Många kommuner i tar ett stort ansvar för att Sveriges
flyktingmottagande ska fungera på ett tillfredsställande sätt.
Flera av dessa kommuner har erfarenheter också av den stora
arbetskraftsinvandringen under efterkrigstiden.
Kommunerna har ambitiösa program för att integrationen skall lyckas. Den
kanske viktigaste faktorn för en lyckad integration är att personerna får
arbete. Tyvärr har det blivit allt svårare för invandrarna att skaffa jobb,
vilket
naturligtvis bl.a. sammanhänger med den i sig höga arbetslösheten.
Man kan heller inte komma ifrån det faktum att olika invandrargrupper har
olika möjligheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Kartläggningar visar att
utbildningsnivån är låg bland vissa grupper, vilket i sin tur innebär
svårigheter att uppnå den s.k. Sfi-nivån. Det gör i sin tur att de inte anses
kunna omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Givetvis försämrar
detta ytterligare chanserna att vinna insteg på arbetsmarknaden. Därmed ökar
trycket på kommunernas socialbidragskonton ytterligare.
De kommuner som har en högre andel flyktingar av romskt ursprung ställs
inför särskilda svårigheter, vilket visas i flera olika undersökningar, bl.a.
från
Inrikesdepartementets arbetsgrupp, som särskilt studerat frågan. Romerna har
i sina hemländer under århundraden levt i ett utanförskap som präglat deras
livsmönster. Trots att romerna inte utsätts för förföljelse i Sverige är
utanförskapet ändå påtagligt. Olikheterna i livsstil och deras tradition att
hålla samman kulturen och gruppen ställer speciella krav på både kunskaper
och resurser i integrationsarbetet. Att socialbidragsberoendet blir stort
behöver egentligen inte sägas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsutveckling i samband med integrationsarbete för
flyktingar.
Stockholm den 27 oktober 1998
Göran Magnusson (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Margareta Israelsson (s)
Mariann Ytterberg (s)
Paavo Vallius (s)