Motion till riksdagen
1998/99:Sf620
av Kerstin-Maria Stalín m.fl. (mp)

Migration och asylpolitik


Mottagandet
Sverige tog under många år emot ett stort antal flyktingar
från länder som förföljde oliktänkande och/eller etniska
grupper. Genom olika åtgärder internationellt och inom EU
har den största delen av asylsökande nu förhindrats att
komma hit för att söka asyl. Den största enskilda orsaken är
visumtvånget från ca 120 länder, där så gott som alla
"flyktingproducerande" länder innefattas. En annan orsak är
att man återsänder människor med vändande färja eller
flygplan, där man under vissa omständigheter kan ifrågasätta
rättssäkerheten.
Däremot kan snabbprocessen som prövats i sex månader under namnet
"Biträdesjour" på Arlanda - att inom tre månader göra en utredning och ge
både negativa och positiva beslut med rättssäkerheten i behåll - vara ett bra
förhållningssätt. Det kan dock inte självklart fungera fullt ut i alla ärenden
och man skall vara öppen för riskerna att låta effektiviteten bli det enda
riktmärket.
MR - mänskliga rättigheter
Den svenska flyktingpolitiken har hårdnat betydligt och
Miljöpartiet de gröna har under partiets tid i riksdagen
kraftigt understrukit vikten av att följa kraven på MR både
ute i världen och i Sverige, alldeles speciellt när det gäller att
värna asylrätten och behandlingen av asylsökande, där stora
brister uppdagats.
Barnens behandling
När det gäller barn har en förbättring skett, även om Uganda-
barnen, syskonen från Chile i Gävle samt 14-åriga Obada i
Borlänge tydligt visat att humaniteten skulle ha fått stryka på
foten om inte tidningar, lokala politiker och företrädare
bland läkare och advokater hade agerat så kraftfullt. Sveriges
konventionsenliga förpliktelser är att i alla sammanhang se
till barns bästa. Detta skall förverkligas genom att man inför
att hänsyn skall tas till barns hälsa, utveckling och behov i
alla paragrafer där barn omfattas eller berörs av
myndigheters ställningstagande. I nu existerande lagtext
verkar denna "portalparagraf" hänga löst i texten. Den, och
andra artiklar ur Barnkonventionen, behöver istället
upprepas på de ställen där de är relevanta.
"Internflyktingar"
Förtroendeklyftan mellan flyktingar, deras advokater, läkare,
psykologer och frivilligorganisationer å ena sidan och
myndigheter som handlägger flyktingars ärenden å andra
sidan, måste överbryggas. Miljöpartiet anser att
humanitetens krav skall följas även om ett ärende förblir
okänt för allmänheten. Det gäller bosnienkroater, flyktingar
från Latinamerika, kurder, asylsökande från Bangladesh m
fl. Att leva som internflykting är inget alternativ. Att flytta
runt och bo på olika ställen nästa varje natt är en olidlig
situation att leva i. Därför anser vi inom Miljöpartiet att
internflyktingskapet innebär ett ovärdigt liv. Sverige skall ej
bidra genom att avvisa flyktingar med motiveringen att de
kan leva som internflyktingar.
Sverige har en typ av internflyktingar, de ca 7.000 som fått avvisnings-
besked och lever här som gömda. Miljöpartiet anser att någon form av
amnesti bör ges till denna grupp, som så fruktar att återvända hem, att de
hellre väljer att leva gömda till och med med sina barn.
Amnesti till gömda
flyktingar
Svenska myndigheter bryter i hög utsträckning mot
asylreglerna i utlänningslagen och våra åtaganden enligt
flyktingkonventionen och FN:s tortyrkonvention. I många
fall hyser de som gömmer sig en välgrundad fruktan för vad
som kan hända dem i hemlandet. Det kan gälla människor
som av politiska skäl torterats i sitt hemland och som fruktar
att det skall hända dem igen om de skickas hem.
Vi vill även ta tillfället i akt att värna om de gömda här i landet, som är
den största enskilda gruppen. Man räknar med att det finns ca 5.000-7.000
gömda, men siffran är osäker bland annat på grund av att en del människor
alternerar mellan Sverige och övriga Norden som vistelseland.
Vi anser att personer som gömmer sig här oftast har fullgoda skäl därtill
och i vart fall hyser en välgrundad subjektiv rädsla för att de skall råka
mycket illa ut om de återförs till sitt hemland.
Dessa människor bör få stanna efter tre års vistelse i Sverige. Vi anser att
den subjektiva rädslan skall tillmätas stor betydelse och det är också en
tillämpning i överensstämmelse med Genèvekonventionen. Det som är
viktigast för att förebygga att människor gömmer sig undan verkställighet av
avvisningsbeslut är att myndigheterna börjar tillämpa gällande lagtiftning på
området korrekt. Det skulle ge effekten att fattade beslut accepteras och
respekteras i mycket högre utsträckning än idag. Miljöpartiet anser även att
gömda flyktingar skall ges amnesti efter tre år såvida inte synnerliga skäl
talar däremot. Vi anser även att statslösa familjer skall få amnesti och att
amnesti bör ges i de fall där avvisning medför familjesplittring. Tre år skall
vara en bortre gräns.
Kvinnor och två-årsreglen
Vad gäller andra än asylsökande så vill Miljöpartiet särskilt
betona det orimliga i att misshandlade och andra kvinnor
som fått tillfälliga uppehållstillstånd på grund av anknytning
inte skall få stanna efter en skilsmässa eller separation. Så
länge det inte kan riktas allvarliga vandelsanmärkningar mot
kvinnorna bör de få permanent uppehållstillstånd i landet
efter två år trots separationen. Vi anser det dessutom
självklart att kvinnor som behandlats illa av sina män skall
äga rätt att få stanna i landet till dess lagakraftvunnen dom
föreligger och dessutom erhålla fortsatta tillfälliga
uppehållstillstånd under utredningstiden. Det är i princip lika
självklart att ingen skall avvisas innan han eller hon fått sin
sak prövad i två eller tre instanser i ett brottmål. Såsom det
nu är riskerar ett ärende att inte bli tillräckligt utrett i
överinstans på grund av att vederbörande tvingats lämna
landet. En lagändring bör införas med innebörd att skydd för
dessa kvinnor erhålls.
Efter NIPU-utredningens avslutande med åtföljande proposition och
riksdagsbeslut är det en förhoppning, att besluten skall vara så väl utredda
och välgrundade, att de skall bli lättare att acceptera.
Återkallelse av tillstånd
Återkallelse av tillstånd skall efter tre år endast kunna ske
om synnerliga skäl föreligger, och om barn under 18 år är
inblandade skall den allra strängaste restriktivitet föreligga.
Återföreningen
Föreningen Återföreningen fick mycket litet gehör när det
gäller svenska medborgare eller person med permanent
uppehållstillstånd, boende i Sverige, som vill att sambo eller
make/maka skall få söka uppehållstillstånd i Sverige på
grund av anknytning. Praxis har varit hård och ett antal män
som har fru och barn i Sverige har försvunnit eller fängslats
då de åkt till sitt hemland för att därifrån söka asyl i Sverige.
Försiktighetsprincipen borde gälla här liksom på andra
områden i lagstiftningen. Dessutom bör kravet på att barn
och make/maka lider allvarligt men tas bort ur lagstiftningen.
Alla barn och de flesta par lider av allvarliga men då
familjen separeras, speciellt om en oro för den tillfälligt
avvisade finns med i bilden.
LVU
Vad gäller LVU skall inte Utlänningsnämndens
avvisningsbeslut kunna upphäva socialnämndens och
länsrättens omhändertagande av barn. Det innebär att om
barnexpertis ansett att barnets situation är så allvarlig att
barnet omhändertagits, skall det inte kunna avvisas
tillsammans med föräldern/föräldrarna som, åtminstone
tillfälligtvis, inte kunnat ha vårdnaden om barnet. Barn skall
dessutom aldrig kunna tas i förvar. Stor hänsyn skall tas till
längden av vistelsen i Sverige när det gäller vuxna, men i all
synnerhet när det gäller barn. Efter två års vistelse skall
permanent uppehållstillstånd beviljas såvida inte synnerliga
skäl föreligger.
Främlingsfientlighet
Den mycket allvarliga rasism och främlingsfientlighet som
förekommer i Sverige har ännu inte lett till att regeringen
presenterat några förslag mot densamma. Obestämdheten har
varit påtaglig i Justitiedepartementet. Att vidta kraftfulla
åtgärder mot nynazistiska, rasistiska och främlingsfientliga
krafter är den mest angelägna frågan på det
invandrarpolitiska området. Det är främst skyddet mot
organiserad etnisk förföljelse som måste stärkas.
Miljöpartiet vill ha en generös, human och solidarisk asylpolitik och vi vill
ge dem som söker asyl i Sverige en rättvis behandling

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av
direktavvisning skall ske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om MR, när det gäller att värna asylrätten och behandlingen av
asylsökande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts när det gäller behandlingen av barn,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omöjligheten av internflyktingskapet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om någon form av amnesti när det gäller gömda flyktingar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts när det gäller kvinnor och tvåårsregeln,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts när det gäller återkallelse av tillstånd, där absolut längsta tiden
skall
vara tre år,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts när det gäller Föreningen Återföreningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om LVU kontra utlänningslagen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rasism och främlingsfientlighet.

Stockholm den 27 oktober 1998
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Matz Hammarström (mp)

Thomas Julin (mp)