Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom samt för familjer och barn
Inledning
Med anledning av den budgetöverenskommelse som
Miljöpartiet de gröna träffat med regeringen innehåller
motionen inga avvikelser från regeringens budgetförslag för
år 1999 inom områdena sjukdom, handikapp, ålderdom samt
för familjer och barn.
Vi kommer däremot att kommentera den text regeringen lagt fram samt
lägga förslag till beräkningar inom utgiftsområdena för åren 2000 och 2001.
I budgetpropositionen framhåller regeringen att välfärdspolitiken skall leda
till att utjämna skillnader mellan olika samhällsgrupper. Detta skall uppnås
bl.a. genom en solidariskt finansierad välfärd med generella system. Genom
att öka den ekonomiska tryggheten för alla minskar de ekonomiska följderna
av t.ex. sjukdom, funktionshinder, arbetsskada och föräldraledighet.
Självfallet håller Miljöpartiet med om detta - men vi vill särskilt framhålla
att social-försäkringarna så långt som möjligt skall anpassas till människors
förändrade livsvillkor. Socialförsäkringarna skall var trygga, rättvisa och
effektiva. Dessa mål skall uppnås genom en generell offentlig försäkring som
ger standardtrygghet genom att ersätta inkomstbortfall.
Men i tider av arbetslöshet är det svårt för många att överhuvudtaget ta sig
in på arbetsmarknaden och därmed få tillgång till trygghetssystemet. Alltfler
projektanställda har tillkommit på arbetsmarknaden på bekostnad av fasta
tjänster.
Därför, menar Miljöpartiet, bör målet med socialförsäkringarna vara att
ingen lämnas utanför. Rättigheten till grundtrygghet bör baseras på att vi är
medlemmar i samhället - inte på vår position i arbetslivet.
Utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
Miljöpartiet vill att socialförsäkringssystemet skall utformas
som ett grundskydd. Huvudtanken är att förbättrade
ersättningar för lågavlönade grupper och personer som står
utanför nuvarande system skall bekostas genom sänkta
ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen för medel- och
högavlönade. För att ytterligare säkra försörjningen för dem
som blir beroende av samhällets skyddsnät under längre tid
föreslår vi att man skiljer mellan dem som blir beroende en
kortare tid, och dem som behöver en mer permanent
ersättning. Miljöpartiet anser att i utformandet och i
reviderandet av trygghetssystemen måste alltid hänsyn tas
till människans hela situation. Det går inte att dela upp
människor i en del som är sjuka, en del är arbetslösa, en del
har sociala problem osv. Alla människor har samma värde
och gemensamma grundläggande behov.
A 1 Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
Från och med den 1 januari 1997 gäller nya kriterier för rätt
till ersättning i form av sjukpenning och förtidspension.
Tyvärr är det medicinsk bedömning, som till största delen får
bestämma arbetsoförmågan.
En fråga som Miljöpartiet anser angelägen att utreda är sjukpenning för
studerande. Det går nämligen inte att som studerande vara halvt sjukskriven.
Man får då ej anstånd att betala tillbaka studiemedel.
För att förhindra att sjukdom eller skada leder till ett varaktigt
funktionshinder, eller för att lindra ett funktionshinder, är bl.a. en väl
utbyggd rehabilitering synnerligen viktig.
Utfallet för rehabilitering 1997 blev 387 miljoner kronor lägre än
budgeterat. Differensen kan enligt regeringen främst bero på minskad
aktivitet inom rehabiliteringsområdet samt att försäkringskassorna ej fattar
något formellt beslut om rehabiliteringspenning då nivån numera är
densamma som för sjukpenning. Detta är mycket otillfredsställande och har
inte med behovet eller ens nödvändigheten av rehabilitering att göra. Vi
välkomnar därför regeringens förslag att återkomma till riksdagen mot
bakgrund av att olika utredningar under de senaste åren har konstaterats
innebära en bristfällig tillämpning av lagstiftningen inom rehabiliterings-
området.
Genom Miljöpartiets princip med brutet tak och ett enhetligt övre tak i
socialförsäkringarna ges under anslag A 1 en besparing under åren 2000 och
2001 med 950 miljoner kronor årligen. Denna modell skulle ge en ersättning
med 85 % av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till brytpunkten 12
700 kronor, och med 40 % av den del av den sjukpenninggrundande inkom-
sten som överstiger brytpunktsbeloppet. Det innebär en besparing om 800
miljoner kronor årligen. Dessutom vill vi sänka taket i sjukförsäkringen till
6,5 basbelopp, vilket ger en besparing på 150 miljoner kronor årligen.
A 2 Förtidspensioner
Liksom för sjukpenning gäller nya kriterier fr.o.m.1 januari
1997 för rätt till ersättning i form av förtidspension. En brist
är dock att utrymmet för att beakta andra faktorer än rent
medicinska har minskat när det gäller bedömning av
arbetsförmågans nedsättning. Endast när det finns särskilda
skäl får, vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning,
"beaktas den försäkrades ålder samt bosättningsförhållanden,
utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande
omständigheter". Detta kan innebära utslagning av
människor med andra funktionsnedsättningar än renodlat
medicinska.
Regeringen har uppmärksammat att också inom förtidspensioneringen
finns en långsiktig trend med fler kvinnor än män bland de pensionerade och
att orsaken inte är klarlagd. Miljöpartiets förhoppning är att en kartläggning
skall ske och att den kommer att återfinnas i det detaljerade förslag till
reformerat regelsystem för förtidspensioner som skall utarbetas med
ikraftträdande den 1 januari år 2001.
Miljöpartiet de gröna vill i framtiden införa en gemensam statlig
försäkring, som skall träda in vid långvarig ohälsa och/eller arbetslöshet. I
stället för renodling skall försäkringen bygga på helheten, där människans
totala situation beaktas. Den skall samordna sjukförsäkring, arbetslös-
hetskassa, föräldraförsäkring och förtidspensioner.
Genom den skatteväxling som Miljöpartiet förordar, minskad skatt på
arbete och höjd skatt på energi och råvaror, beräknas basbeloppet för 2001
öka med 0,5 % vilket leder till ökade kostnader inom anslag A 2 med 195
miljoner kronor för år 2001.
B 2 Allmänna försäkringskassor
Miljöpartiet de grönas förslag till samordning av
sjukförsäkring, arbetslöshetskassa, föräldraförsäkring och
förtidspension består av en försäkring med Grundtrygghet
och Helhetssyn. En sådan försäkring kunde kombineras med
att även administrationen slås samman. Det blir mer humant
mot den försäkrade som slipper slussas runt mellan ett flertal
olika myndigheter och försäkringsformer. Den kan också
leda till en betydande effektivisering och kostnadsbesparing
på lång sikt. Miljöpartiet välkomnar regeringens förslag att
låta 10 områden medverka i försök med finansiell
samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och
socialtjänst.
Fördelning på utgiftsområde
10
Miljöpartiet föreslår följande fördelning inom utgiftsområde
10.
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
10
Ekonomisk trygghet vid
Regeringen
Miljöpartiet
sjukdom
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
80503
81096
83300
0
-950
-755
Anslag
A1
Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
20035
19596
19753
A7
Kostnader för sysselsättning av
vissa förtidspensionärer
55
55
55
A8
Ersättning för kroppsskador
63
63
64
B1
Riksförsäkringsverket
710
735
754
B2
Allmänna försäkringskassor
4726
4808
4880
Utgiftsområde 11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
Miljöpartiet anser att även den statliga ålderspensionen bör
bygga på principen om en grundtrygghet, lika för alla.
Riksdagen har dock fattat beslut om att dagens ATP-system
skall ersättas av ett nytt reformerat system från år 2000, som
är annorlunda uppbyggt. Vi anser att vi nu bör inrikta oss på
att förbättra det redan beslutade systemet och en viktig faktor
är då garantipensionens indexreglering. Grundskyddet bör
enligt vår mening räknas upp i takt med den allmänna
löneutvecklingen för de förvärvsarbetande. Vårt förslag
skiljer sig i det avseendet från förslaget till reformerat
pensionssystem. I det nya redan beslutade systemet kommer
den inkomstgrundade pensionen att följa den allmänna
löneutvecklingen, medan garantipensionen bara skall följa
prisutvecklingen. Det här gör att de flesta låg- och
medelavlönade, som får pension till stor del av
garantipensionen, ytterligare kommer att halka efter dem
med högre inkomster. Det gäller inte minst kvinnor i
lågavlönade yrken. För år 2001 beräknas kostnaderna för
ålderspensioner öka med 50 miljoner kronor p g a höjt
basbelop, jmf med kommentar till Anslag A 2 i
Utgiftsområde 10 Förtidspensioner.
A 2 Efterlevandepensioner till vuxna
Miljöpartiet anser det väsentligt att göra en utvärdering av
vilka konsekvenser inkomstprövningen av
efterlevandepensioner fått för enskilda individer. Vi är
beredda att göra mindre justeringar i inkomstprövningen. En
tänkbar justering är om förmögenhet i hus skall beskattas. I
avvaktan på resultatet på en sådan utvärdering vill vi
reservera 50 miljoner kronor i budgeten för år 2000 och 50
miljoner kronor för år 2001.
Fördelning på utgiftsområde
11
Miljöpartiet föreslår följande fördelning inom utgiftsområde
11.
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
11
Ekonomisk trygghet vid
Regeringen
Miljöpartiet
ålderdom
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
34315
33753
33477
0
50
100
Anslag
A1
Ålderspensioner
11536
10821
10241
50
A2
Efterlevandepensioner till vuxna
12734
13128
13597
50
50
A3
Bostadstillägg till pensionärer
9841
9702
9514
A4
Delpension
204,01
102
125
Utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
Ett bra välfärdssystem som omfattar alla är det bäst
fungerande fördelningspolitiska instrumentet. Framförallt
bör de som behöver stödet gynnas mest. Detta blir särskilt
tydligt på familjepolitikens område.
Regeringen konstaterar i propositionen för 1998 att för breda grupper har
åren 1990-1997 inneburit en påtagligt minskad ekonomisk standard som en
följd av sanerings-programmet. Den återställningspolitik regeringen påbörjat
är ett steg i rätt riktning men Miljöpartiet vill framhålla att barnfamiljer
inte
är en homogen grupp, och i vårt förslag till framtida förändring i
trygghetssystemen tar vi avstamp i ståndpunkten att de som är låginkomst-
tagare skall skyddas från ytterligare försämringar av sin ekonomi.
A 1 Barnbidrag
Miljöpartiet stödjer regeringens avsikt att för riksdagen lägga
fram förslag som innebär en höjning av barnbidraget med
100 kronor per barn och månad år 2000 och med ytterligare
100 kronor år 2001. Flerbarnstilläggen föreslås höjas
samtidigt i motsvarande mån.
Miljöpartiet föreslår också en analys och utvärdering av konsekvenserna
av ett höjt och beskattat barnbidrag inom samma kostnadsram.
A 2 Föräldraförsäkring
I vårt förslag till nytt socialförsäkringssystem vill vi att
ersättningen i föräldraförsäkringen under de första tolv
månaderna fr.o.m år 2000 skall vara 85 % på inkomster upp
till 4,2 basbelopp och för inkomstdelar därutöver 40 %.
Detta medför sammanlagt en besparing på 220 miljoner
kronor per år på föräldraförsäkringen.
Vi anser även att taket i föräldraförsäkringen bör sänkas till 6,5 basbelopp.
Cirka 40 000 föräldrar erhåller varje år ersättning från föräldraförsäkringen
på enbart garantinivå. Denna har under många år legat kvar på 60 kronor per
dag. Dessa föräldrar, som till 99 procent är kvinnor, är unga, studerande eller
nyanlända flyktingar som genom försäkringens arbetslinje inte hunnit
kvalificera sig för en högre ersättning. Miljöpartiet anser att föräldra-
försäkringen bör innehålla ett högre mått av grund-trygghet, och vi föreslår
därför en höjning av garantinivån till 180 kronor per dag.
För att delvis finansiera vårt förslag till ökad grundtrygghet i föräldraför-
säkringen vill vi avskaffa de 90 dagar med ersättning enligt enbart garanti-
nivå som finns i försäkringen i dagens system. Vi vill införa en lagstadgad
rätt till föräldrar att vara lediga i sammanlagt 18 månader.
A 3 Underhållsstöd
Miljöpartiet anser att regeringens lag om underhållsstöd är
ett steg i rätt riktning. Dock har en stor grupp
underhållsskyldiga föräldrar drabbats hårt av de nya reglerna
och tvingats ansöka om uppskov med betalningen av
underhåll. Det betyder att lagen åtminstone inte ännu blivit
den samhällsekonomiska besparing regeringen hoppades på.
Hårt ställda krav på återbetalning av utgivet underhållsstöd
medför att den underhålls-skyldige föräldern inte får råd att
träffa sitt barn. Därför vill vi bl.a. att man i högre
utsträckning än vad som tagits upp i lagförslaget ska kunna
göra avdrag för resor till och från umgänge med barnen. Det
medför att vi för framtiden förstärker vår budget med 50
miljoner årligen från och med år 2000 för att möjliggöra en
tillämpning av lagen ur barnens perspektiv. Det är inte bara
försörjningen av barnen som är en angelägen uppgift, att
bibehålla umgänget är ur ett barnperspektiv minst lika
angeläget.
Miljöpartiet välkomnar den arbetsgrupp inom Regeringskansliet som avser
att fortsätta analysarbetet beträffande underhållsstödet och vi föreslår att man
i denna analys även tar i beaktande orsaken till att så många barn har
särlevande föräldrar. Många blivande föräldrar hade inte tänkt att "det skulle
bli så här". Utveckling och förstärkning av förebyggande insatser behövs
såsom samtal på mödra- och barnavårdscentralerna, föräldragrupper,
pappagrupper, mammagrupper och familjerådgivning.
Fördelning på utgiftsområde
12
Miljöpartiet föreslår följande fördelning på utgiftsområde 12.
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
12
Ekonomisk trygghet för
Regeringen
Miljöpartiet
familjer och barn
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
39896
42581
45622
0
-170
-170
Anslag
A1
Allmänna barnbidrag
16705
18832
20928
A2
Föräldraförsäkring
14830
15914
16829
-220
-220
A3
Underhållsstöd
2473
1968
1958
50
50
A4
Bidrag till kostnader för
internationella adoptioner
24
24
24
A5
Barnpensioner
967
997
1040
A6
Vårdbidrag för funktionshindrade
barn
1789
1830
1846
A7
Pensionsrätt för barnår
3108
3016
2997
Ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten
Allmän tilläggspension, ATP
Miljöpartiets förslag till skatteväxling beräknas medföra ett
ökat basbelopp för år 2001 och 2001. Allmän
tilläggspension, ATP, bör därför tillföras 650 miljoner
kronor för år 2001.
Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
Ålderspensionssystemet vid sidan
av statsbudgeten
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
135849
140414
146433
0
0
700
Anslag
Allmän tilläggspension, ATP
Allmän tilläggspension, ATP
135849
140414
146433
700
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp för åren 2000 och 2001 enligt tabell,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk
trygghet vid ålderdom för åren 2000 och 2001 enligt tabell,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utvärdering av inkomstprövning av efterlevandepensionen för
vuxna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk
trygghet för familjer och barn för åren 2000 och 2001 enligt tabell,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om höjt och beskattat barnbidrag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag inom ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten för åren 2000 och 2001 enligt tabell.
Stockholm den 26 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Kerstin-Maria Stalín (mp)
Thomas Julin (mp)
Matz Hammarström (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Barbro Johansson (mp)
Mikael Johansson (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Lars Ångström (mp)