med anledning av prop. 1998/99:34 Behandling av personuppgifter i skattemyndigheternas brottsutredande verksamhet, m.m.
Principiella utgångspunkter
Regeringen presenterade i oktober 1997 en proposition om
skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar (prop
1997/98:10). Där föreslogs bl.a. att skattebrottsutredningar
ska få bedrivas hos skattemyndigheterna av särskilda s.k.
skattebrottsenheter. Kristdemokraterna ställde sig förvisso
positiva till att regeringen intensifierade kampen mot den
ekonomiska brottsligheten, ett krav som Kristdemokraterna
länge drivit, men inte till den valda metoden.
Vår ståndpunkt är att det från principiella utgångspunkter hade varit bättre
om skattemyndigheten, med fiskala verksamhetsmål, inte samtidigt hade
brottsutredande uppgifter. Effektivitetshänsyn måste balanseras mot rätts-
säkerhet. I en effektivt uppdelad myndighetsstruktur är det också bättre om
varje myndighet har väldefinierade och inte motstridiga eller konkurrerande
verksamhetsmål. När den brottsutredande verksamheten nu har kommit i
gång vill vi därför understryka vikten av att den ordinarie uppbörds-,
kontroll- och taxeringsverksamheten hålls strikt åtskild från det arbete som
pågår inom skattebrottsenheterna. Den brottsutredande verksamheten borde
återföras till polisen.
Den svarta ekonomins
omfattning
Den ekonomiska brottsligheten och den svarta sektorns
utbredning är ett mycket allvarligt strukturproblem i den
svenska ekonomin. Den svarta sektorn omsätter enligt
Riksrevisionsverket (RRV) mellan 50 och 60 miljarder
kronor om året i Sverige. Effekterna av den svarta ekonomin
innebär ett årligt skattebortfall på mellan 20 och 40 miljarder
kronor. RRV:s undersökning visar också att uppemot 800
000 personer någon gång under år 1997 jobbade svart.
Det finns enligt vår uppfattning två huvudförklaringar: För det första har
det moraliska medvetandet och viljan att handla rätt urholkats. För det andra
medför dagens skatteuttag och skattestruktur starka incitament att inte följa
de regler som finns - dels därför att skatteuttaget upplevs som orimligt högt,
dels därför att reglerna är orimligt krångliga. En ytterligare grogrund för
svartjobb kan vara den misslyckade sysselsättningspolitiken.
Den svarta sektorn innebär även betydande problem för de seriösa företag
som redan finns och verkar på den vita marknaden. Vart femte företag
drabbas av konkurrens från den svarta sektorn. I en del branscher är det
betydligt mer. Det leder till att seriösa företagare inte har en chans att
konkurrera om de inte också fuskar med vissa regler. I några branscher har
detta blivit en ond cirkel, där företag upplever att de "tvingas" fuska för att
överleva på marknaden.
"Vårt företag är i stor utsträckning
utsatt för konkurrens från företag
inom branschen som skattefuskar"
Instämmer helt
Frisör
70%
Städning
57%
Taxi
54%
Åkeri
46%
Restaurang
46%
Bygg
39%
Alla
18%
Källa: RSV
Dagens skatte- och regeltryck riskerar att leda till en än mer
urholkad skattemoral. Detta är ett mycket allvarligt problem.
Ett fungerande rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är
förankrad i människors rättsuppfattning så att man av egen
kraft och vilja lyder lagarna.
Det är därför en viktig politisk uppgift att snabbt minska skadliga
skattekilar och allmänt förbättra incitamenten att köpa och sälja varor och
tjänster vitt och lagligt. Det är för det andra också av största vikt att
företrädare för såväl näringsliv som offentlig sektor deltar i opinions-
bildningen och i praktisk handling visar vikten av att de regler som beslutas
verkligen efterföljs. Den tredje politiska uppgiften är att på ett effektivt och
rättssäkert sätt följa upp att de lagar som beslutas efterföljs genom ett väl
fungerande rättsväsende. I denna sista del kommenteras i det följande
regeringens förslag i den föreliggande propositionen i några avseenden.
Behandling av känsliga
personuppgifter
Regeringen föreslår att skattemyndigheterna ska ha
möjlighet att behandla känsliga personuppgifter i annan
verksamhet än underrättelseverksamhet om det är
oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen. Med
känsliga personuppgifter avses enligt personuppgiftslagen
exempelvis uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska
åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap
i fackförening.
Regeringen konstaterar själv i propositionen: "Det sakliga behovet för ett
undantag från förbudet [att behandla känsliga personuppgifter] kan därför
ifrågasättas." Likväl föreslås att så ska få ske. Kristdemokraterna anser att
det från integritetssynpunkt får anses omotiverat att känsliga personuppgifter
ska behöva hanteras av skattebrottsenheterna på skattemyndigheterna. Detta
är ett exempel på en gråzon som uppstår när två myndigheter med i grunden
olika uppgifter blandar ihop sina verksamheter. Det undantag från person-
uppgiftslagens 13 § som polisen har genom polisdatalagen i fråga om
behandlande av känsliga personuppgifter bör inte gälla också skattemyndig-
heten.
Utlämnande av uppgifter
Regeringen anser att bestämmelser om när uppgifter får
lämnas ut endast behövs i fråga om utlämnande för
framställning av rättsstatistik och utlämnande av uppgifter
till utlandet. Ett flertal remissinstanser är negativt inställda
till förslaget och anför bl.a. att det ger en alltför vid
möjlighet till utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Å
ena sidan måste arbetet kunna fungera effektivt, å andra
sidan är det inte rimligt att sekretessbelagda uppgifter i
princip obehindrat kan spridas mellan myndigheter.
Regeringens motivering att "i regel behövs inte uppgifterna
hos någon annan än motsvarande enhet hos en annan
skattemyndighet samt hos polis- och åklagarmyndighet" kan
visa sig vara en alltför from förhoppning när det kommer till
praktisk handling. Kristdemokraterna anser att denna fråga
noga bör följas upp och utvärderas när det gäller den
praktiska tillämpningen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de principiella utgångspunkterna för ekobrottsbekämpningen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till behandling av känsliga
personuppgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlämnande av personuppgifter.
Stockholm den 14 december 1998
Mats Odell (kd)
Per Landgren (kd)
Göran Hägglund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Helena Höij (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Stefan Attefall (kd)
Maria Larsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Inger Strömbom (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)