Sysselsättningen i Sverige är katastrofalt låg och ändå är
regeringen handlingsförlamad. Nu krävs i stället omedelbara
insatser för fler nya företag och jobb i Sverige. I denna
motion presenterar vi konkreta förslag till skattelättnader för
s.k. hushållstjänster. Förslagen skall betraktas som en del av
en politik som syftar till en snabb ökning av
sysselsättningen, ett dynamiskt näringsliv och ett växande
välstånd i Sverige.
Alla vet att orimliga skatteregler lägger en död hand över marknaden för
vita hushållstjänster. Många jobb i denna sektor kommer aldrig till stånd.
Hundratusentals hushåll - framför allt barnfamiljer och äldre - köper
tjänsterna svart. Tusentals människor arbetar utan få del av de gemensamma
trygghetssystemen. Så ser verkligheten ut.
Debatten om att lätta på skattetrycket och släppa fram de vita tjänstejobben
i hemmen har böljat fram och tillbaka i flera år. Varje gång har det politiska
samtalet blockerats av föreställningar om att det är "fult" att betala för vissa
servicetjänster i hemmen. Att betala någon som sätter upp kakel i badrummet
berättigar i dag till skatteavdrag. Men att betala någon för att tvätta samma
kakel medför enligt detta förlegade synsätt "orättvisor".
Den här motionen innehåller konkreta förslag för att göra vita hushålls-
tjänster tillgängliga för människor med normala inkomster. Med en rejäl ut-
vidgning av dagens ROT-system - en större skattereduktion för långt fler
tjänster - får traditionellt kvinnligt arbete i hemmen samma skattemässiga
villkor som det traditionellt manliga.
Vi föreslår att en skattereduktion på 50 procent införs för privatpersoners
betalning av arbetskostnaden för hushållstjänster som utförs i det egna
hemmet, upp till 25.000 kronor per år. Förslaget innebär att det vita priset
halveras, direkt vid köpet, jämfört med dagens regler. Vår bedömning är att
förslaget på någon sikt kan ge upphov till mellan 50.000 och 100.000 nya
jobb.
För att få fart på sysselsättningen krävs inte bara att priset kommer ned till
nivåer som många är beredda att betala. Det måste också bli lättare att
erbjuda tjänsterna, vare sig man gör det i företagsform eller som privat-
person. Vi föreslår därför förenklingar för bildande och drift av i synnerhet
mindre tjänsteföretag. Vår förhoppning är att en flora av nya småföretag
växer fram, som på professionell basis erbjuder en lång rad olika
hemservicetjänster. Dessutom föreslås en enkel och obyråkratisk lösning för
den som vill anlita en privatperson.
För att åstadkomma en kraftfull ökning av sysselsättningen i Sverige krävs
åtgärder på en rad områden. Det gäller bl.a. regelverket på arbetsmarknaden,
lönebildningen och skatterna på arbete och kapitalbildning. Våra respektive
partier har föreslagit omfattande förändringar på dessa områden.
Förslaget i den här motionen är ett viktigt steg mot lägre skatt på arbete
och en växande och dynamisk tjänstesektor. Det går lätt att genomföra och
ger sannolikt snabbt fler nya jobb. Dessutom ger det människor en chans att
inordna sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall är liten och
på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga
finanserna. Vi tillgodoräknar oss emellertid inte några dynamiska effekter
förrän de uppstått och föreslår därför att skattebortfallet, som beräknas till
1,6 miljarder kronor brutto, finansieras genom en minskning av anslaget till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Den låga sysselsättningen
största samhällsproblemet i
Sverige
Sysselsättningen i Sverige är katastrofalt låg. Mer än en halv
miljon saknar ett reguljärt arbete. Under de första ett och ett
halvt åren av det socialdemokratiska regeringsinnehavet steg
sysselsättningen, framför allt en fördröjd effekt av de
strukturella förbättringar som den borgerliga regeringen
genomförde. Därefter tog den socialdemokratiska
regeringens återställare ut sin rätt med följden att
sysselsättningen föll under större delen av 1996 och 1997.
Under 1998 har sysselsättningen åter börjat stiga men har
ännu inte återhämtat fallet under de två gångna åren.
Den låga sysselsättningen och den höga arbetslösheten är vår
tids allvarligaste samhällsproblem.
- För den enskilde är arbetslöshet ofta en plåga i form av socialt utanför-
skap och dålig ekonomi. Dessutom drabbas den arbetslöses omgivning
och framför allt barnen.
- För samhällsekonomin innebär det en stor kostnad att arbetsföra män-
niskor går mer eller mindre sysslolösa i stället för att bidra till produktion
av varor och tjänster. En ökad sysselsättning leder till snabbare tillväxt
och välståndsutveckling. Nu fortsätter i stället tillväxten att släpa efter
den i jämförbara länder. Mellan 1995 och 1997 halkade vi ned från 9:e
plats i EU:s välfärdsliga till 12:e plats. Med en BNP per capita på 95
procent av EU-genomsnittet var det förra året bara Spanien, Portugal och
Grekland som var fattigare än Sverige i EU.
- Möjligheterna att finansiera viktiga offentliga åtaganden som utbildning,
sjukvård och äldreomsorg urholkas. Dels därför att arbetslösheten
innebär offentliga utgifter i form av a-kassa och socialbidrag, dels därför
att den låga sysselsättningen håller tillbaka tillväxten av skatteunderlaget.
Att fler arbetar är betydligt viktigare än ökade statsbidrag för kommun-
ernas möjlighet att infria sina åtaganden gentemot invånarna. En ökning
av skatteunderlaget (lönesumman) med en procent mer per år 1999-2001
än vad regeringen räknar med skulle förbättra kommunernas och land-
stingens ekonomi med 10 miljarder kronor år 2001.
Den negativa utvecklingen av sysselsättningen har flera
orsaker. Den viktigaste är dock att Socialdemokraterna med
sin företagsfientliga politik, framför allt i form av
skattehöjningar på drygt 70 miljarder kronor netto under den
förra mandatperioden och återregleringar av arbetsrätten, har
försvårat för de människor som vill starta och driva företag.
När politiken fick genomslag föll antalet egna företagare och
fria yrkesutövare dramatiskt.
Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag
på arbete. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på arbete
42,1 procent enligt Eurostat. I Sverige är motsvarande siffra
56,2 procent. I Sverige utgörs mellan 63 procent och
74 procent av kostnaderna för en tjänst av skatter och sociala
avgifter. De stora skattekilarna - skillnaden mellan köparens
pris och säljarens ersättning efter skatt - bromsar framväxten
av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn. I
synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till
privatpersoner som betalar med redan beskattade medel.
Våra partier är överens om att skatten på arbete behöver sänkas generellt. I
den här motionen begränsar vi oss till att föreslå skattelättnader för de
tjänster som utförs i hemmet eller på den egna tomten, här kallade
"hushållstjänster". Vårt konkreta förslag utgör en del i en politik som syftar
till en snabb sysselsättningsökning, fler nya företagare och expansion av
redan befintliga företag.
Stor potential för en vit
marknad för
hushållstjänster
Frågan om skattelättnader för hushållstjänster är noga utredd
och analyserad. Tidigt ute i debatten var ekonomen Anne-
Marie Pålsson. På den borgerliga regeringens uppdrag
lämnade en annan ekonom, Lars Vinell, ett förslag i
utredningen "Uppskattad sysselsättning" (SOU 1994:43).
Den socialdemokratiska regeringen har också beställt en
egen utredning: Dan Anderssons "Skatter, tjänster och
sysselsättning" (SOU 1997:17). Kunskaper och erfarenheter
finns också att hämta i en rad andra EU-länder som öppnat
marknader för privata hushållstjänster, som Danmark och
Holland, men också från försöksverksamheter som bedrivits
i Sverige med mycket gott resultat, som EU-projektet
"Humlan" i Kungälv.
De erfarenheter och kunskaper som redan inhämtats visar bland annat
följande:
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster
- Tjänsteutredningen SOU 1994:43 fann att 18 procent av hushållen var
intresserade av hjälp ibland och 6% av hushållen var mycket intresserade
av att regelbundet anlita hjälp - totalt nästan vart fjärde i hushåll i
Sverige.
- Riksskatteverkets uppskattningar tyder på att över 90.000 hushåll köper
tjänster som städning, fönsterputsning och barntillsyn svart. Inkluderas
reparationer, rörmokeri e. dyl. stiger siffran till 200.000-300.000 hushåll.
- Den marknadsundersökning som utfördes i Kungälv i samband med
försöksverksamhet visade att 37 procent av hushållen var intresserade av
att köpa servicetjänster till hemmet samt att
- det genomsnittliga behovet hos hushållen var lika stort oavsett
inkomstgrupp
- det största behovet av tjänster finns hos familjer med barn under sju år
- näst efter barnfamiljerna är det äldre som mest efterfrågar hjälp till
hemmet.
Det finns ett stort potentiellt utbud av arbetskraft
Med ett så stort antal människor utan arbete är det självklart
att utbudet av arbetskraft är stort. Att en betydande del
dessutom kan tänka sig att arbeta med den typ av
tjänsteproduktion det här är fråga om bekräftas av flera
undersökningar.
- Enligt Tjänsteutredningen var 11 procent av de arbetslösa villiga att
arbeta med denna typ av tjänster, 31 procent svarade "ja, kanske", totalt
alltså 42 procent av de arbetslösa.
- Enligt den SCB-undersökning som Ungdomspolitiska kommittén lät göra
hösten 1996 kunde 44 procent av de arbetslösa ungdomarna tänka sig att
arbeta tillfälligt inom denna sektor och 7 procent kunde tänka sig arbetet
som framtida yrke, sammanlagt över hälften av alla arbetslösa ungdomar.
Vi vet också att det är det höga skatteuttaget som hindrar
efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad.
Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp
timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala
inkomster är beredda att betala. Undersökningar visar också
att efterfrågan är mycket priskänslig. Det svarta timpriset
ligger enligt olika undersökningar mellan 50 och 100 kronor.
Om arbetet skall betalas vitt blir priset mer än det dubbla.
Vid den prisnivån är efterfrågan nära noll.
Så gott som alla hushållstjänster, som städning, fönsterputsning eller barn-
passning som utförs mot betalning sker därför svart. Riksskatteverkets under-
sökningar visar att den svarta marknaden för hushållstjänster lågt räknat om-
sätter 10 miljarder kronor.
Olika försök har gjorts att uppskatta hushållstjänsternas sysselsättnings-
potential. En utgångspunkt är hur hushållen använder sin tid. Statistiska
centralbyrån gjorde 1990/91 en stor undersökning över hushållens tids-
användning. Denna visade att hushållen i genomsnitt använder drygt 34
timmar i veckan till förvärvsarbete, nästan 27 timmar till hushållsarbete och
34 timmar till fritid. Utslaget på veckans alla dagar innebär detta att det
utförs nästan 4 timmar hemarbete om dagen.
Det finns cirka 4,1 miljoner bostadshushåll i Sverige. Det innebär att om
varje hushåll överlåter en timme hemarbete i veckan på ett hemservice-
företag kommer drygt 210 miljoner timmar hemservice att efterfrågas på ett
år. Ett heltidsarbete innebär vanligen 1.840 arbetstimmar per år. Varje vecko-
timme hemarbete som hushållen i genomsnitt överlåter på ett hemservice-
företag motsvarar således omkring 115.000 heltidsarbeten i hemservice-
branschen.
Det är knappast realistiskt att tro att alla hushåll skulle anlita arbetskraft
utifrån. Däremot är det fullt tänkbart att en del hushåll anlitar extern hjälp
en
eftermiddag i veckan, dvs 4 timmar per vecka eller cirka 200 timmar om året.
Om en fjärdedel av alla hushåll beter sig på detta sätt kommer drygt 200
miljoner timmar per år att efterfrågas, motsvarande drygt 110.000 heltids-
arbeten. Om vart sjätte hushåll (cirka 680.000 hushåll) efterfrågar 200
timmar per år kommer 136 miljoner arbetstimmar att efterfrågas, motsva-
rande 74.000 heltidsarbeten. Enligt SOU 1994:43 uppgav 1 miljon hushåll, i
samband med en intervjuundersökning, att de efterfrågade extern arbetskraft.
Uppskattningar visar att den skattereduktion som fanns 1994 för ROT-
arbeten innebar ungefär 4.300 helårsarbeten. Med tanke på att underhålls-
arbete i hemmen endast tar upp cirka 13 procent av hemarbetet, borde en
utökad möjlighet till skattereduktion få ganska stora effekter. Den dåvarande
skattereduktionen var dessutom "ineffektiv" eftersom svart arbete fortfarande
var väsentligt billigare. Mot denna bakgrund har sysselsättningspotentialen
vid en kraftigare skattereduktion för ROT-sektorn uppskattats till cirka
25.000 helårsarbeten (Erik Norrman 1995).
Tjänsteutredningen (SOU1994:43) undersökte bland annat städtjänsternas
priskänslighet. Vid ett pris på 50 kronor per timme skulle enbart efterfrågan
på städning motsvara 49.000 helårsarbeten. Med dagens skattepolitik ligger
motsvarande timpris en bra bit över hundra kronor. Vid detta pris blir
efterfrågan på städtjänster mycket liten.
Sammantaget är vår bedömning att sysselsättningspotentialen för hem-
service och mer omfattande ROT-arbeten vid en femtioprocentig skattere-
duktion på någon sikt ligger på mellan 50.000 och upp mot 100.000 arbets-
tillfällen.
Målen med sänkt skatt på
hushållstjänster
Våra förslag till skattesänkningar förbättrar förutsättningarna
för den vita marknaden för hushållstjänster. Det
övergripande målet är att:
- Öka antalet jobb: Det främsta motivet är att öka sysselsättningen. Det är
svårt att med någon större precision ange hur många nya arbetstillfällen
som kan tillkomma med vårt förslag. Mot bakgrund av de under-
sökningar som gjorts är vår bedömning att det på sikt kan röra sig om
mellan 50.000 och 100.000 nya arbetstillfällen. Särskilt från social-
demokratiskt håll har den här typen av arbeten avfärdats som "pigjobb".
Det är djupt kränkande för de människor som i dag utför denna typ av
arbetsuppgifter. Det finns ingenting som säger att människor, som på
professionell basis utför tjänster åt andra i deras hem skulle få särskilt låg
status. Arbetet kräver kunskap, erfarenhet och yrkesskicklighet. Med vårt
förslag kan en flora av tjänsteföretag, som erbjuder dessa och
näraliggande tjänster växa fram. Branschen är mycket väl lämpad för
småföretagare. Från företagens synpunkt är behovet av att minimera
tiden och kostnaden för varje hembesök stort, vilket kräver rationell
planering, professionell utrustning och utbildning. Arbetsgemenskap, bra
utrustning och vidareutbildning bidrar till att höja trivseln och
motivationen hos de anställda. Och precis som i alla andra yrken bidrar
förstås vetskapen om att ha "gjort ett bra jobb" till självkänsla och
yrkesstolthet.
Vårt förslag syftar dessutom till att:
- Göra svarta jobb vita: Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler
pressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första
kontakten med arbetsmarknaden att vara svartjobb. Genom vårt förslag
till skattereduktion får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig
i ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i
socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.
- Öka valfriheten för hushållen: Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar
också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att
arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet, eller att arbeta mindre och i
stället göra hemarbetet själv. Med fler privata serviceföretag ökar också
möjligheten för den kommunalt finansierade hemtjänsten att erbjuda
större valfrihet.
- Öka jämställdheten: Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under
de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har
huvudansvaret för hemmet och barnen - och som utför merparten av det
oavlönade hemarbetet. "Pigdebatten" speglar en djupt föraktfull syn på
det arbete som fortfarande mest utförs av kvinnor. Traditionellt manligt
arbete i ett hushåll, som reparationer och underhåll, är enligt detta synsätt
"riktiga och hederliga jobb", som i dag dessutom ger rätt till skatteavdrag
inom ramen för ROT-systemet, som t.ex. att lägga eller slipa ett golv. Det
traditionellt kvinnliga arbetet - att tvätta samma golv - skulle det
däremot vara "fult" att ens sätta prislapp på! Mycket förenklat kan man
säga att skattesystemet uppmuntrar män att köpa tjänster av män, men
hindrar kvinnor från att köpa tjänster av kvinnor. Skattereglerna hindrar
kvinnor från att såväl bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad, som att
köpa sig servicetjänster. Men särskilt i storstäderna, där arbetsresorna tar
mycket tid, och gentemot familjer där övertidsarbete är vanligt, har ett
utbud av servicetjänster till hushållen börjat växa fram. Med vårt förslag
kan denna marknad utvecklas ytterligare, bli tillgänglig för alltfler och
därmed underlätta för både kvinnor och män att förena yrkesarbete med
föräldraskap.
- Öka effektiviteten i ekonomin: Individens fria val mellan fritid, oavlönat
hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora
skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna
minskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att
kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat
förvärvsarbete eller till att tillbringa den med barnen. Det ökar
specialiseringen och därmed effektiviteten i ekonomin. De som köper
tjänsterna kan specialisera sig mer på sitt förvärvsarbete och de som
säljer tjänsterna blir specialister på just hushållstjänster. En ökad
effektivitet leder på sikt till ännu fler arbetstillfällen eftersom köpkraften
hos befolkningen - att efterfråga fler varor och tjänster - ökar.
Skattereduktion för tjänster
som utförs i hemmet
Vårt förslag:
- Ersättning för tjänster som utförs i det egna hemmet skall berättiga till
skattereduktion
- Skattereduktionen skall uppgå till 50 procent av arbetskostnaden,
inklusive moms
- Skattereduktionen begränsas till 25.000 kronor per hushåll och år.
Hushållen blir därmed berättigade till skattereduktion för betalning av
arbetskostnader upp till 50.000 per år.
Vi har utformat vårt förslag för att bl.a. uppnå följande:
- En rejäl prissänkning på de aktuella tjänsterna så att efterfrågan tar fart
- Det lägre priset ska kunna erbjudas direkt vid köptillfället
- Systemet ska vara enkelt och obyråkratiskt för både kunden och säljaren
- Fusk och missbruk ska kunna upptäckas
Skattelättnaden ska vara lika stor för alla som vill utnyttja
den.
Tabell 1: (Kostnad per timme service
vid en timlön på 90 kr )
Skattereduktion med omedelbart
lägre pris för köparen
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste
priset sänkas rejält genom att skattekilen minskas eller slopas
helt.
Att slopa momsen på hushållstjänster skulle minska skattekilen. EU-kom-
missionen har föreslagit, men ännu ej fått gehör för, att medlemsländerna
skall kunna ha lägre momssats för hushållstjänster under en försöksperiod på
tre år. Ett problem med detta initiativ är att det knappast kommer att skapas
några nya tjänsteföretag om de bara får förutsättningar att överleva under en
försöksperiod på tre år. Ett annat problem är att sänkt moms sannolikt inte är
tillräckligt för att minska skattekilen så mycket som behövs för att skapa en
efterfrågan på hushållstjänster. Sänkt moms på tjänster går dock, om det blir
tillåtet, att kombinera med en skattereduktion.
Vårt förslag kan beskrivas som en utvidgning av dagens ROT-system, dvs.
den skattereduktion som tillämpas för reparationer, ombyggnad och tillbygg-
nad. Efter uppvisande av kvitto kan man i dag få tillbaka 30 procent av
betalning för arbetskraft, dock högst 10.500 kronor för arbeten i eget småhus
och 5.000 kronor i bostadsrätt.
Med en skattereduktion på endast 30 procent är det fortfarande betydligt
billigare att låta utföra tjänsterna svart. Vi föreslår därför en
skattereduktion
på 50 procent av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som
utförs i hemmet. En nackdel med ROT-systemet är att den som köper
tjänsten inte får tillbaka pengarna förrän i augusti året efter det att arbetet
utförts. För mindre omfattande hushållstjänster som utförs ofta skulle ett
sådant system sannolikt innebära att hushållen avstod från att köpa
tjänsterna. Vi föreslår därför ett system som innebär att skattereduktion sker
omedelbart.
Vårt förslag innebär att det vita priset nära nog halveras jämfört med i dag.
Prissänkningen borde vara tillräckligt stor för att få fart på efterfrågan, och
därmed sysselsättningen, även om det vita priset fortfarande ligger något
över dagens svarta priser. Vi tror inte att det är nödvändigt att det vita
priset
är exakt lika lågt som det svarta för att göra vita jobb konkurrenskraftiga.
Dels utgår vi ifrån att hushållen helst vill hålla sig på rätt sida om lagen,
dels
innebär det en trygghet att ha kvitto på det arbete man betalat för. Det faktum
att de som erbjuder svarta tjänster måste smyga och smussla med sin
verksamhet hämmar effektiviteten i branschen. På en väl fungerande och
dynamisk marknad kommer även dessa servicetjänster att utvecklas,
produktiviteten att öka och kvalitén att förbättras - och kunderna att få "mer
för pengarna".
Tjänster som utförs i hemmet skall ge
skattereduktion
Tidigare utredningar - "Uppskattad sysselsättning" (SOU
1994:43) och "Skatter, tjänster och sysselsättning" (SOU
1997:17) - har föreslagit exakt vilka hushålls- och
hushållsnära tjänster som borde bli föremål för lägre skatt.
Ett sådant system finns även i Danmark där särskilda
"hjemmeserviceföretag" får sälja vissa uppräknade
hushållstjänster till låga priser och sedan få tillskott från
staten.
Vår uppfattning är emellertid att sådana "listor" begränsar valfriheten och
företagens möjlighet att bjuda ut nya tjänster. Dessutom skulle ett sådant
system skapa administrativt krångel.
Vårt förslag innebär därför en enklare avgränsning. De tjänster som utförs
i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad.
Det innebär att skatten sänks dels för ett antal hushållstjänster där det är
lätt
att "göra det själv" och någon vit marknad knappast förekommer, exem-
pelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även
sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad, som målning,
snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts
offentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg, och
andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och
arkitekttjänster.
Vi anser det nödvändigt med en begränsning av den maximala skatte-
reduktionen. Vi föreslår att den skall vara 25.000 kronor per hushåll och år.
Det innebär att hushållet kan köpa tjänster för 50.000 kronor per år och få
skattereduktion för dessa.
Det skulle emellertid vara möjligt att avgränsa skattereduktionen genom att
ange hushållstjänster som, utöver ROT-arbeten, skall berättiga till skatte-
reduktion, med de tidigare nämnda nackdelar det innebär. Sannolikt skulle
inte något tak erfordras med en sådan teknik. För sådana tjänster som för
närvarande inte säljs på någon vit marknad kommer det inte att uppstå något
skattebortfall för den offentliga sektorn. Den danska modellen innehåller
inget tak per hushåll och har ändå sammantaget gått med vinst för staten när
människor som tidigare försörjt sig på a-kassa eller socialbidrag fått arbete
och börjat betala skatt.
Att köpa en tjänst från ett
företag
Vårt förslag:
- När en kund köper en tjänst av ett företag skall säljaren dra av
skattereduktionen från kundens pris direkt vid betalningen. Företaget får
därefter dra av skattereduktionen i den månatliga skattedeklarationen.
När en privatperson köper en tjänst som är berättigad till
skattereduktion från ett företag skall företaget dra av
kundens skattereduktion direkt vid betalningen. På kvittot
kommer då att stå hur mycket kunden har betalat och hur
mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full skatt.
Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna
månatliga skattedeklarationen. Det blir ännu enklare i och
med att systemet med skattekonto infördes vid årsskiftet
97/98.
Tabell 2:
Exempel när uppdragstagaren är ett företag kr per timme )
I exemplet ovan skulle tjänsten ha kostat 150 kronor i
timmen för kunden vid fullt pris och kostar 75 kronor efter
skattereduktion. Företagaren eller dennes anställde får en
bruttoersättning på 90 kronor i timmen. Efter avdrag för
skattereduktionen skall företagaren i exemplet betala in 18
kronor i skatt för den utförda transaktionen.
Att köpa en tjänst från en
privatperson
Vårt förslag:
- En privatperson som anlitar en annan privatperson för en tjänst får en
skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden inklusive arbetsgivar-
avgift. Reduktionen avräknas när betalning erläggs. Den överenskomna
bruttolönen meddelas skattemyndigheten som ansvarar för att arbetsgi-
varavgift, inkomstskatt och egenavgift beräknas och att skattereduktionen
reducerar beloppet.
Vi anser att hushållen enkelt skall kunna anlita den de själva
vill även om denna person inte är egen företagare eller
anställd av ett företag. Och omvänt: den som vill bjuda ut
sina tjänster skall kunna göra det utan att behöva bilda ett
företag.
Även om det oftast är ett tjänsteföretag som anlitas uppstår då och då situa-
tioner där det är lämpligast att anlita någon person som inte är företagare.
Det kan gälla en arbetslös hantverkare för ett renoveringsjobb eller en
student som barnvakt t.ex. I dagsläget är det näst intill omöjligt för vanliga
människor att begripa hur de ska gå tillväga för att registrera sig som
arbetsgivare och redovisa enligt alla regler. Då behövs också ett enkelt
system för att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatt och lämna
kontrolluppgift.
Vi har i andra sammanhang framfört att det måste bli betydligt lättare att
som privatperson betala ut lön "vitt och rätt" och redovisa skatter och av-
gifter korrekt. I samband med att sådana förenklingar införs bör en motsva-
rande skattereduktion som den vi föreslår för tjänsteföretagen kunna införas
för den som i stället tillfälligt anlitar någon för ett uppdrag.
Det kan fungera så att kunden kommer överens med den som skall utföra
tjänsten om en bruttolön. Kunden lägger därefter på 33 procent i arbets-
givaravgifter och reducerar det totala beloppet med hälften före betalning.
Bruttolönen meddelas till skattemyndigheten - exempelvis på RSV:s service-
telefon - med uppgifter om både uppdragsgivarens och uppdragstagarens
namn, adresser och personnummer. Därefter beräknar skattemyndigheten
arbetsgivaravgifter, egenavgifter och preliminär inkomstskatt samt avräknar
skattereduktion för den som utfört tjänsten.
Vid en 50-procentig skattereduktion av den totala arbetskostnaden - vilket
består av bruttolön plus arbetsgivaravgifter men inte moms eftersom upp-
dragstagaren är privatperson - kommer priset efter skattereduktion att vara
något högre än uppdragstagarens nettolön. Processen är dock enkel mellan
köpare och säljare eftersom eventuell resterande skattebetalning sker i sam-
band med beräkningen av slutlig skatt. Modellen innebär ett nästan lika lågt
pris som vid "svart" betalning samtidigt som uppdragstagaren får tillgodo-
göra sig de sociala förmåner som utgår vid betalning av arbetsgivaravgifter
och egenavgifter.
Köparens skattereduktion adderas till hushållets totalt utnyttjade skattere-
duktion. Skulle den totalt tillgängliga skattereduktionen överskridas debiteras
mellanskillnaden som kvarskatt, precis som i fallet då för mycket skatte-
reduktioner från företag utnyttjats.
Tabell 3:
Exempel när säljaren är privatperson kr per timme )
I exemplet ovan har vi utgått från att uppdragstagaren skall
ha samma timlön - 90 kronor brutto - som i det tidigare
exemplet där den som utförde tjänsten var egen företagare
eller anställd av ett företag. När säljaren är privatperson
utgår dock inte moms.
Givetvis finns andra tänkbara tekniker att utnyttja, det viktiga är att även
denna typ av anställningar såväl förenklas som görs prismässigt mer
konkurrenskraftiga gentemot alternativet gör-det-svart.
I både företags- och privatpersonmodellen är det naturligt att skattemyn-
digheten håller reda på hur stor skattereduktion som har kommit enskilda
köpare till del. Vad gäller företagsmodellen krävs en rapportering i särskild
ordning av säljaren om vilka personer som köpt tjänster och för vilka belopp.
Förenklat företagande
Vårt förslag:
- Möjlighet till förenklat företagande införs. F-skattsedel skall endast få
vägras vid tidigare bristande redovisning av skatt, näringsförbud eller
liknande omständigheter.
Att starta ett nytt företag eller att driva ett mindre måste bli
enkelt. I dag har dessa företag emellertid samma krav på
omfattande uppgiftslämnande, komplicerade deklarationer
och därmed på komplicerad bokföring som större företag.
Det vill vi ändra på. Vi har i andra sammanhang framfört
krav på och förslag till förenklingar av startprocess,
uppgiftslämnande och deklarationsförfarande som skulle
kunna användas av tjänsteföretagare. Även detta är en viktigt
del i en politik för fler och växande företag som ger jobb åt
fler i tjänstesektorn.
En enmansföretagare i en modern tjänstebransch är alltför ofta i den
situationen att hon nekas F-skattsedel. Alltför många blivande företagare har
stupat på denna "moment 22-paragraf": för att få F-skattsedel måste man ha
tillräckligt många kunder och för att få kunder måste man i regel ha F-
skattsedel. Regelverket kring näringsbegreppet måste ändras så att det blir
möjligt för alla som så önskar att få en F-skattsedel.
Finansiella effekter för den
offentliga sektorn
På sikt skulle en generell sänkning av skatten på arbete leda
till fler arbeten, vilket skulle begränsa skattebortfallet för den
offentliga sektorn. Några sådana dynamiska effekter kan
dock inte räknas den offentliga sektorn till godo förrän de
verkligen har uppstått. Alla skattesänkningar måste därför
finansieras fullt ut.
Beräkningarna av budgeteffekterna av våra förslag har gjorts med hjälp av
budgetkontoret inom riksdagens utredningstjänst.
Den skattereduktion som med vårt förslag sker för hushållstjänster som för
närvarande inte utförs på en vit marknad kommer inte att leda till något
skattebortfall för den offentliga sektorn. Vad gäller de tjänster, förutom
ROT-arbeten, som kan komma i fråga kan en skattereduktion på 50 procent
väntas medföra ett bruttoskattebortfall på 700 miljoner kronor.
Den vita marknaden för ROT-tjänster är större. Den skattereduktion och
avgränsning vi föreslår för småhus och bostadsrätter beräknas innebära ett
skattebortfall brutto på 900 miljoner kronor.
Sammantaget beräknas skattebortfallet brutto uppgå till 1,6 miljarder
kronor. I dessa bruttosiffror är inga sysselsättningseffekter inräknade. Skatte-
bortfallet förutsätts, liksom den nuvarande ROT-reduktionen, helt belasta
statsbudgeten.
Finansiering
Vårt förslag:
- Det beräknade skattebortfallet finansieras genom en minskning av ansla-
get till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslag A 2 under utgiftsområdet
14.
I budgetpropositionen beräknar regeringen att i genomsnitt
185.000 personer skall ha befunnit sig i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder varje månad under 1998.
Kostnaderna för utbildning och ersättning till dem som deltar
i åtgärderna täcks av ett ramanslag till
Arbetsmarknadsstyrelsen - anslag A 2 under utgiftsområde
14 - som uppgick till närmare 22 miljarder kronor
budgetåret 1998. Utgifterna för varje person i åtgärd
beräknas med andra ord uppgå till närmare 120.000 kronor
1998.
Som tidigare nämnts räknar vi med att vårt förslag på någon sikt kan ge
upphov till mellan 50.000 och 100.000 nya arbetstillfällen. Därmed minskar
på någon sikt behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Möjlighet finns
också att i högre grad använda mindre resurskrävande åtgärder. Mot denna
bakgrund föreslår vi att det beräknade skattebortfallet finansieras genom att
anslaget A 2 under utgiftsområde 14 minskas med 1,0 miljarder kronor 1999
och 1,6 miljarder kronor 2000 och 2001. Denna nedjustering kommer att
återfinnas i våra respektive partiers budgetförslag med anledning av budget-
propositionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen skyndsamt av regeringen begär förslag till sänkt skatt
på hushållstjänster i enlighet med vad som anförts i motionen.