AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspensionen. Målet för fondförvaltningen, som är angivet i lag, är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna samtidigt som ett krav på tillfredsställande riskspridning tillgodoses.
Marknadsvärdet på AP-fondens samlade fondkapital var vid 1997 års utgång 711,5 miljarder kronor. Fondens marknadsvärderade resultat för år 1997 uppgick till 60,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 9 procent av det genomsnittliga fondkapitalet. Den reala avkastningen för de samlade tillgångarna inom AP-fonden var till följd av fortsatt låg inflation 6,9 procent.
AP-fondstyrelserna förvaltar tillsammans en mycket stor tillgångsmassa. Det är därför viktigt att noggrant följa upp och utvärdera förvaltningen, både vad beträffar uppnådd avkastning och tagna risker. En ineffektivt skött förvaltning kan medföra stora kostnader. Om avkastningen på 700 miljarder kronor under en femårsperiod blir 1 procentenhet lägre per år än vad som kunde ha erhållits innebär detta en "förlust" på omkring 35 miljarder kronor. Det är således av mycket stor vikt att förvaltningen sköts på ett skickligt och effektivt vis.
Regeringen har efterlyst tydligare målbeskrivningar för fondstyrelsernas verksamhet. Det övergripande långsiktiga målet, att upprätthålla realvärdet på fondens tillgångar, måste kompletteras med bl.a. avkastningsmål för varje tillgångsslag. Detta är ur många aspekter ett rimligt krav.
Den av riksdagen beslutade ålderspensionsreformen berör i flera avseenden AP-fondens framtida roll och utveckling. Den innebär bland annat en kraftig finansiell förstärkning av AP-fonden som motsvaras av en försvagning av statsbudgeten. Mot denna bakgrund har det föreslagits att det skall ske en överföring av medel från AP-fonden till staten. Det är rimligt att de beräkningar som skall ligga till grund för denna överföring tar hänsyn till att ATP-pensionerna under några år genom indexberäkningarnas utformning utvecklats långsammare än vad pensionärerna haft anledning att förvänta sig.
Ett sätt, med vissa likheter med de privata pensionsförsäkringarnas överskottsprincip, skulle kunna vara att, om AP-fondens faktiska avkastning under en viss fastställd period överstiger det uppställda målet, låta delar av detta överskott tillföras de utgående pensionerna. Underlaget för en sådan, tillfällig uppräkning bör kunna framgå av de beräkningar som görs av värde- uppräkningen av pensionsrätterna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ATP-pensionernas utveckling.
Stockholm den 25 oktober 1998
Jan Backman (m)
Elanders Gotab, Stockholm 1998