Genom ett tidigare riksdagsbeslut (bet 1997/98:SkU10) har inrättats särskilda skattebrottsenheter hos skattemyndigheterna som skall biträda åklagarna vid förundersökningen av skattebrott och vidta andra åtgärder mot skattebrott. Härigenom kan åklagarna välja mellan att låta skattebrottsenheten eller polisen utföra arbetet. Skattebrottsenheten skall också kunna bedriva underrättelseverksamhet i fråga om skattebrott och t.ex. brottsförebyggande verksamhet och spaning.
Folkpartiet var i samband med riksdagsbehandlingen av rättssäkerhetsskäl mycket tveksamt mot den socialdemokratiska regeringens förslag. Förslaget innebar ett avsteg från den ordning som hittills gällt, nämligen att den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten hålls åtskild från den statliga förvaltningen i övrigt. Härigenom riskeras att den brottsutredande verksamheten inte bedrivs på ett objektivt sätt och med utgångspunkt i statsmakternas kriminalpolitiska ställningstaganden. Då reformen slutligen kom att kraftigt begränsas jämfört med Ekobrottsutredningens ursprungliga förslag och då skatteutskottet gjorde ett uttalande om behovet av att regeringen noga följer de praktiska erfarenheterna av den nya organisationen och föreslår de förbättringar som man komma att behövas, kunde Folkpartiet acceptera förslaget. Vi förutsätter att regeringen skyndsamt till riksdagen kommer att redovisa vad som framkommit vid denna utvärdering. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
I den nu aktuella propositionen lämnas förslag till en lag om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar. Enligt denna lag får skattemyndigheterna i sin brottsutredande verksamhet använda automatiserad behandling av personuppgifter. Skattemyndigheten får också rätt att inrätta särskilda underrättelseregister. Vi anser att skattebrottsenheterna vid skattemyndigheterna behöver kunna behandla en stor mängd information om brott inom skatteområdet. Utredningar om skattebrott och bokföringsbrott är många gånger komplicerade och kan röra ett flertal fysiska och juridiska personer. För att kunna göra detta på ett rationellt sätt krävs naturligtvis datorstöd - att bearbeta informationen manuellt i sådan brottsbekämpande verksamhet låter sig sannolikt inte göras.
Även om det i varje enskilt fall väl låter sig motiveras att ge myndigheter rätt att behandla personuppgifter med automatisk databehandling är det tydligt att den totala omfattningen av samlandet och bearbetande av personuppgifter kränker den enskildes integritet. Till detta kommer ökade möjligheter till såväl hemlig som öppen kameraövervakning, förslag om buggning osv. Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning måste med- borgarnas fri- och rättigheter beträffande skyddet för den enskildes integritet bli föremål för en övergripande översyn av en parlamentarisk kommitté. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Även om vi således accepterar att skattebrottsenheterna skall få tillgång till modern informationsteknik kan vi emellertid inte acceptera att skattemyndigheterna ges möjlighet att behandla känsliga personuppgifter, dvs. uppgifter som exempelvis avslöjar ras, politiska åsikter eller sexuell läggning. Vid brott inom skatteområdet förefaller det inte nödvändigt att behandla sådana uppgifter. Regeringens förslag bör därför avslås i denna del.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning till riksdagen om utvärdering av de nya skattebrottsenheterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en övergripande utredning om den personliga integriteten,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om att skattemyndigheterna skall få rätt att behandla känsliga personuppgifter.
Stockholm den 15 december 1998
Johan Pehrson (fp) Camilla Dahlin-Andersson (fp)