Integrationsverket och invandrare med funktionshinder
Att vara invandrare och ha ett funktionshinder är en svår
situation. Förutom språksvårigheter och okunskap om hur
det nya landet fungerar skall man också ta itu med vad
funktionshindret innebär både när det gäller hinder i
vardagslivet och attityder i omgivningen.
Synen på handikapp bestäms av ekonomiska, sociala och kulturella
faktorer. I Sverige finns i dag en syn på handikapp som många gånger inte
överensstämmer med den syn som finns i andra länder. Den som utvandrar
tar med attityder från hemlandet och svårigheterna att ta till sig det nya kan
därför ibland bli stora.
Till följd av brist på språk- och samhällskunskaper samt överensstämmelse
mellan hemlandets och det nya landets syn på handikapp tenderar funktions-
hindrade medlemmar och familjer med utländsk bakgrund som har funk-
tionshindrade att isolera sig, både från det svenska samhället och från sina
landsmän. Många gånger vet de inte vart man kan vända sig för att få reda på
vilka rättigheter funktionshindrade har i Sverige och hur man gör för att ta
del av dem.
Handikapputredningen, som kom med slutbetänkandet Ett samhälle för
alla (SOU 1992:52), uppmärksammade denna grupp och påpekade behovet
av särskilda, riktade insatser. Regeringen beslöt 1994 att från Allmänna
arvsfonden anslå särskilda medel för att främja utvecklingen av samverkans-
former mellan invandrar- och handikapporganisationer kring denna grupp.
Socialstyrelsen har också anslagit medel för metodutveckling och forskning
kring tortyr- och krigsskadade.
SIOS, Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige, som repre-
senterar 14 invandrarriksförbund, började arbeta med funktionshindrade
invandrares problematik till följd av regeringens satsning 1994. Några
handikapporganisationer har också intresserat sig för denna grupp och
bedrivit olika projekt.
Man har kunnat konstatera att frågor rörande funktionshindrade invandrare
ofta hamnar mellan olika verksamheter. Okunskap, gränsdragningar mellan
verksamheter och själva problematikens dubbla natur kan vara orsaker till
detta. Sammantaget kan man säga att invandrare med funktionshinder är i en
situation som försvårar integrationen i det svenska samhället. Detta gäller
särskilt vuxna invandrare med funktionshinder.
I propositionen för statsbudgeten för 1999 noteras att "En stor utgiftspost
för staten under senare år har blivit den ersättning som betalas ut till
kommunerna för deras socialbidragskostnader för äldre och handikappade
flyktingar". Här avspeglas i ekonomiska termer den svåra verklighet som
många funktionshindrade med utländsk bakgrund lever i. Att vara
socialbidragsberoende, att inte kunna klara sig själv, att ha vägarna ut till
samhället stängda både knäcker människornas självförtroende och tär på
statens finanser. Åtgärder måste komma till stånd.
Den 1 juni i år inrättades Integrationsverket med uppgift att ha ett
övergripande ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genom-
slag på olika samhällsområden och för att stimulera integrationsprocesserna i
samhället. Integrationsverket skall också följa och utvärdera samhällsutveck-
lingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald.
Jag föreslår att Integrationsverket åläggs ett särskilt kartläggnings- och
uppföljningsuppdrag om invandrare med funktionshinder. Verket bör sam-
råda med SIOS, Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige, och
HSO, Handikappförbundens samorganisation.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna vad i
motionen anförts om invandrare med funktionshinder.