Motion till riksdagen
1998/99:Sf217
av Jan Backman (m)

ATP-pensionernas utveckling


AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som
erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspensionen.
Målet för fondförvaltningen, som är angivet i lag, är att i ett
långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på
tillgångarna samtidigt som ett krav på tillfredsställande
riskspridning tillgodoses.
Marknadsvärdet på AP-fondens samlade fondkapital var vid 1997 års
utgång 711,5 miljarder kronor. Fondens marknadsvärderade resultat för år
1997 uppgick till 60,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på
9 procent av det genomsnittliga fondkapitalet. Den reala avkastningen för de
samlade tillgångarna inom AP-fonden var till följd av fortsatt låg inflation
6,9 procent.
AP-fondstyrelserna förvaltar tillsammans en mycket stor tillgångsmassa.
Det är därför viktigt att noggrant följa upp och utvärdera förvaltningen, både
vad beträffar uppnådd avkastning och tagna risker. En ineffektivt skött
förvaltning kan medföra stora kostnader. Om avkastningen på 700 miljarder
kronor under en femårsperiod blir 1 procentenhet lägre per år än vad som
kunde ha erhållits innebär detta en "förlust" på omkring 35 miljarder kronor.
Det är således av mycket stor vikt att förvaltningen sköts på ett  skickligt och
effektivt vis.
Regeringen har efterlyst tydligare målbeskrivningar för fondstyrelsernas
verksamhet. Det övergripande långsiktiga målet, att upprätthålla realvärdet
på fondens tillgångar, måste kompletteras med bl.a. avkastningsmål för varje
tillgångsslag. Detta är ur många aspekter ett rimligt krav.
Den av riksdagen beslutade ålderspensionsreformen berör i flera
avseenden AP-fondens framtida roll och utveckling. Den innebär bland annat
en kraftig finansiell förstärkning av AP-fonden som motsvaras av en
försvagning av statsbudgeten. Mot denna bakgrund har det föreslagits att det
skall ske en överföring av medel från AP-fonden till staten. Det är rimligt att
de beräkningar som skall ligga till grund för denna överföring tar hänsyn till
att ATP-pensionerna under några år genom indexberäkningarnas utformning
utvecklats långsammare än vad pensionärerna haft anledning att förvänta sig.
Ett sätt, med vissa likheter med de privata pensionsförsäkringarnas
överskottsprincip, skulle kunna vara att, om AP-fondens faktiska avkastning
under en viss fastställd period överstiger det uppställda målet, låta delar av
detta överskott tillföras de utgående pensionerna. Underlaget för en sådan,
tillfällig uppräkning bör kunna framgå av de beräkningar som görs av värde-
uppräkningen av pensionsrätterna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ATP-pensionernas utveckling.

Stockholm den 25 oktober 1998
Jan Backman (m)
































Elanders Gotab, Stockholm 1998