med anledning av förs. 1998/99:RR3 Riksdagens revisorers förslag angående resursförstärkning till skattemyndigheternas kontrollverksamhet
I en rapport kallad "Skattefel och skattefusk" som
Riksskatteverket överlämnade i anslutning till sin
årsredovisning redovisas att svenska folket och de svenska
företagen i stor utsträckning är beredda att betala sin skatt -
så länge alla andra eller åtminstone nästan alla andra också
gör det. Tilltron till skattemyndigheternas förmåga att
bekämpa skattefusket är dock inte lika tillfredsställande vare
sig bland allmänheten eller bland företagen.
Vi kristdemokrater anser att förändringar i skattesystemet måste göras dels
för att sänka det totala skattetrycket, dels också för att skattesystemet och
skattelagstiftningen skall bli mer överblickbar och uppfattas som mer rimlig
av allmänhet och näringsliv. Vi anser dock samtidigt att de lagar och regler
som vi nu har måste efterlevas och genomdrivas. Det är ett problem att inte
samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska deklareras i Sverige
verkligen redovisas i deklarationen.
Genom skattebrottsligheten, bland annat som en följd av den stora "svarta
marknaden" åderlåts samhällets resurser på tiotals miljarder kronor varje år.
Riksskatteverket uppskattar att det totala skattefelet ligger i storleks-
ordningen 80-90 miljarder kronor. Vidare snedvrids konkurrensförhåll-
andena, och den svenska affärsmoralen försämras på ett negativt sätt, och
ytterst går den demokratiska kontrollen över stora delar av samhället om
intet.
Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har
resurser för effektiva kontrollmöjligheter som samtidigt garanterar rätts-
säkerheten.
Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av resultatet och
effekterna av de extra resurser som skulle tilldelas skatteförvaltningen under
en femårsperiod från och med 1993/94. Revisorerna har i granskningen
funnit att den tillfälliga resursförstärkningen gett flera positiva effekter,
men
också några mindre positiva.
De extra medlen har bidragit till att den angelägna omstruktureringen av
skatteförvaltningen påskyndats, att nya arbetsmetoder utvecklats, att ny
kvalificerad personal har kunnat rekryteras och kompetensutvecklingen
förstärkts. En annan positiv iakttagelse i granskningen är att service och den
förebyggande kontrollverksamheten prioriterats de senaste åren. Mer lång-
siktiga utvecklingsprojekt, förebyggande verksamhet och komplicerade
ekobrottsrevisioner har däremot inte prioriterats.
De extra medlen har inte använts till att effektivisera indrivningen och
revisorerna befarar att insatserna mot eko- och skattebrott inte prioriterats
tillräckligt. I sin rapport pekar revisorerna också på skattemyndigheternas
problem att bedriva ett effektivt samarbete med polis- och åklagarmyndig-
heter. Revisorerna konstaterar vidare att kronofogdemyndigheterna inte varit
med i planeringen och genomförandet av verksamheten.
Resursförstärkningen till skatteförvaltningen budgetåren 1993/94 till
1995/96 uppgick till 499 miljoner kronor. Riksskatteverket har redovisat att
resursförstärkningen gett ökade skatteintäkter i form av taxeringshöjningar
på ca 5,5 miljarder kronor. Härtill kommer en preventiv effekt som inte gått
att beräkna men som Riksskatteverket tidigare bedömt uppgå till en till två
gånger den direkta intäkten.
En rad faktorer reducerar dock det belopp som Riksskatteverket redovisat,
bland annat överklaganden och periodiseringsfel. Riksdagens revisorer
bedömer att det belopp som faktiskt kommer att inbetalas blir ca 3 miljarder,
det vill säga ungefär sex gånger de extra resurser som tillfördes.
Det beloppsmässiga resultatet blev inte det som kalkylerades när riksdagen
beslutade om de extra medlen. Kritik har framförts, inte bara från
revisorerna, mot sättet att styra skattekontrollen med avkastningskrav. Kritik
som vi kristdemokrater delar.
Det är olämpligt att styra skattekontrollen med direkta avkastningskrav,
vissa utredningar kan till exempel vara mycket viktiga ur preventivt
hänseende utan att omedelbart leda till höjda taxeringar. Ett uttalat
avkastningskrav främjar inte heller den balans mellan service och kontroll
som bör eftersträvas. Avkastningskrav kan vidare medföra risker ur rätts-
säkerhetssynpunkt.
Kristdemokraterna delar i mångt och mycket de slutsatser revisorerna drar
efter sin granskning och efter remissinstansernas synpunkter när det gäller
vikten av att uppmärksamma arbetsmetoder för att säkerställa rättssäker-
heten, när det gäller utvecklingsarbete för att kontrollverksamheten
ytterligare skall bidra till preventiva effekter samt när det gäller arbets-
metoder för förebyggande skattekontroll.
På senare tid har resurserna minskat för kontrollverksamheten, vilket
regeringen i budgetpropositionen själv medger är ett trendbrott och kan
tolkas så att det inte längre varit möjligt att freda denna verksamhet mot
neddragningar på grund av det generella besparingskravet.
Revisorerna menar att en starkare styrning från regeringen samtidigt med
lägre besparingskrav kunde ha gett skattemyndigheterna den långsiktighet
och kontinuitet i planeringen som skatteförvaltningen behöver.
Skattemyndigheterna har under den period som de extra medlen utbetalats
redovisat ett stort anslagssparande, som bland annat förklarats med den
osäkerhet som finns i förvaltningen beträffande de ad hoc-åtgärder som
myndigheterna utsätts för. Det råder tyvärr en osäkerhet om framtida
budgetramar vilket medför svårigheter för myndigheterna att planera
verksamheten och anställa personal. Anslagssparandet vid myndigheten sågs
som en beredskap inför kommande sparbeting. Medlen har nu börjat tas i
anspråk.
Riksskatteverket gör bedömningen att medelsförbrukningen i framtiden
kommer att öka år för år. Dessutom konstaterar verket att det redan nu varit
svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för kontrollen av de minsta
företagen, och att vissa bedrägerier mot mervärdesskattesystemet inte har
kunnat förhindras.
Flera skattemyndigheter har framhållit vikten av långsiktighet och
kontinuitet i planeringen och uppbyggnaden av kontrollverksamheten i stället
för kortsiktiga resurstillskott, något som revisorerna delar.
Kristdemokraterna föreslog redan i samband med höstens budgetarbete att
ytterligare 200 miljoner kronor per år skulle avsättas till skatteförvaltningen,
och vi kan bara beklaga att riksdagens majoritet inte redan då ville satsa på
en långsiktig resursförstärkning.
För att ta tillvara de positiva effekter som en resursförstärkning kan leda
till utan att riskera de negativa effekter kortsiktiga resurstillskott med
avkast-
ningskrav kan skapa behöver skatteförvaltningen ett permanent resurstillskott
och förutsättningar för en långsiktig planering och utveckling av verksam-
heten. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av långsiktighet och kontinuitet för
skattmyndigheternas kontrollverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av extra resurser till skattemyndigheternas
kontrollverksamhet.
Stockholm den 20 januari 1999
Helena Höij (kd)
Stefan Attefall (kd)
Harald Bergström (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Per Landgren (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)
Mats Odell (kd)
Mikael Oscarsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Inger Strömbom (kd)