Vi i Miljöpartiet de gröna har i ett flertal större motioner
beskrivit vår flykting- och integrationspolitik. Miljöpartiet
anser att Sverige bör präglas av att alla invånare ställer sig
bakom ett "etiskt minimum" i form av respekten för alla
människors lika värde, tolerans och ett gemensamt
rättssystem. Vi anser också att det är viktigt att se
flyktingpolitiken som en del i ett större sammanhang vari
bl.a. ingår internationella frågor rörande handels-, utrikes-
och säkerhetspolitik.
För oss är "integration" att alla medborgare ges ett jämbördigt deltagande i
samhällets samtliga verksamheter, inte bara sådana som rör integrations-
frågor och asylfrågor. En del av en lyckad integration är att man inte
passiviserar människor under den tid som deras fall prövas.
Det är mer än angeläget att beakta barnkonventionen inom alla områden,
inte minst gäller detta flyktingbarnen i vårt land. Miljöpartiet vill påpeka
vikten av att i alla skrivningar även ta med barnens situation.
Nedan kommer vi att presentera vår politik, trots att vi inte har avvikande
synpunkter på den ekonomiska fördelningen mellan anslagsområdena.
A 2 Mottagande av
asylsökande
Det är ibland mycket långa väntetider i asylärenden.
Regeringen framhåller i propositionen att "samtliga
inblandade myndigheter arbetar för att effektivisera sin
verksamhet i syfte att förkorta vistelsetiderna för de
asylsökande " och att "åtgärder kommer att vidtas av
regeringen för att förkorta vistelsetiderna och
myndigheternas handläggningstider". Miljöpartiet tycker att
detta är bra .Vi vill dock uppmärksamma risken för en
ensidig effektivitet, som endast innebär avvisning.
Handläggning i positiv riktning för den asylsökande måste
också ske snabbt. Också vad gäller Invandrarverkets
befogenheter vid gränskontroller är det viktigt att inte enbart
ha det effektiva asylförfarandet framför ögonen utan att
personalen med sin kunskap garanterar rättssäkerheten och
är lyhörd för om en person vill söka asyl.
Medborgarskap
Miljöpartiet anser att steget mot svenskt medborgarskap
skulle vara mycket lättare för många invandrare om Sverige
inte tvingade människor att säga upp sitt tidigare
medborgarskap. Främst kan det sägas vara en nackdel för
individen om han eller hon har dubbelt medborgarskap med
risk för dubbla skattesystem och värnpliktssystem till
exempel. Men många anger känslomässiga skäl mot att bli
svenska medborgare med tanke på att man kan komma att
vilja flytta hem till sitt ursprungsland i framtiden. Vi anser
att principen och reglerna att inte tillåta dubbelt
medborgarskap bör ses över.
A 3 Migrationspolitiska
åtgärder
Vår beredskap att ta emot kvotflyktingar är ett viktigt inslag i
migrationspolitiken. Miljöpartiet anser att kosovoflyktingar
bör komma in under flyktingkvoten.
A 4 Utlänningsnämnden
För att undvika långa väntetider för de sökande bör införas
en längsta tid inom vilken sökanden måste få ett slutligt
besked. En rimlig tid är två år från den dag ansökan görs.
Därför föreslår vi en regel om att den asylsökande som inom
två år inte har fått ett laga kraft vunnet avvisningsbeslut skall
få uppehållstillstånd, om inte synnerliga skäl talar däremot,
medan barnfamiljers väntan skall vara högst 18 månader. Vi
anser att denna princip skulle avlasta beslutande
myndigheter och dessutom ge större möjligheter för särskilt
Utlänningsnämnden - eller annan överklagarinstans - att få
större utrymme för de mer svårutredda ärendena.
A 6 Utresor för avvisade och
utvisade
Att huvudansvaret för verkställighet av beslut rörande
avvisning och utvisning föreslås överföras från polisen till
Invandrarverket hälsar vi med tillfredsställelse. Vid
eventuellt återvändande till annat land är tanken på medhjälp
av NGO:er ett mycket viktigt inslag.
Åtgärdsprogram för dem som frivilligt återvänder är ett viktigt komple-
ment. Vi anser att kriminalvårdens transporttjänst ofta är en grym och
kostsam hantering, där medborgarvittnen verkligen bör närvara.
B 1 Integrationsverket
I stället för ett "integrerat samhälle" vill Miljöpartiet tala om
ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturellt samhälle
måste ha ett etiskt minimum som alla invånare respekterar.
Sverige präglas idag av kulturell och etisk mångfald. Det är
viktigt att främja diskussionen om den gemensamma etiska
grunden. Vi anser att den bör vara:
- respekten för alla människors lika värde
-
- tolerans
-
- ett gemensamt rättsystem
-
Om man eftersträvar att förverkliga ett gemensamt
rättssystem så sätter det gränser för toleransnivån. Alla
medborgare måste följa de regler som rättssystemet sätter
upp. Detta förutsätter att vi har ett rättssystem som uppfattas
moraliskt riktigt. Då kan det accepteras av alla.
Inte alla som talar om integration menar samma sak. En del menar
assimilation. För oss är integration när alla medborgare får ett jämbördigt
deltagande i samhällets verksamheter - i ett mångkulturellt samhälle.
En av de viktigaste frågorna som samhället måste arbeta för är att mot-
verka all form av diskriminering och rasism.
Det nya Integrationsverket har bedrivit sin verksamhet endast ett fåtal
månader och några resultat från verksamheten kan därför inte redovisas.
Miljöpartiet var kritiskt till inrättandet av Integrationsverket och anser att
Integrationsverket bör anslå av sina medel till Diskrimineringsombuds-
mannen och till Invandrartidningen. Vi är dessutom kritiska till att man
minskar Diskrimineringsombudsmannens befogenheter och självständighet.
Vi redovisar vår syn i denna fråga i motion 1997/98:A69 med anledning av
prop. 1997/98:177 Ny lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbets-
livet.
B 2 Särskilda insatser i
utsatta bostadsområden
För att komma åt problematiken med segregerade
bostadsområden behövs både generella åtgärder inom t.ex.
bostadspolitiken samt speciella åtgärder.
I budgetpropositionen nämns förstärkning av barns och ungdomars kultur-
och fritidsverksamhet.
Miljöpartiet vill också peka på stimulans av företagsetablering samt
utplacering av institutioner, myndigheter och informationsbyråer i aktuella
bostadsområden.
B 3 Integrationsåtgärder
Miljöpartiet de gröna anser att mångfaldsplaner är ett
värdefullt redskap för att minska diskriminering. Vi vill att
arbetsplatser med mer än 10 anställda ska upprätta s.k.
mångfaldsplaner på samma sätt sätt som man ska upprätta
jämställdhetsplaner. I mångfaldsplanerna ska ingå en
översikt över de åtgärder som är behövliga på arbetsplatsen
för mångfaldsarbetet och vilka av dessa åtgärder som
arbetsgivaren avser påbörja eller genomföra under det
kommande året. En redovisning av hur de planerade
åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Vi vill förbättra lagstiftningen mot diskriminering som vi redovisar i
motion 1997/98:A69 och i vår motion om integrationsfrågor.
Det är viktigt att den offentliga sektorn går före och visar vägen. En viktig
åtgärd som vi vill utnyttja är att den offentliga sektorn vid offentlig
upphandling upprättar s.k. antidiskrimineringsklausuler.
På sikt menar Miljöpartiet att många åtgärder under detta anslag hör till
kommunerna.
Om man skall kunna möjliggöra en god integration krävs först en bra
introduktion. Hur introduktionen skall utformas kan diskuteras mellan den
sökande och de sociala myndigheterna. Som exempel måste barnomsorg vara
en absolut rättighet.
B 6 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering
I Miljöpartiets budgetmotion under detta utgiftsområde för
1998 uttryckte vi vår önskan att inrätta en
Diskrimineringsombudsman för invandrare. Vissa principer
och värderingar är så grundläggande i samhället att de bör
bekräftas genom lagar. En sådan princip är allas lika värde.
Den lagstiftning som finns idag är därför grundläggande,
men inte tillräcklig. Vi vet att det trots lagstiftningen
förekommer diskriminering. Därför är det nödvändigt med
en DO som har resurser att sätta sig in i och agera i samtliga
diskrimineringsärenden.
Fördelning på
anslagsområde
Miljöpartiet föreslår följande fördelning under utgiftsområde
8:
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
8
Invandrare och flyktingar
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
4324
4234
4454
0
0
0
Anslag
A1
Statens invandrarverk
439
424
414
A2
Mottagande av asylsökande
875
703
692
A3
Migrationspolitiska åtgärder
308
317
321
A4
Utlänningsnämnden
61
62
63
A5
Offentligt biträde i
utlänningsärenden
52
56
57
A6
Utresor för avvisade och utvisade
51
49
43
B1
Integrationsverket
76
83
84
B2
Särskilda insatser i utsatta
områden
142
260
565
B3
Integrationsåtgärder
48
48
43
B4
Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
2184
2151
2093
B5
Hemutrustningslån
81
77
73
B6
Ombudsmannen mot etnisk
Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering
8
8
8
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mottagandet av asylsökande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dubbelt medborgarskap,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Utlänningsnämnden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda insatser i utsatta bostadsområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om integrationsåtgärder.