I en rapport kallad "Skattefel och skattefusk" som Riksskatteverket överlämnade i anslutning till sin årsredovisning redovisas att svenska folket och de svenska företagen i stor utsträckning är beredda att betala sin skatt - så länge alla andra eller åtminstone nästan alla andra också gör det. Tilltron till skattemyndigheternas förmåga att bekämpa skattefusket är dock inte lika tillfredsställande vare sig bland allmänheten eller bland företagen.
Vi kristdemokrater anser att förändringar i skattesystemet måste göras dels för att sänka det totala skattetrycket, dels också för att skattesystemet och skattelagstiftningen skall bli mer överblickbar och uppfattas som mer rimlig av allmänhet och näringsliv. Vi anser dock samtidigt att de lagar och regler som vi nu har måste efterlevas och genomdrivas. Det är ett problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationen.
Genom skattebrottsligheten, bland annat som en följd av den stora "svarta marknaden" åderlåts samhällets resurser på tiotals miljarder kronor varje år. Riksskatteverket uppskattar att det totala skattefelet ligger i storleks- ordningen 80-90 miljarder kronor. Vidare snedvrids konkurrensförhåll- andena, och den svenska affärsmoralen försämras på ett negativt sätt, och ytterst går den demokratiska kontrollen över stora delar av samhället om intet.
Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har resurser för effektiva kontrollmöjligheter som samtidigt garanterar rätts- säkerheten.
Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av resultatet och effekterna av de extra resurser som skulle tilldelas skatteförvaltningen under en femårsperiod från och med 1993/94. Revisorerna har i granskningen funnit att den tillfälliga resursförstärkningen gett flera positiva effekter, men också några mindre positiva.
De extra medlen har bidragit till att den angelägna omstruktureringen av skatteförvaltningen påskyndats, att nya arbetsmetoder utvecklats, att ny kvalificerad personal har kunnat rekryteras och kompetensutvecklingen förstärkts. En annan positiv iakttagelse i granskningen är att service och den förebyggande kontrollverksamheten prioriterats de senaste åren. Mer lång- siktiga utvecklingsprojekt, förebyggande verksamhet och komplicerade ekobrottsrevisioner har däremot inte prioriterats.
De extra medlen har inte använts till att effektivisera indrivningen och revisorerna befarar att insatserna mot eko- och skattebrott inte prioriterats tillräckligt. I sin rapport pekar revisorerna också på skattemyndigheternas problem att bedriva ett effektivt samarbete med polis- och åklagarmyndig- heter. Revisorerna konstaterar vidare att kronofogdemyndigheterna inte varit med i planeringen och genomförandet av verksamheten.
Resursförstärkningen till skatteförvaltningen budgetåren 1993/94 till 1995/96 uppgick till 499 miljoner kronor. Riksskatteverket har redovisat att resursförstärkningen gett ökade skatteintäkter i form av taxeringshöjningar på ca 5,5 miljarder kronor. Härtill kommer en preventiv effekt som inte gått att beräkna men som Riksskatteverket tidigare bedömt uppgå till en till två gånger den direkta intäkten.
En rad faktorer reducerar dock det belopp som Riksskatteverket redovisat, bland annat överklaganden och periodiseringsfel. Riksdagens revisorer bedömer att det belopp som faktiskt kommer att inbetalas blir ca 3 miljarder, det vill säga ungefär sex gånger de extra resurser som tillfördes.
Det beloppsmässiga resultatet blev inte det som kalkylerades när riksdagen beslutade om de extra medlen. Kritik har framförts, inte bara från revisorerna, mot sättet att styra skattekontrollen med avkastningskrav. Kritik som vi kristdemokrater delar.
Det är olämpligt att styra skattekontrollen med direkta avkastningskrav, vissa utredningar kan till exempel vara mycket viktiga ur preventivt hänseende utan att omedelbart leda till höjda taxeringar. Ett uttalat avkastningskrav främjar inte heller den balans mellan service och kontroll som bör eftersträvas. Avkastningskrav kan vidare medföra risker ur rätts- säkerhetssynpunkt.
Kristdemokraterna delar i mångt och mycket de slutsatser revisorerna drar efter sin granskning och efter remissinstansernas synpunkter när det gäller vikten av att uppmärksamma arbetsmetoder för att säkerställa rättssäker- heten, när det gäller utvecklingsarbete för att kontrollverksamheten ytterligare skall bidra till preventiva effekter samt när det gäller arbets- metoder för förebyggande skattekontroll.
På senare tid har resurserna minskat för kontrollverksamheten, vilket regeringen i budgetpropositionen själv medger är ett trendbrott och kan tolkas så att det inte längre varit möjligt att freda denna verksamhet mot neddragningar på grund av det generella besparingskravet.
Revisorerna menar att en starkare styrning från regeringen samtidigt med lägre besparingskrav kunde ha gett skattemyndigheterna den långsiktighet och kontinuitet i planeringen som skatteförvaltningen behöver.
Skattemyndigheterna har under den period som de extra medlen utbetalats redovisat ett stort anslagssparande, som bland annat förklarats med den osäkerhet som finns i förvaltningen beträffande de ad hoc-åtgärder som myndigheterna utsätts för. Det råder tyvärr en osäkerhet om framtida budgetramar vilket medför svårigheter för myndigheterna att planera verksamheten och anställa personal. Anslagssparandet vid myndigheten sågs som en beredskap inför kommande sparbeting. Medlen har nu börjat tas i anspråk.
Riksskatteverket gör bedömningen att medelsförbrukningen i framtiden kommer att öka år för år. Dessutom konstaterar verket att det redan nu varit svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för kontrollen av de minsta företagen, och att vissa bedrägerier mot mervärdesskattesystemet inte har kunnat förhindras.
Flera skattemyndigheter har framhållit vikten av långsiktighet och kontinuitet i planeringen och uppbyggnaden av kontrollverksamheten i stället för kortsiktiga resurstillskott, något som revisorerna delar.
Kristdemokraterna föreslog redan i samband med höstens budgetarbete att ytterligare 200 miljoner kronor per år skulle avsättas till skatteförvaltningen, och vi kan bara beklaga att riksdagens majoritet inte redan då ville satsa på en långsiktig resursförstärkning.
För att ta tillvara de positiva effekter som en resursförstärkning kan leda till utan att riskera de negativa effekter kortsiktiga resurstillskott med avkast- ningskrav kan skapa behöver skatteförvaltningen ett permanent resurstillskott och förutsättningar för en långsiktig planering och utveckling av verksam- heten. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av långsiktighet och kontinuitet för skattmyndigheternas kontrollverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av extra resurser till skattemyndigheternas kontrollverksamhet.
Stockholm den 20 januari 1999
Helena Höij (kd)
Stefan Attefall (kd) Harald Bergström (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Magnus Jacobsson (kd) Per Landgren (kd) Kenneth Lantz (kd) Maria Larsson (kd) Mats Odell (kd) Mikael Oscarsson (kd) Rosita Runegrund (kd) Inger Strömbom (kd)