som behövs. Vårt
förslag om sänkt förmögenhetsskatt innebär dessutom en lättnad för många
vanliga husägare.
Skatteväxling
Folkpartiet är positivt till s k grön skatteväxling. Ett viktigt
inslag i den stora skattereformen 1990/91 var just höjd skatt
på energi och miljöförstörelse samt sänkt skatt på
arbetsinkomster. Folkpartiet var också det första parti som
föreslog införande av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Under förra mandatperioden höjde regeringen en rad energi- och miljö-
skatter, dock utan att samtidigt föreslå sänkta arbetsgivaravgifter. Dessa
höjdes tvärtom. För att en skatteväxling ska vara lyckosam krävs förstås dels
att skatten på arbete verkligen sänks, dels att viktiga konkurrentländer går
fram i ungefär samma takt med höjda avgifter på miljöfarlig verksamhet. I
annat fall finns en risk att miljöfarliga verksamheter flyttar till det land som
har lägst miljöskatter. Miljöproblemen är gränsöverskridande och vi libera-
ler ser EU som ett effektivt instrument att bland annat genom beslut om
gemensamma miljöskatter åtgärda problemen. Vi anser att regeringen
kraftfullt bör driva kravet om en gemensam koldioxidskatt inom EU.
Det måste löna sig att vara
hederlig
Varje år går staten och kommunerna miste om stora
skatteintäkter - i runda tal 50 miljarder kronor - som en följd
av omfattande skattefusk. Dessutom betalas årligen ut mellan
6,5 och 8,5 miljarder kronor i "felaktiga bidrag". Intresset
och viljan att handla rätt och riktigt behöver återupprättas.
Från liberala utgångspunkter handlar det inte bara om att få in mer
skattepengar till angelägna välfärdsutgifter som vård och skola. Det handlar
om att hederliga medborgare skall skyddas mot att andra skor sig på hans
eller hennes bekostnad, att försvara en sund marknadsekonomi och rättvisa
villkor för småföretagare - och att upprätthålla ursprungliga normer och
ambitioner i välfärdspolitiken. I ett liberalt samhälle ska människor som
arbetar, eller driver företag, och betalar skatt känna sig förvissade om att de
behandlas på lika villkor som andra. De måste känna sig förvissade om att
skatterna de betalar hamnar rätt.
Det är allmänt känt att svartjobb inom sektorer som hantverk och
hushållsarbete är vanligt förekommande. Det rör sig dels om småföretagare
och hantverkare som byter tjänster med varandra, dels om privatpersoner
som medvetet köper tjänster "utan kvitto", som t ex bilreparationer eller
städning. I vissa fall köper människor "svart" utan att veta om det - t.ex. hos
frisören, på restaurangen eller i taxin.
För småföretagare i tjänstebranscher som riktar sig främst till
privatpersoner - restauranger, taxi, snickerifirmor etc - är det svårt att vara
ärlig om konkurrenterna pressar sina priser genom att t ex anlita svart
arbetskraft, fiffla med taxametern eller avstår från att redovisa alla
inkomster.
I en rapport från Riksrevisionsverket framhåller t ex Länsstyrelsen i Skåne
att bruket av svart arbetskraft inom restaurangnäringen är mycket
omfattande. Vid kontroller mot restauranger i Gävleborgs län uppgav en
påfallande stor andel av personalen att de vikarierade tillfälligt eller att det
var första kvällen de arbetade, osv. Sannolikt har många små
tjänsteföretagare svårt att överleva om de följer gällande regler.
Vi tycker att det är hög tid att ta fusket och svartjobben på allvar.
Självfallet spelar reglerna i skatte- och bidragssystemen en stor roll för
människors benägenhet att handla rätt och riktigt. Det är t ex uppenbart att
skattereglerna för hushållstjänster upplevs som helt orimliga av de flesta,
tröskeln för att köpa tjänsterna svart blir därför låg.
Vår politik - skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida moms,
sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn - innebär viktiga steg
mot ett samhälle där ett hederligt beteende lönar sig bättre. Våra förslag om
att minska och förenkla regler som rör företagandet minskar också riskerna
för missförstånd om vad som faktiskt gäller.
Vi föreslår dessutom att skattemyndigheten och försäkringskassorna får
ökade resurser, 150 miljoner respektive 50 miljoner kronor mer än med
regeringens förslag, för effektivare kontroll och upplysning.
Slopa generalklausulen
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det
finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det
ligger i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna
har ambitioner att motverka skattefusk. För oss liberaler är
det emellertid centralt att denna strävan inte kränker den
enskildes integritet och rättssäkerhet.
Den s k generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen.
Därefter har den återinförts - och skärpts - av Socialdemokraterna. Vi anser
att den står i strid med fundamentala principer som syftar till att förhindra
godtycklig maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och helt
oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna
ska vara fasta och klara så att medborgarna därigenom kan förutse och förstå
konsekvenserna av sitt handlande. Människor måste ha förutsättningar att
känna till var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka
sanktionerna är om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför
avskaffas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattepolitikens inriktning,1
2. att riksdagen beslutar att ersättning för tjänster som utförs i det egna
hemmet skall berättiga till skattereduktion i enlighet med vad som anförts i
motionen, 1
3. att riksdagen beslutar sänka arbetsgivaravgifterna i enlighet med vad
som anförts i motionen, 1
4. att riksdagen beslutar att statsskatten skall vara högst 20 %,1
5. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelskatten på aktier, 1
6. att riksdagen beslutar om en sänkning av förmögenhetsskatten i enlighet
med vad som anförts i motionen, 1
7. att riksdagen beslutar om ändrade regler för fåmansbolagen i enlighet
med vad som anförts i motionen, 1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda möjligheterna till uppskov med
bolagsskatten i vissa fall,2
9. att riksdagen beslutar ändra reglerna för momsbetalningar i enlighet med
vad som anförts i motionen, 1
10. att riksdagen beslutar avskaffa sociala avgifter på vinstandelar i
företagen, 1
11. att riksdagen beslutar höja avdragsrätten för sparande i privata
pensionsförsäkringar till 1,5 basbelopp, 1
12. att riksdagen beslutar avskaffa skattetillägget för fel i
momsredovisningen,2
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av reglerna för företagare med hemmet som
arbetsplats, 2
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enklare F-skatteregler, 2
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, 1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en återgång till skattereformens intentioner, 1
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkt fastighetsskatt, 1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en grön skatteväxling, 1
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att motverka svartarbete och skatteundandraganden,2
20. att riksdagen beslutar avskaffa generalklausulen.2