Den statistik som Riksförsäkringsverket har publicerat och
som innehåller resultat efter rehabiliteringsåtgärder i form av
yrkesinriktad rehabilitering är inte uppdelad på män och
kvinnor. Det finns inte heller någon redovisning av om man
återgår till offentlig eller privat sektor efter rehabiliteringen.
En sådan uppgift går inte att få fram ur registren.
Statlig utredning
En särskild utredning, Utredningen om bemötande av
kvinnor och män inom hälso- och sjukvården, tillsattes 1994
för att bl.a. kartlägga hur kvinnor och män bemöts när de
söker vård och hjälp inom hälso- och sjukvården och för att
undersöka i vilken utsträckning könsskillnaderna påverkar
bemötande och behandling. Rehabilitering var också ett
område som undersöktes.
Tyngdpunkten låg på arbetsrehabilitering, dvs rehabilitering med inrikt-
ning på att få människor tillbaka till arbetslivet. Utredningens huvud-
betänkande presenterades 1996. Ur detta, Jämställd vård - olika vård på lika
villkor (SOU 1996:133) är uppgifterna hämtade.
Utredningens rekommendation var att undersöka de långsiktiga effekterna
av kvinnors och mäns arbetsrehabilitering och om den praktiska tillämp-
ningen av socialförsäkringen innebär diskriminering på grund av kön eller på
andra grunder.
Mer rehabilitering för män
Sammanfattningsvis konstaterade utredningen att
könsteoretisk rehabiliteringsforskning är begränsad. De
studier som utredningen använde sig av pekade delvis åt
olika håll vad gäller könsskillnader. Men det fanns en
gemensam tendens att männens rehabilitering är något mer
omfattande än kvinnors och att kvinnor pensioneras i högre
grad än män. Beträffande inriktning är utbildning vanligare
bland män medan fler kvinnor än män deltar i arbetsträning.
Skillnader i bemötande
De lokala rehabiliteringsgrupperna genomförde en
undersökning i slutet av 1980-talet. Den visade att män och
kvinnor bemöttes olika av myndigheter som medverkade i
deras rehabilitering. Tjänstemännen tog direkt kontakt med
de långtidssjukskrivna männen och erbjöd utbildning eller
arbete medan kvinnorna i större utsträckning fick klara sig
själva. Man talade med männen, men om kvinnorna.
Män omskolas - kvinnor arbetstränar
Enligt en undersökning i Västerbotten påbörjades mäns
rehabilitering tidigare och vanligtvis med omskolning.
Kvinnors rehabilitering inleddes senare och oftast med
arbetsträning. Skillnader i mäns och kvinnors levnadsvillkor
och deras betydelse för möjligheterna att rehabilitera
långvarigt sjuka blev sällan uppmärksammade.
Rehabiliteringsresultat skiljer
Det motsatta förhållandet, att rehabilitering inleddes tidigare
för kvinnor, visade en studie som Riksförsäkringsverket
gjorde 1991-1994. Det förklaras med att arbetsgivarna
engagerade sig i utredningarna om rehabiliteringsbehov och
att kvinnorna fick arbetsträna på den egna arbetsplatsen. Här
kan också noteras att RFV:s undersökning avsåg en något
senare period än Västerbottenundersökningen (1992/93),
nämligen efter att sjukförsäkringsreformen (1992) varit i
kraft längre.
Något som RFV-studien också visade var att de långvarigt sjukskrivna
männens rehabilitering avslutades med friskskrivning i 86 procent av fallen,
medan motsvarande siffra för de sjukskrivna kvinnorna var 81 procent.
Kvinnorna och männen hade erbjudits och påbörjat rehabilitering i lika stor
utsträckning i studien.
Förändringar över tid
Ändringarna i sjukförsäkringen 1992, när sjuklöneperioden
infördes, innebar att kraven på rehabilitering av långvarigt
sjukskrivna skärptes. Arbetsgivarna blev skyldiga att försöka
rehabilitera sina anställda. Eftersom kvinnors långa
sjukfrånvaro ökat mer än mäns blir rehabiliteringsåtgärder
mer aktuella för kvinnor.
Socialförsäkringens administration skall garantera effektivitet, rättssäker-
het och kompetens vid ärendehandläggning. För att komma till rätta med
ovanstående är det viktigt att uppföljning och utvärdering av hur myndig-
heten arbetat med ärendehantering kan ske. Dels vilken typ av ärende man
hanterar, dels vad som händer efter rehabiliteringen. Återgår man till ordina-
rie arbete eller återgår man till den privata eller offentliga sektorn. En
självklarhet är att statistiken går att utläsa ur ett genusperspektiv likväl som
ur ett yrkesperspektiv.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att integrera ett könsperspektiv i
rehabiliteringsarbetet.